Att prova kollegans jobb kan leda till bättre teamkänsla och förståelse för varandras uppgifter, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.
Även arbetsgivaren tjänar på att ha en bred kompetens så att folk kan hoppa in vid behov, säger Marina Nilsson.
– Men det är något som sker i ganska stor utsträckning i branschen även i vanliga fall.
När Marina Nilsson arbetat som kock har hon fått hjälp av till exempel diskare som hackat grönsaker.
– De som hoppar in lär sig mycket på vägen. Det finns köksbiträden som till slut kan göra kockuppgifter, tyvärr utan att ha papper på vad de kan.
För att jobbytet ska bli bra för alla måste det vara frivilligt, säger Marina Nilsson.
– Det finns också arbetsmiljöfrågor att tänka på, som att den som hoppar in i disken behöver halkfria skor och de som är nya i köket måste få en genomgång av maskinerna.
Mer systematisk arbetsrotation är vanligare inom andra branscher, framför allt i industrin. De anställda har då ett schema där de växlar uppgifter, efter ett par minuter eller efter längre tid, ibland flera veckor.
Industrin började med rotation på 1980-talet, när det var svårt att behålla personal och man behövde locka anställda att stanna, berättar Bengt Eriksson, ombudsman på IF Metall.
– Arbetsrotation kan göra att belastningsskadorna minskar. Löneutvecklingen kan bli bättre och medlemmarna får kompetensutveckling. Men tyvärr står många industriarbetare fortfarande och gör samma monotona uppgift åtta timmar om dagen.
Någon arbetsrotation som inom industrin tror Marina Nilsson inte riktigt på för hotell- och restaurangbranschen.
– Många yrkesroller kräver specifik utbildning och kompetens.