Arbetslivsakuten KARRIÄR

Blir det pinsamt om jag söker receptionsjobbet?

Olivia har jobbat i frukosten i snart två år. Hon trivs, men det är inte vad hon vill jobba med på lång sikt. Hotellet söker en receptionist, och Olivia vill verkligen ha tjänsten. Men vågar hon? Tänk om hon får ett nej, hur pinsamt blir det inte att träffa den chefen i korridorerna. Tänk om de tror att hon inte gillar sitt frukostjobb!

Publicerad 22 november 2019
Blir det pinsamt om jag söker receptionsjobbet?
Vågar Olivia söka tjänsten? Illustration: Jenny Wallmark

Du är en tillgång för arbetsgivaren

Susanne Bali, ombudsman Hotell- och restaurangfacket

Susanne Bali. Foto: Jann Lipka/HRF

– Utan att vara i chefsposition kan jag tänka mig att det är välkommet om medarbetare visar en vilja till vidareutveckling inom företaget. Utifrån ett ledarperspektiv är det roligt att se medarbetare utvecklas.
Den situation du beskriver är även en tillgång för arbetsgivaren eftersom hen kan rekrytera inom företaget. Mycket av de grundläggande kunskaperna om företaget besitter du redan. Tänk igenom vilka erfarenheter och egenskaper du har som gör att du passar som ­receptionist, kanske kan du ta ett lite mindre formellt steg och prata med den chef som söker personal och berätta att du är intresserad? Kanske får du en uppmaning att söka tjänsten?

– Det kan så klart bli ett nej denna gång men då har du tagit ett första steg! Dina chefer har sett att du vill prova andra arbetsuppgifter på din arbetsplats. Nästa tåg kanske ankommer ganska snart. Skippa den tunga jantelagen i bagaget och satsa på ett roligt och utvecklande arbetsliv.

Prata lite med chefen innan

Christine Nord, karriär­coach

Christine Nord. Foto: Janine Laag/Lumea

– Det är ganska mänskligt att inte vilja visa vad man drömmer om, för att man kan få ett nej. Men jag skulle föreslå att Olivia vänder på perspektivet. Företaget kan se det som väldigt positivt att hon vill utvecklas inom verksamheten. Hon har ju jobbat där i två år och känner till deras gäster och har jobbat med bemötande.

– Jag tror att man kan förebygga att de tror att hon inte trivs genom att till exempel prata med chefen i receptionen. Förklara att hon trivs så bra i företaget och vill utvecklas. Om man tar det som en dialog och pratar med chefen innan så kan Olivia dessutom få en uppfattning om ifall de vill att hon söker jobbet eller om de har tänkt sig någon med annan kompetens. I så fall kan Olivia lägga en utvecklingsplan, kanske i samråd med sin egen chef eller chefen i receptionen.

– Om hon pratar med dem först så blir det heller inte lika pinsamt att möta dem i korridoren, som om hon bara hade skickat ett mejl med sitt cv.
Det är läskigt att våga drömma, men det är nödvändigt att berätta att man vill utvecklas. Annars kanske det går en massa år och så trivs man inte alls till slut.

Be att få testa!

Patrik Elm, receptionschef

Patrik Elm.

– Det är jättehärligt att hon vill utvecklas i branschen, och ofta är just frukosten en sådan ingång. Jag tycker att Olivia ska prata med sin chef och säga att hon skulle vilja testa att stå i receptionen någon timme, för att lära sig. Det gagnar hela verksamheten, man blir en starkare organisation om fler kan flera saker. Om hon är där för att testa och känna på jobbet är det heller inga krav.

– Det är ingen som förväntar sig att hon ska kunna allt. Då får Olivia en inblick i vad receptionsjobbet går ut på. Det kan till och med bli en ögonöppnare, det kanske inte alls är vad hon tänker sig. Men om det är det så har hon visat intresse och det är jätte­bra.

– Hon har kännedom om huset, har jobbat med service och bemötande som är jätteviktigt i en reception. Och hon har visat att hon vill utvecklas internt, vilket jag i min roll som receptionschef ser som väldigt positivt.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Nyheter studier

”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”

HRF:aren Roger Alis är nästan halvvägs genom utbildningen till ämneslärare i historia och samhällskunskap. Till sin B-uppsats i historia har han och en kursare tagit reda på hur Hotellrevyn och HRF bidrog till synen på invandrare under 1960-talet.

Publicerad 14 januari 2020 Kommentera
”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”
Roger Alis och studiekamraten Zaid Jamal har tittat på bilden av invandrare i Hotellrevyn under 1960-talet. Porträtt: Melker Dahlstrand

Hur valde ni ämnet?
– Vi skulle skriva något historiskt. Vi var intresserade av hur fackföreningsrörelsen förhållit sig till arbetskraftsinvandring historiskt. Jag har varit fackligt engagerad i HRF tidigare, och tyckte att det var intressant att skriva om min egen fackförening. Hotellrevyn var inte, som den är i dag, en självständig tidning på den tiden. De som skrev där var ofta representanter för facket så då kändes det naturligt att titta på den. Sedan var vi tvungna att smalna av frågeställningen, då blev det de här åren.

Hur gick ni till väga?
– Vi satt på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Flemingsberg och gick igenom alla nummer av Hotellrevyn mellan 1960 och 1967. Vi kollade allting som hade med arbetskraftsinvandring och beskrivningar av detta att göra. Sedan gick vi igenom det.

Vad kunde ni dra för slutsatser?
– Man gjorde en tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare, det var tydligt att man talade i ett ”vi och dem” baserad på om man var född här eller inte. De sista åren så kunde vi dock se en förändring i hur ”vi:et” även kunde inkludera utlandsfödda arbetare, om än en villkorad inkludering som krävde ett fackligt medlemskap.

Fakta: Uppsatsen

B-uppsatsen är skriven av Roger Alis och Zaid Jamal vid Södertörns Högskola. Titeln är ”Villkorad inkludering? En kvalitativ studie om skapandet av ”vi och de andra” i Svensk Hotell-Revy mellan 1960-1967.” Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan höra av sig till lisa.castilla@hotellrevyn.se.

Var det något som förvånade er?
– Jag trodde att beskrivningarna av arbetskraftsinvandrare skulle vara värre än vad de var, om man tänker på hur det var i samhället då. Men det var ofta ganska tolerant skrivet. Man gav dem inte en massa egenskaper. Jag tycker också att skribenterna, framför allt mot slutet, var väldigt duktiga på att argumentera för sin sak. De var ganska bra på att förklara sin syn på varför arbetskraftinvandring var dåligt, att det inte handlade om rasism.

Väckte resultatet ytterligare frågor?
– Ja, det skulle vara intressant att titta mer på hur kritiken mot arbetarrörelsen såg ut. Då skulle man kanske vilja titta på LO:s tidningar eller lite bredare på något annat sätt.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här