Nyheter terrordådet på drottninggatan

”Det sög i magen när jag åkte till jobbet dagen efter”

Restaurangbiträdet Cecilia Ulmestedt blev vittne till terrordådet på Drottninggatan. Genom Kulturhusets fönster kunde hon se röken från den kraschade lastbilen. – Det känns fortfarande overkligt, säger hon ett år efter terrordådet.

Publicerad 6 april 2018
”Det sög i magen när jag åkte till jobbet dagen efter”
– Det första jag såg var en massiv rök som steg upp från Åhléns, säger Cecilia Ulmestedt. Foto: Elis Hoffman
Cecilia Ulmestedt. Foto: Elis Hoffman

Det var fredagseftermiddag och en vanlig jobbdag för Cecilia Ulme­stedt som är restaurangbiträde på Teaterbaren i Kulturhuset i Stockholm.
Men plötsligt förändrades allt. Rakhmat Akilov kapade lastbilen och började sin vansinnes­färd längs Drottninggatan för att sedan krascha in i Åhléns vid Sergels torg. Fem människor dödades och ett femtontal skadades.

– Det första jag såg var en massiv rök som steg upp från Åhléns. Där och då visste vi inte vad som hänt. Men när jag såg sättet som människor sprang på, då visste jag att det var något allvarligt, säger Cecilia Ulmestedt när vi träffar henne ett år senare.

All personal på Kulturhuset samlades på Brunke­bergstorg bakom Kulturhuset. Stressade poliser skrek att de skulle lämna platsen. Efter en stund kom besked från arbetsgivarna om att all personal skulle ta sig hem. Men dagen efter var Cecilia tillbaka på jobbet.

Ansvar vid kris

  • Alla arbetsplatser ska ha beredskap och rutiner för krisstöd.
  • Arbetsgivare ska veta hur de ska agera för att snabbt få hjälp av sjukvårdspersonal eller andra sakkunniga.
  • Arbetsgivaren ska anmäla allvarliga tillbud och arbetsskador till Arbets­miljöverket inom 48 timmar.
  • Om det saknas rutiner för krisberedskap och krisstöd ska du prata med din närmsta chef. Kontakta även ditt skyddsombud eller facket.

– Det sög i magen när jag åkte till jobbet dagen efter. Men för min del var det bäst att komma tillbaka så fort som möjligt för att inte bli rädd, säger hon.
Det ligger ett drygt tiotal branscharbetsplatser längs lastbilens färdväg. Ingen av dem har lämnat in en tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket efter terrordådet.

Enligt Christina Asplund på Arbetsmiljöverket är det svårt att säga om det beror på okunskap ­eller att man inte upplevde att personalen drabbades så allvarligt.
– Det kan vara okunskap. Men för att få reda på det skulle vi behöva göra en bedömning från fall till fall, säger Christina Asplund.

Lotta Eckerud. Foto: Elis Hoffman

På Teaterbaren gjordes ingen tillbuds­anmälan eftersom arbetsgivaren inte upplevde att deras personal blivit drabbad av psykisk chock. Det berättar Lotta Eckerud som är HR-chef på Teaterbaren. Där­emot fick all personal erbjudande om att gå till företagshälso­vården för att få samtalsstöd efter terror­dådet.
Dagen efter dådet pratade arbetsgivaren enskilt med alla för att stämma av hur de mådde efter händelsen.
– Även de som inte jobbade den dagen kunde ju känna en oro för att gå tillbaka till jobbet, säger Lotta Eckerud.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här