Det är galet att svenska yrkesutbildningar måste förbereda blivande branschanställda på sexuella trakasserier 2025. Det är dags att prata om detta på allvar, menar Jonas Nordling.
Sexuella trakasserier mot servicepersonal är alltså fortfarande ett problem i vårt samhälle.
Och på krogen är det så vanligt att det ingår i utbildningen att lära sig att hantera det.
”Vi gör det inte för att skrämma dem, utan för att förbereda dem”, förklarar yrkesläraren Lena Larsson i vårt reportage.
Visserligen säger många i branschen att det var värre förr. Och det stämmer säkert.
Men nog borde vi ha hunnit längre än så här 2025? Att unga som är på väg in i branschen måste genomgå förberedande utbildning tyder på att något alltjämt är galet. Men vems är felet?
Inte bara på krogen
Arbetsgivarna är visserligen ansvariga för arbetsmiljön, men när gäster beter sig som svin och trakasserar personalen är det svårt att bara peka finger åt en krogägare.
I alla fall så länge de vidtar rätt åtgärder. Och i den här frågan är nolltolerans och polisanmälan den enda acceptabla åtgärden, förstås.
Frågan är dock större än bara hotell- och restaurangbranschen. Var fjärde anställd inom servicebranschen har blivit utsatt för, eller bevittnat, sexuella trakasserier från kunder, enligt färsk forskning.
Och det är unga kvinnor som oftast blir drabbade.
Inte individens ansvar
Enligt forskaren Eva Klope vid Linnéuniversitetet beror detta på att de står långt ner i hierarkin och har otrygga anställningar. Dessutom har de ofta en roll där de förväntas vara tillmötesgående även när beteenden går över gränsen.
Hon menar att det är avgörande att arbetsgivare tar tydligt ansvar och markerar vad som är acceptabelt.
”Det ska inte vara individens uppgift att bära hela ansvaret för att hantera det här – det är ett systemproblem som kräver systematiska lösningar”, säger Eva Klope till tidningen Barometern.
I samma artikel noterar även hon att yrkesutbildningar numera förbereder studenterna på vad som väntar. Men hennes forskning ger även en oroväckande bild av arbetsplatsernas hantering av trakasserier: ”Många ungdomar beskriver att frågorna snarast tystas ner.”
Det osynliga folket
Samtidigt försöker vissa arbetsgivare vända denna trend.
Bensinbolaget Circle K presenterade nyligen rapporten Det osynliga folket, där bland annat Eva Klope medverkade. Det är skrämmande läsning.
Närmare hälften av servicepersonalen i denna undersökning anser visserligen att arbetsgivarna redan gör tillräckligt vid hot och trakasserier. Men det är samtidigt 56 procent av personalen som inte delar denna uppfattning, vilket bekräftar tystnadskulturen som ungdomarna beskriver.
Det finns alltså stor anledning för svenska arbetsgivare att steppa upp i denna fråga.
Men även för fackförbunden, så klart. De som står lägst i hierarkin på en arbetsmarknad behöver starkast skydd från den fackliga organisationen.
Prata om klass
Men framför allt måste varje medborgare skärpa sig. 75 procent av svenskarna anser att det viktigaste för att öka tryggheten för servicepersonal är förändrade attityder bland kunderna. Det vill säga hos dem själva.
Men för att ändra allmänhetens attityder krävs att vi pratar om problemet. Detta handlar förstås om kön. Men det är uppenbarligen även en klassfråga. Och de frågorna pratar vi ju inte längre om. Eller?
