När Misse Ljungström inte funderar över gudomliga namnbyten ägnar hon gärna tiden åt mat, dryck och skärgården.
Jag efterlyser mer humor i världen. Eller i alla fall lite lättare sinnelag här och var. Varför kan inte vi människor ta livet mer med en klackspark och låta bli att hela tiden »kräva respekt« eller känna oss »kränkta«?
Vi lever ju bara en gång ? i alla fall som samma person ? oavsett vilka religioner vi bekänner oss till och det skulle väl vara sjuttsingen om det inte fick vara kul att leva då!
I morse läste jag en söt seriesnutt, där Gud och en ängel står på ett moln. Så säger Gud att han är så trött på alla sina namn; Gud, Allah, Jahve, Jehova osv och undrar om inte människorna kan snacka ihop sig till ett namn?
Och nog undrar man ibland varför religionerna ska behöva förstöra relationerna människor emellan så till den milda grad att all vidsynthet och allt sinne för humor försvinner. Gud bevare oss för religionernas yttringar, skulle man kunna säga.
För jag tror nog att Gud hade tänkt sig att vi människor skulle ha lite humor och få skratta, både åt Gud och åt oss själva och våra konstiga beteenden, utan att religionernas rigida tolkare ska hota med att låta hans vrede drabba oss.
En av de stora filosoferna säger att livets enda mening är att fylla det med innehåll. Och då menade han inte att man ska fylla det med sprit på krogen, det är jag övertygad om, även om många tycks tro det.
Men krogbesöken ger många tillfällen till skratt. Om det inte hade varit så tragiskt med alla fulla människor förstås, för de är ofta lite för impulsiva för att uppskattas av alla och det kan vara svårt att hänga med i deras »glasklara« resonemang. Men krogbesök ger människor möjlighet att umgås trivsamt och avspänt i en tuff värld. Och under förutsättning att man inte häller i sig hela veckans rimliga ranson av alkohol under en enda kväll, har de allra flesta människor trevliga och innehållsrika minnen av krogkvällar.
Men jag tror att vi behöver nya förebilder i världen. Inte dokusåpa-skådisar, inte fulla politiker, inte svindlande giriga gubbar utan helt enkelt »vanliga«, schyssta människor som har respekt för sina medmänniskor och deras åsikter. Dessutom behöver vi fler människor med gott omdöme och varm humor i vår omgivning. Och lite gudomlig saktmodighet, typ den där seriesnutten.
? Vilket namn skulle du föredra att kallas, Herre?
? Bosse, svarar Gud stilla. Och så vandrar han och den ängeln lugnt bort över molnen.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.