I går beslutade riksdagen att yrkesprogram ska ge högskolebehörighet. Ett efterlängtat beslut, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande. – Det är på sin plats att utbrista ”äntligen”!
Regeringen lade tidigare i vår fram ett förslag som innebär att gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet att studera på högskola och universitet. I går röstade riksdagen för förslaget.
Det är bra för att det skapar en väg in i utbildningssystemet.Pim van Dorpel
/blockquote>Det innebär att bland annat Restaurang- och livsmedelsprogrammet från och med höstterminen 2023 kommer att utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.
Om beslutet
- Beslutet har sin bakgrund i att många arbetsgivare har svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. För att göra yrkesprogram mer attraktiva har riksdagen nu beslutat att yrkesutbildning ska ge högskolebehörighet.
- Yrkesprogrammen utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.
- Det är fortsatt möjligt för elever att välja bort grundläggande högskolebehörighet.
- Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.
– Det är bra för att det skapar en väg in i utbildningssystemet. Det tror vi är viktigt. Det är fel att redan från början låsa in människor i yrken eller framtidsutsikter. Det här ger fler en möjlighet att välja ett roligt yrke på väg mot vidare utbildning. Men det ger också en status till våra yrken. Det tror jag är viktigt för många föräldrar, som inte vill se sina ungdomar sakna möjlighet att studera vidare, säger Pim van Dorpel.
Beslutet sänder också en viktig signal till universitet och högskolor, att det är en naturlig väg att gå via yrkesprogram till högre studier, menar han. Men att det skulle lösa kompetensförsörjningsbristen i branschen är inte lika givet.
– Jag tror att det säkerligen gör att fler kommer att gå yrkesprogram, men för att lösa kompetensbristen måste arbetsgivarna erbjuda schysta villkor och konkurrenskraftiga löner.