Nyheter forskning

”Det tyder på att arbetsgivare har satt det i system”

Hotell- och restaurangbranschen är den med flest subventionerat anställda. Merparten arbetar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal och har fler än en bidragsanställd. Det visar en ny studie.

Publicerad 29 oktober 2019 1 kommentar
”Det tyder på att arbetsgivare har satt det i system”
Bidragsanställda i hotell- och restaurangbranschen har ofta kollegor med anställningsbidrag. Foto: Ekaterina Demidova/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: K-G Pressfoto

Antalet personer med subventionerade anställningar har ökat kraftigt. År 2008 var det 47 500 personer som beviljades ett sådant bidrag, år 2018 hade siffran mer än fördubblats. Hotell- och restaurangarbetsgivarna tillhör de mest benägna att anställa med subventionering. Och många anställer fler än en, visar ny forskning.
– Det tyder på att dessa arbetsgivare har satt det i system och att de kan vara beroende av dessa anställda för sin lönsamhet, säger forskaren Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Tillsammans med forskaren Olle Frödin ligger han bakom en ny studie av subventionerade anställningar i Helsingborg som beviljades under år 2016. De har särskilt kollat på handeln, hotell- och restaurang, bemanning och städbranschen, där de flesta bidragsanställda hamnar.

Fakta: Mer från studien

Nya bidragsanställda i branschen 2018:

  • 76 procent var födda utanför Europa.
  • 29 procent hade en funktionsvariation.
  • 71 procent var män.
  •  20 procent var födda i Sverige.
  • 59 procent hade ett nystartsjobb, 16 procent hade ett introduktionsjobb och 8 procent hade lönebidrag.

Källa: Arbetsförmedlingens analysenhet/Forskningsrapport 2019:6, Anställningsbidragens roll i Handeln. Handelsrådet.

I hotell- och restaurangbranschen i Helsingborg anställdes över hälften, 55 procent, av arbetsgivare som beviljades minst två nya anställningsbidrag samma år. Anders Kjellberg säger att det är möjligt att arbetsgivarna har ännu fler bidragsanställda.
– Statistiken visar bara nya subventionerade anställningar, inte förlängda eller sådana som beviljats tidigare. Man kan misstänka att företagen som har fler än en har ännu fler än de vi får fram.

De flesta bidragsanställda omfattas inte heller av kollektivavtal, visar studien. Av alla nya bidragsanställda i Helsingborg 2016 omfattades 45 procent av kollektivavtal. I hotell- och restaurangbranschen var det bara 35 procent som arbetade hos en arbetsgivare med avtal.
– I restaurangbranschen var det en väldigt låg andel som omfattades av kollektivavtal, säger Anders Kjellberg.

Hela studien finns att läsa här.

Nyheter

Malin Ackholt ska styra Effat

HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt valdes i dag till ordförande för den internationella fackorganisationen Effat. Hon ska leda arbetet de kommande fem åren.

Publicerad 6 november 2019 Kommentera
Malin Ackholt ska styra Effat
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

I dag startade den europeiska facksammanslutningen Effats femte kongress i Zagreb i Kroatien. Under första dagen utsågs ledningen för organisationen de kommande fem åren. Till ordförande valdes Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt.
– Det känns jättebra, säger hon.

Posten är dock inte ny för henne. Hon har lett organisationen sedan november 2016, då dåvarande ordförande Therese Guovelin avgick för att bli vice ordförande i LO.

Effat samlar 120 fackförbund i 35 länder och representerar över 1,2 miljoner medlemmar. Att hjälpa till att stärka medlemsförbunden är en av de viktigaste uppgifterna som Malin Ackholt ser under de kommande fem åren.
– Vi behöver en bred och stor medlemskår, både i Effat och i de nationella organisationerna. För att komma dit måste vi arbeta med rekrytering och organisering, säger hon.

Andra utmaningar för Effat de kommande åren handlar om stora sociala skillnader mellan människor inom Europa, säger Malin Ackholt.
– Det är ett stort problem som Effat måste adressera.

Till vice ordförande valdes Pia Stalpaert från Belgien och Pietro Ruffolo från Italien. Till generalsekreterare utsågs Kristjan Bragason från Island.

Effat står för European Federation of Food, Agriculture and Tourism Trade Unions. Kongressen pågår 6-7 november.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Farliga ämnen hanteras fel

Över åtta av tio arbetsplatser inom hotell- och restaurangbranschen har brister när det gäller att hantera kemikalier. Det visar Arbetsmiljöverkets stora inspektion av kemiska risker på jobbet.

Publicerad 6 november 2019 Kommentera
Farliga ämnen hanteras fel
Het frityrolja innebär en kemisk risk. Foto: Istockphoto

Under två år har Arbetsmiljöverket inspekterat kemiska risker på 3 600 arbetsplatser. Arbetsgivare är skyldiga att ha kontroll på de kemiska riskerna, göra riskbedömning och informera sina anställda om hur de ska hantera kemikalier på ett säkert sätt. Men åtta av tio arbetsplatser har haft brister som lett till att de fått inspektionsmeddelanden.

Av de 488 hotell- och restaurangarbetsplatser som inspekterades fick 412 ett sådant påpekande.
– Oftast handlade det om krav på förteckningar och riskbedömningar. Vår tolkning är att arbetsgivarna ofta brister i kunskap. De måste bli bättre på att hantera kemiska risker på jobbet, säger Elin Löfström-Engdahl, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Elin Löfström-Engdahl. Foto: Arbetsmiljöverket.

Rengöringsmedel innehåller ofta farliga kemiska produkter. Det gäller såväl de som används inom städ som vid rengöring av bassänger.
– När man städar jobbar man mycket med våta händer och redan det innebär risk för hudallergier och eksem.

Frityrolja är inte farlig när den är kall, men upphettad räknas den som en kemisk risk eftersom den kan ge brännskador.
– Man ska tömma ut olja när den är kall, men ibland är det inte möjligt, till exempel när man har öppet dygnet runt. Då måste man ha rätt skyddsutrustning och tekniska lösningar för att göra detta.

En annan risk som man kanske inte tänker på är koldioxid till kolsyrade drycker.
– Koldioxid är en tung gas. Om den läcker ut tränger den undan syre, så det är viktigt att man förvarar stora flaskor på ett bra sätt. De ska inte ställas undan i slutna utrymmen med dålig ventilation.

Många arbetsgivare har koll på de kemikalier som har varningssymboler, men missar risker som uppstår i verksamheten, säger Elin Löfström-Engdahl.
– Ett exempel på det är mjöldamm, som kan vara hälsofarligt och orsaka exempelvis astma.

Mer om inspektionerna

Inspektionerna är en del av en gemensam EU-insats. Av de inspekterade hotell- och restaurangarbetsplatserna fick 84 procent inspektionsmeddelanden om brister. Inom fastighetsservice samt skötsel och underhåll av grönytor fick 78 procent påpekanden om brister. Flest påpekanden fick drift av sportanläggningar, 87 procent.

Det är heller inte sagt att ens de märkta produkterna hanteras som de ska. Till exempel händer det att informationen inte ges på rätt sätt.
– Arbetsgivaren måste både informera och kontrollera att de som ska använda produkterna har förstått, genom att be dem återberätta exempelvis hur de ska göra när de städar ett rum, eller genom att göra stickprov.

Branschen är extra utsatt på grund av de många unga och säsongsanställda arbetstagarna, som riskerar att inte nås av information, menar Elin Löfström-Engdahl.

Nyheter FORSKNING

Hallå där, Henrik Scander

I framtiden kommer sommelierer kanske att arbeta på sjukhus, skolor och inom äldreomsorgen. Det spår Henrik Scander, tidigare sommelier, som har skrivit en avhandling tillägnad yrkesgruppen.

Publicerad 6 november 2019 Kommentera
Hallå där, Henrik Scander
Henrik Scander, f d sommelier och forskare. Foto: Örebro universitet.

Hur tror du att yrket kommer att utvecklas?
– En gammal bild är att det är någon typ av vinkypare på finkrog, en halvsnobbig vinexpert. I dag handlar yrket om mycket mer. Jag ser en uppdaterad version, en sommelier 2.0. Dryck är en stor orsak till kostrelaterade problem, vi dricker många tomma kalorier. Sommelierer skulle kunna hjälpa människor att hitta hälsosamma kombinationer, som fortfarande är goda. De skulle kunna anställas inom sjukvården, skolor eller äldreomsorgen.

Vilken roll kommer det alkoholfria att ha?
– Det kommer mer och mer, men problemet är när det bara ses som ett alternativ. Vad som räknas som det goda styrs av normer. Man uppfattar att det finns en bästa kombination, det här rödvinet med den här köttbiten, sedan plockar man fram ett alternativ, ett andrahandsval. Den synen behöver förändras. Jag ser en potential för att till exempel ha spa-sommelierer, som jobbar på ett härligt spa med att kombinera mat och dryck utifrån ett hälsoperspektiv.

Mer om avhandlingen

I avhandlingen undersöker Henrik Scander även hur vi äter och dricker i dag utifrån Livsmedelsverkets kostdata Riksmaten. Det visade sig att många håller sig till traditionella kombinationer som rött vin till rött kött, vitt vin till fisk och läsk till pizza.

Henrik Scanders avhandling: Food and beverage combinations: Sommeliers’ perspectives and consumer patterns in Sweden, Örebro universitet.

I din avhandling intervjuar du 21 sommelierer om hur de kombinerar mat och dryck. Vad frågar du?
– Jag har frågat om hur de lärt sig kombinera, hur de arbetar med det och vad de tycker är goda kombinationer. Analysen visar att det finns en gemensam föreställning om bra kombinationer, som är överenskomna utifrån regler om grundsmaker, texturer och aromer. Sedan kan man situationsanpassa till olika människor och miljöer, genom att våga böja reglerna. Ta champagne som traditionellt serveras i en flûte. Har man en fyllig och mogen champagne kan den serveras i pinot noir-kupor, speciellt om det är en champagne av pinot noir. Då blir det en oväntad upplevelse som visar kompetensen hos sommelieren. Sommelieren 2.0 går från de gängse normerna och sociala konventionerna om vad som borde vara gott.

 

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här