Nyheter terrordådet på drottninggatan

”Det sög i magen när jag åkte till jobbet dagen efter”

Restaurangbiträdet Cecilia Ulmestedt blev vittne till terrordådet på Drottninggatan. Genom Kulturhusets fönster kunde hon se röken från den kraschade lastbilen. – Det känns fortfarande overkligt, säger hon ett år efter terrordådet.

Publicerad 6 april 2018
”Det sög i magen när jag åkte till jobbet dagen efter”
– Det första jag såg var en massiv rök som steg upp från Åhléns, säger Cecilia Ulmestedt. Foto: Elis Hoffman
Cecilia Ulmestedt. Foto: Elis Hoffman

Det var fredagseftermiddag och en vanlig jobbdag för Cecilia Ulme­stedt som är restaurangbiträde på Teaterbaren i Kulturhuset i Stockholm.
Men plötsligt förändrades allt. Rakhmat Akilov kapade lastbilen och började sin vansinnes­färd längs Drottninggatan för att sedan krascha in i Åhléns vid Sergels torg. Fem människor dödades och ett femtontal skadades.

– Det första jag såg var en massiv rök som steg upp från Åhléns. Där och då visste vi inte vad som hänt. Men när jag såg sättet som människor sprang på, då visste jag att det var något allvarligt, säger Cecilia Ulmestedt när vi träffar henne ett år senare.

All personal på Kulturhuset samlades på Brunke­bergstorg bakom Kulturhuset. Stressade poliser skrek att de skulle lämna platsen. Efter en stund kom besked från arbetsgivarna om att all personal skulle ta sig hem. Men dagen efter var Cecilia tillbaka på jobbet.

Ansvar vid kris

  • Alla arbetsplatser ska ha beredskap och rutiner för krisstöd.
  • Arbetsgivare ska veta hur de ska agera för att snabbt få hjälp av sjukvårdspersonal eller andra sakkunniga.
  • Arbetsgivaren ska anmäla allvarliga tillbud och arbetsskador till Arbets­miljöverket inom 48 timmar.
  • Om det saknas rutiner för krisberedskap och krisstöd ska du prata med din närmsta chef. Kontakta även ditt skyddsombud eller facket.

– Det sög i magen när jag åkte till jobbet dagen efter. Men för min del var det bäst att komma tillbaka så fort som möjligt för att inte bli rädd, säger hon.
Det ligger ett drygt tiotal branscharbetsplatser längs lastbilens färdväg. Ingen av dem har lämnat in en tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket efter terrordådet.

Enligt Christina Asplund på Arbetsmiljöverket är det svårt att säga om det beror på okunskap ­eller att man inte upplevde att personalen drabbades så allvarligt.
– Det kan vara okunskap. Men för att få reda på det skulle vi behöva göra en bedömning från fall till fall, säger Christina Asplund.

Lotta Eckerud. Foto: Elis Hoffman

På Teaterbaren gjordes ingen tillbuds­anmälan eftersom arbetsgivaren inte upplevde att deras personal blivit drabbad av psykisk chock. Det berättar Lotta Eckerud som är HR-chef på Teaterbaren. Där­emot fick all personal erbjudande om att gå till företagshälso­vården för att få samtalsstöd efter terror­dådet.
Dagen efter dådet pratade arbetsgivaren enskilt med alla för att stämma av hur de mådde efter händelsen.
– Även de som inte jobbade den dagen kunde ju känna en oro för att gå tillbaka till jobbet, säger Lotta Eckerud.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Branschen kvar i arbetslöshet

Arbetslösheten är rekordlåg – men inte bland hotell- och restauranganställda. Trots personalbrist har branschens a-kassa runt 18 procent arbetslösa.

Publicerad 14 december 2018 Kommentera
Branschen kvar i arbetslöshet
A-kassan HRAK har störst andel öppet arbetslösa, i arbetsmarknadsprogram och deltidsarbetslösa. Källa: IAF och Arbetsförmedlingen, september 2018

Det råder personalbrist inom hotell- och restaurangbranschen. Samtidigt har Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, störst andel arbetslösa medlemmar av alla ­a-kassor. Varje månad får ungefär 5 000 personer ersättning.

HRAK har fått indikationer på att många arbetsgivare i stället för att erbjuda fasta anställningar väljer att anställa personer som har subventionerade anställningar. När bidraget tar slut upphör också anställningen.

– Det står arbetsbrist på arbetsgivarintyget, men i själva verket avslutar arbetsgivaren anställningen för att kunna ta in en ny person med bidrag, säger Karin Pettersson, chef för HRAK.

De kan få höra: Fixa ett nytt bidrag, annars får du inte jobba kvar.

Medlemmar hos HRAK berättar att arbetsgivarna är öppna med sina önskemål.
– De kan få höra: Fixa ett nytt bidrag, annars får du inte jobba kvar.

Källa: IAF och Arbetsförmedlingen, september 2018

Andra vittnar om när de på anställningsintervjun uppmanas att gå till Arbetsförmedlingen och fråga om de kan få bidrag.
När andelen subventionerade anställningar ökar finns risk att arbetslösheten i branschen permanentas, menar Karin Pettersson.
– I stället för att anställa kan arbetsgivaren ta in ännu en person som de får bidrag för. Runt 18 procent av våra medlemmar är arbetslösa.

Enligt Karin Pettersson är många medlemmar uppgivna.
– De känner sig lite som slit- och slängmaterial. Många tycker att det är roligt att vara i branschen och då känns det så klart inte bra att inte få fortsätta på jobb som man har lagt ner mycket intresse och engagemang i.

Karin Pettersson har uppfattat det som att Arbetsförmedlingen lägger mest resurser på dem som står långt från arbetsmarknaden, i stället för på dem som har a-kassa och därmed någon form av yrkeserfarenhet från branschen.

Finnes: 1 000 kockar

Arbetslösa i några av de största yrkesgrupperna.

  • 4 352 restaurangbiträden
  • 1 182 städare
  • 1 014 kockar och kallskänkor
  • 261 hotellreceptionister
  • 159 kafébiträden

HRAK och Hotell- och restaurangfacket har haft möten med Arbetsförmedlingen för att diskutera olika problem som de ser i branschen.
– Det kan inte vara meningen att arbetsgivaren ska kunna nyttja subventionerade anställningar så som nu sker. Det är märkligt att vi har hög arbetslöshet samtidigt som Visita signalerar att arbetsgivarna har svårt att hitta personal. Det borde vara möjligt att få en matchning mellan arbetsgivare och arbetslösa med erfarenhet, säger Karin Pettersson.

Hotell- och restaurangfacket delar HRAK:s bild av problemen, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.
– Det är jättebra att folk får lönestöd om det leder till jobb. Men många arbetsgivare fokuserar på att krama ut så mycket lönestöd som möjligt i stället för att ge människor en chans till ett riktigt jobb. Nästan gratis arbetskraft smakar gott.


Nyheter ARBETSMARKNAD

Professorn om bidragsjobben

Chansen till jobb ökar för dem som har subventionerade anställningar. Men samtidigt försvinner jobb för andra, säger Anders Fors­­lund, professor vid IFAU.

Publicerad 14 december 2018 Kommentera
Professorn om bidragsjobben
Hälften av dem som skrivs in på arbetsförmedlingen får jobb inom ett halvår.

Anders Forslund. Foto: IFAU

Man räknar med att varje anställning med stöd motsvarar en halv till en hel annan anställning som inte blir av.
Det säger Anders Forslund, professor vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Han tror att förekomsten av subventionerade anställningar skulle kunna vara en bidragande förklaring till den höga arbetslösheten inom hotell- och restaurangbranschen.
– Om de subventionerade jobben fortsätter att vara många år efter år kan det i slutänden bli en bransch där de flesta löner betalas av staten och vissa tvingas välja andra yrken.

Att samhället ändå väljer att låta företag anställa med stöd beror på att man prioriterar dem som annars skulle ha svårt att komma in på arbetsmarknaden.

17 000 ärenden

Under 2017 fick Hotell- och restaurangfacket 17 000 förfrågningar från Arbetsförmedlingen inför att en arbetslös skulle placeras på ett bidragjobb. Arbetsförmedlingen har uppgett att de hinner göra förfrågningar för varannan subventionerad anställning.

– De får snabbare jobb, antingen genom att få jobba kvar hos arbetsgivaren eller genom att få användbara referenser. Förhoppningen är att övriga ska ha lättare att konkurrera om jobb, säger Anders Forslund.

Hälften av dem som skrivs in på arbetsförmedlingen får jobb inom ett halvår. För ungdomar går det snabbare, hälften har jobb inom tre månader.

Arbetsgivaren måste följa regelverket, vilket kanske inte alltid sker.

– Även om det kan tyckas omoraliskt med kedjor av bidragsanställningar så kan det på ett samhällsplan vara försvarbart. Men arbetsgivaren måste följa regelverket, vilket kanske inte alltid sker.

Samtidigt är bidragsanställningarna knappast enda förklaringen till hotell- och restaurangbranschens höga arbetslöshet, betonar han.
– Det är också en bransch med snabb personalomsättning jämfört med till exempel industrin. Detta leder per automatik till ­högre arbetslöshet.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Fler jobb inom branschen nästa år

Jobben ser ut att bli fler under nästa år. Inom hotell- och restaurangbranschen förväntas stor efterfrågan på kompetens, enligt en arbetsmarknadsbarometer från Manpower Group.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
Fler jobb inom branschen nästa år
Branscharbetsgivare räknar med att jobben ska öka med 12 procent. Foto: Colourbox

Hotell- och restaurangnäringen är en av de fem branscher som har allra starkast jobbprognos enligt Manpower Group. Arbetsgivare inom branschen räknar med att jobben ska öka med 12 procent. För arbetsmarknaden i stort väntas jobben öka med 5 procent.

Arbetsmarknadsbarometern bygger på intervjuer med arbetsgivare, som får svara på om de tror att sysselsättningen kommer att öka eller minska.

Arbetsförmedlingen har också har presenterat sin prognos för jobben de kommande två åren. I år räknar de med att sysselsättningen ökar med 85 000 personer och 2019 med 65 000 personer, året därpå med ytterligare  46 000 personer.

Samtidigt förväntas arbetslösheten öka något. Många av de arbetsgivare som intervjuats säger att de har svårt att hitta personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Därför behövs fortsatt fokus på utbildning, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här