Är du deltidsanställd och jobbar på ett företag som har Gröna riksavtalet? Då börjar nya regler för mertidsersättning att gälla från den 1 april. Vi bad avtalssekreterare Peggy Nyholm reda ut förändringen.
Den 1 april i år börjar de nya reglerna för mertidsersättning att gälla. Det berör alla som jobbar deltid och omfattas av HRF:s största kollektivavtal, Gröna riksavtalet.
Men hur fungerar det? Vi bad Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Peggy Nyholm reda ut.
Ersättning utöver timlönen
Jobbar du deltid på ett hotell eller restaurang med kollektivavtal? Och behöver du ofta jobba över för att det är för mycket att göra? Då ska du från och med den 1 april i år ha mertidsersättning för den tiden, utöver din vanliga timlön.
– Mertidsersättning är en kostnad som arbetsgivaren får betala när de inte klarar av att schemalägga sin verksamhet, säger Peggy Nyholm, avtalssekreterare i HRF.
Mertidsarbete är frivilligt
HRF och Visita tecknade Gröna riksavtalet förra året. En viktig punkt är att arbetsgivaren inte kan beordra dig att jobba mertid. Det är fortfarande frivilligt.
– Det var viktigt för oss eftersom det är så många av våra medlemmar som har två jobb och kanske inte kan eller vill jobba över, säger Peggy Nyholm.
Hur stor är ersättningen?
De första två timmarna som du jobbar över är mertidsersättningen 35 procent av din ordinarie timlön. Efter det ökar mertidsersättningen till 70 procent.
Mertidsjobb som inte är i anslutning till din ordinarie arbetstid, till exempel på en ledig dag, ger ersättning på 90 procent av din timlön.
Mertid eller särskild visstidsanställning?
Men om arbetsgivaren frågar dig om du kan hoppa in och jobba extra i helgen när det är mycket att göra, räknas det inte automatiskt som mertid – om inte du och arbetsgivaren har gjort upp om det.
– Om ni inte har kommit överens om något annat så räknas det som särskild visstidsanställning och inte som mertid, säger Peggy Nyholm.
Fördelar med särskild visstid
Enligt de nya reglerna i Gröna riksavtalet, måste arbetsgivaren redovisa tre saker på lönespecen:
- Hur många timmar du har arbetat mertid
- Hur många timmar du har vikarierat för en kollega
- Hur många timmar du har haft särskild visstidsanställning
– Fördelen med det är att när det har gått tolv månader kan du plussa ihop tiden som du har haft särskild visstidsanställning. Då har du automatiskt rätt att höja din ordinarie sysselsättningsgrad lika mycket, säger Peggy Nyholm.
Om du till exempel har en fast ordinarie anställning på 70 procent, men under ett år har haft en särskild visstidsanställning på i genomsnitt 14 procent, så ska din ordinarie sysselsättningsgrad bli höjd till 84 procent.
Mål: få upp sysselsättningsgraden
Foto: Pernilla Ahlsén
Det är det som är poängen med det nya avtalet, menar Peggy Nyholm:
– Poängen är inte att få mertidsersättning. Poängen är att få upp sysselsättningsgraden. Att våra medlemmar ska ha en trygg anställning på en hög sysselsättningsgrad så att de vet att de är garanterade inkomst och kan leva på sina jobb.
Men du kanske inte vill ha en högre sysselsättningsgrad, utan hellre mertidsersättning? Då går det alltså komma överens om det med arbetsgivaren.
– Du kan alltid säga att du inte vill jobba extra på fredag om du inte får mertidsersättning, säger avtalssekreteraren.
Vikariat ger inte mertid
Om du hoppar in för en kollega som är sjuk så ska du inte heller ha mertidsersättning. Då räknas det som vikariat och ska redovisas som det på lönespecen, om inte du och arbetsgivaren har kommit överens om att det ska vara mertid.
– Men om det står vikariat på lönespecen och du vet att du inte har vikarierat för någon utan faktiskt har jobbat särskild visstid eller mertid, så är det arbetsgivaren som måste kunna bevisa att det är ett vikariat, säger Peggy Nyholm.
Byta pass ger inte heller mertid
Om du får för många timmar under en beräkningsperiod för att du har bytt pass med en kollega, så ska det varken räknas som mertid eller särskild visstidsanställning.
– Det räknas som ordinarie arbetstid eftersom det regleras nästa beräkningsperiod. Det är samma som för heltidsanställda. Det var något vi ville ha kvar eftersom våra medlemmar ofta byter pass med varandra.
Unikt för Gröna riksavtalet
Att reglerna ser ut som de gör i Gröna riksavtalet är unikt. I alla andra kollektivavtal som HRF har tecknat räknas all tid utöver den ordinarie arbetstiden som mertid, om det inte har skrivits nya anställningsavtal.
– Normalt sett ska man skriva ett anställningsavtal varje gång man jobbar utöver sitt ordinarie avtal. I Gröna riks har vi vänt på det. I stället för att tvinga arbetsgivaren att skriva nya anställningsavtal så är det alltid vikariat om man vikarierar för en kollega och särskild visstid om man hoppar in på en ledig dag. Om man inte avtalar om något annat, säger Peggy Nyholm.
Gemensam tolkning med Visita
Även om Gröna riksavtalet blev klart i april förra året så var det först i slutet av året som tolkningen av det nya regelverket var färdig.
– Det här är så nytt att vi behövde ha flera sittningar med Visita för att komma överens om hur reglerna ska tolkas. Nu har vi skrivit en gemensam tolkning för att undvika att det blir gnissel på arbetsplatserna, säger Peggy Nyholm.
Likabehandlingsprincip
Bakgrunden till den nya mertiden är en EU-dom från 2024. Den slog fast att deltidsanställda har rätt till mertidsersättning motsvarande den övertidsersättning som heltidsanställda får när de arbetar utöver sin ordinarie arbetstid. Allt annat är diskriminering.
När LO-förbunden kom överens om sina gemensamma krav inför 2025 års avtalsrörelse var rätten till mertidsersättning för deltidsanställda ett av dem.
Det och att arbetsgivaren fortfarande inte skulle kunna beordra mertid var viktiga frågor som HRF fick igenom.
”Bäst för våra medlemmar”
Enligt avtalssekreteraren är lösningarna i det nya avtalet framför allt ett sätt att nå LO:s långsiktiga mål: Att minska antalet deltidsanställda.
– Vi gjorde den lösning som vi tror är bäst för våra medlemmar. Vi vill att de ska ha så hög ordinarie sysselsättningsgrad som möjligt, så att de kan leva på sina jobb och inte blir nekade lån när de ska köpa bostad för att de har för låg grundlön. Det är målet. Sedan får tiden utvisa om det blir så.