Nyheter jobbyte

De får testa varandras yrken

En diskare vid espressomaskinen, en kock i disken och konditorn i kassan. När K-Märkt har jobb­ytarvecka u­pptäcker de anställda ­utmaningen i jobbarkompisarnas arbete.

Publicerad 26 juni 2017
De får testa varandras yrken
Diskaren Godfred Brown visar vad han lärde sig senast det var bytesvecka. Stephanie Roosman stod för instruktionerna. Foto: Rebecka Uhlin
Jens Dolk. Foto: Rebecka Uhlin

»Ditt jobb är så enkelt, bara stå och göra kaffe. Du skulle se hur tungt vi har det i köket.«
När Jens Dolk, delägare i K-Märkt, hörde någon säga så bestämde han sig. Han skrev en lapp och lade ut på Instagram: »Swap week, om två veckor kör vi.«

Sedan dess har restaurangen haft två tillfällen då de som varit intresserade har fått prova på någon annans arbetsuppgifter.
– Jag valde bageriet där jag är helt lost och fick gå upp skittidigt på morgonen, berättar Jens Dolk.
Den senaste bytesveckan provade 15 av de 44 anställda någon kollegas uppgifter.

Diskaren Godfred Brown blev barista.
– Det var så kul! Det var inte svårt, jag gjorde espresso, latte och cappuccino. Jag försökte lite med latteart men på den nivån är jag inte.
Stephanie Roosman instruerade Godfred.
– Jättekul, det blev superlyckat. Han fick göra allt själv efter en stund, säger Stephanie.
Hon har själv inte varit med och bytt.

Disken måste fungera. Därför var vi två som ersatte Godfred.Hanna Normark, kock och delägare

Kocken och delägaren Hanna Normark provade Godfreds jobb i disken.
– Disken är jätteviktig, den måste fungera. Därför var vi två som ersatte Godfred. Men tur att det var ganska lugnt den dagen, säger Hanna Normark.
Som delägare finns det en särskild poäng med att veta hur andra har det där de jobbar, påpekar hon.
Men det var bra även för andra, säger Jens Dolk.
– Det gav förståelse och respekt för varandras sysslor. Man ser att alla behövs för att vi ska vara en restaurang som funkar.

Kocken Emil Eliasson testade patisseriet och konditorn Agnes Kantén gjorde ett inhopp i lunchkassan.

Konditorn Agnes Kantén stod i lunchkassan, där 600–800 gäster passerar varje dag. Tur nog hade Agnes kassavana från patisseriet.
– Det var stressigt att stå i dubbel­kassan och det var väldigt annorlunda att stå still på ett ställe. Hos oss kan man ju springa runt och göra olika saker.
Kocken Emil Eliasson provade att vara i patisseriet.
– Jag fick väl inte göra något jätteavancerat. Det blev chokladbollar, en bavaroisebakelse och gelé­godis. I köket kan man köra lite mer på känsla, som konditor måste man vara mer noggrann och följa recept. Men det var jätteroligt.

När K-Märkt lade ut bilder från bytena på sitt Instagram var det med hashtags som »#ursäktaomdetblevsaltiställetförsockerikakan«.
Men så illa var det inte, säger Jens Dolk.
– Inget gick helt åt helvete, men vi kanske inte hade Stockholms bästa bulle den dagen jag var i bageriet. Det blir inte lika effektivt som vanligt, men det är värt det. Och kan vi göra det kan vem som helst göra det, för vi är ganska oorganiserade.

Nyheter Internationellt

HRF vill stoppa könsbaserat våld

I dag börjar världsfacket en kampanj för att få igenom en internationell konvention mot könsbaserat våld på jobbet. –Det skulle betyda mycket för hotell- och restaurangarbetare runt om i världen, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 14 februari 2018 Kommentera
HRF vill stoppa könsbaserat våld
Runt 35 procent av världens kvinnor har upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på offentliga platser eller på arbetsplatsen, enligt statistik från FN. Foto: Istockphoto

Sedan flera år tillbaka har den internationella fackföreningsrörelsen arbetat för en ILO-konvention mot könsbaserat våld på jobbet. Arbetet har gett resultat, i sommar ska frågan diskuteras för första gången på ILO:s internationella arbetskonferens.

Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Anna-Karin Nilsson

Men många stater stödjer inte konventionen och därför startar nu världsfacket ITUC den globala kampanjen ”Stop gender-based violence at work”.
– Metoo-rörelsen har ju visat vilket enormt samhällsproblem det här är. En ILO-konvention mot könsbaserat våld i arbetslivet skulle betyda mycket för kvinnor inom hotell- och restaurangbranschen runt om i världen. Många arbetar under hemska villkor, och trakasserierna kan komma från arbetsgivare och kollegor såväl som från kunder och gäster, säger Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt.

Fakta: ILO och Världsfacket ITUC

ILO är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. I dag har ILO över 180 konventioner. Medlemsländerna kan välja att skriva under och ratificera konventionerna, det vill säga justera sin lagstiftning efter dem så att de blir till lag i landet.

Världsfacket ITUC organiserar 181 miljoner arbetare i 163 länder och regioner världen över.

Runt 818 miljoner kvinnor har upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på offentliga platser eller på arbetsplatsen, enligt statistik från FN. Det motsvarar 35 procent av världens kvinnor. I vissa länder är siffran upp emot 70 procent. Malin Ackholt menar att en internationell konvention mot könsbaserat våld kan vara ett viktigt verktyg, även om ILO inte har några sanktionsmöjligheter mot länder som bryter mot den.
– Det blir ändå en slags ”name and shame” effekt. Det är viktigt att Sverige ratificerar konventionen och blir ett föregångsland på det här området. Ju fler länder som skriver under, desto högre status får de här frågorna, säger Malin Ackholt.

Den internationella kampanjen ”Stop gender-based violence at work” pågår från den 14 februari till och med internationella kvinnodagen den 8 mars.

 

Nyheter kollektivavtal

Branschföretag gör tummen upp för kollektivavtal

Företagare i hotell- och restaurangbranschen är mer positiva till kollektivavtal än företag i andra branscher. Det visar en ny rapport som presenterades i dag.

Publicerad 13 februari 2018 Kommentera
Branschföretag gör tummen upp för kollektivavtal
Kollektivavtalet mellan HRF och Visita, det så kallade Gröna Riks. Foto: Anna-Karin Nilsson

Sju av tio företag i hotell- och restaurangbranschen har kollektivavtal. Det är högst andel av alla branscher, visar rapporten ”Hur fungerar kollektivavtalen?” som presenterades i dag. Bakom rapporten står Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som bland annat gjort en stor enkätundersökning för att ta reda på hur företagen ser på kollektivavtalen.
– Företag som har kollektivavtal tycker att de ger företaget ett gott anseende och en bra relation till de anställda. De som inte har det tycker i större utsträckning att avtalen är krångliga och att det är dyrt, sade professor Lars Calmfors, när han presenterade rapporten.

Om rapporten

Rapporten ”Hur fungerar kollektivavtalen?” ges ut av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Rådet består av experter som analyserar hur arbetsmarknaden fungerar, utifrån lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik. AER är instiftat av Svenskt Näringsliv men arbetar oberoende.

Läs rapporten här: www.arbetsmarknadsekonomiskaradet.se/download/1605/

Rapporten visar också att synen på kollektivavtalen skiljer sig mycket mellan olika branscher. Mest negativa var företag i byggbranschen. Mest positiva var arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, vilket förvånade rapportförfattarna.
– Man kunde ha förväntat sig att företagen i handeln och inom hotell- och restaurang skulle haft ungefär samma syn på kollektivavtalen, eftersom det finns många likheter mellan branscherna. Men det visade sig att det generellt var en betydligt mer positiv syn i hotell- och restaurangbranschen, sade Lars Calmfors.

Som en möjlig förklaring till det nämnde han att företagen inom handeln till exempel är missnöjda med ob-tilläggen, som de uppfattar som höga.

Forskarna har också undersökt hur vanligt det är med lokala fackklubbar. I hotell- och restaurangbranschen är det bara två procent av företagen som har lokala fackklubbar, vilket är den lägsta andelen av alla branscher.
– På företag där det finns en lokal fackklubb tycker man att det underlättar kommunikationen med de anställda och att det är lättare att förankra olika beslut, sade Lars Calmfors.

Nyheter Utbildning

Kockutbildare i blåsväder

Företaget Astar är den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Men efter en granskning har brister i deras SFI-utbildning upptäckts. –Vi följer företaget efter avslöjandet, säger Petter Carolusson, chef på Arbetsförmedlingen.

Publicerad 9 februari 2018 Kommentera
Kockutbildare i blåsväder
Företaget Astar är den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Foto: Colourbox

Företaget Astar håller i utbildningen ”Restaurang och storhushåll” på 37 orter i Sverige. Det gör företaget till den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Astar är också en stor leverantör av utbildning i svenska för invandrare, SFI, som köps av kommunen. En granskning gjord av Kalla fakta visar att företagets SFI-utbildning har stora brister. Bland annat utlovades två lärare om antalet elever var fler än 20. Men granskningen visar att en lärare kunde vara själv med 60 elever.

Petter Carolusson är enhetschef för externa tjänster på Arbetsförmedlingen. Han berättar att det kommit in klagomål på Astars utbildningar inom restaurang och storhushåll, där kockyrket ingår.
– Just nu pågår några ärenden som gäller den utbildningen, men Astar är inte ensamma om att ha ärenden på sig. Självklart följer vi utvecklingen efter avslöjandena i tv, säger han.

Det var i början av 2017 som Astar tecknade avtal med Arbetsförmedlingen om att hålla utbildningar inom restaurang och storhushåll. Upphandlingen gäller i två år. Lärartätheten ska enligt upphandlingen vara en lärare på 15 elever under praktiska moment, och en lärare på 20 elever under teoretiska moment.

Men Arbetsförmedlingen kommer inte att göra några extrakontroller av Astars kockutbildningar efter uppgifterna om lärarbristen på SFI-utbildningen.
– Vi har en uppföljningsmodell som är väl utarbetad. Kommer det in klagomål så gör vi oanmälda inspektioner. Vi kommer inte göra några kontroller utöver det vanliga på grund av avslöjandena, säger Petter Carolusson.

Mikael Torkeli som är försäljningschef för Astar tillbakavisar uppgifterna om bristerna i SFI-utbildningen. När det gäller kockutbildningen menar han att lärartätheten är god.
– Vi uppfyller de krav som finns i avtalet med Arbetsförmedlingen, säger Mikael Torkeli.

Fråga om jobbet.
131
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.