Kockar, kallskänkor och bartendrar – där snittade lönerna över 30 000 kronor förra året. Det visar färsk statistik från SCB.
På två år har kocklönerna ökat med i snitt 9 procent.
I privat sektor vill säga. I kommunala verksamheter var ökningen 5,6 procent i snitt för kockar.
Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån har hotell- och restaurangbranschens löner sett ökningar på mellan 6,2 och 9 procent under perioden 2021–2023.
Det finns dock yrken som sticker ut, som bartender. Där ser lönerna ut att ha ökat med mer än 18 procent.
Men det kan finnas andra orsaker till den kraftiga förändringen.
Det kan bland annat bero på att urvalet skiljer sig åt mellan mätningarna, eller att det skett en omkodning som driver på siffrorna, förklarar Sofia Löfgren på SCB.
Utbildade tjänar mer
Minst tjänar anställda med yrken utan krav på utbildning, som städare eller restaurangbiträden.
Där ligger de genomsnittliga månadslönerna under 27 000 kronor.
Kockar och kallskänkor tjänar i snitt 31 100 kronor. Kockar i kommunal verksamhet tjänar i snitt 30 000 kronor.
Kocken Frida: Dricksen håller nere lönerna
Lönerna i branschen speglar inte de uppoffringar de anställda gör, anser Frida Tånghag, kock med 18 års erfarenhet.
Foto: Anna-Karin Nilsson
– Lönerna är alldeles för låga med tanke på vad man offrar för att arbeta i branschen: helger, kvällar, tid med familjen och det sociala umgänget.
Det drabbar framför allt kvinnor som ofta måste lämna branschen för att de inte får ihop det. Vi måste vara tillgängliga när alla andra är lediga.
Dricksen är en orsak till att lönerna hålls nere, tror hon.
– Det är i alla fall det största argumentet från arbetsgivaren, att man har dricksen. Men många blir lurade av det. Det är oskattade pengar som du själv ska deklarera.
Det är inte sjukpenninggrundande, inte pensionsgrundande och du kan inte gå till banken och få lån med dricksen som argument.
