Arbetsgivare och anställda – alla vinner på att ge sommarjobbarna en bra upplevelse av branschen.
Nu är det den tiden på året när branschen välkomnar nya stjärnor.
Besöksnäringen slår sig gärna för bröstet när man slår fast att ingen annan bransch ger så många unga deras första smak av arbetslivet.
Min yngsta son är en av dem. Han landade sitt första jobb på en restaurang förra sommaren.
Har de kollektivavtal, undrade jag.
Nej, men det är bra lön ändå, svarade han.
Har du ett anställningsavtal, undrade jag.
Nej, men de ringer när de behöver mig, svarade han.
Det lät bra tyckte han. Jobba när båda parter vill och behöver. Enstaka dagar är grejen.
Efter ett par ›Nej, tyvärr, jag har redan andra planer‹ från sonens sida slutade de ringa.
Men efter ett par »Nej, tyvärr, jag har redan andra planer« från sonens sida slutade de ringa. Plötsligt fanns det inte behov av hans 13 timmar långa insatser mer.
Jag önskar att jag kunde säga att jag blev förvånad.
Samtidigt jobbade den andra sonen extra på en organisation. Det var motionsbidrag, möjlighet att ta tjänstledigt och en chef som kollade läget då och då. Han kände sig viktig.
Men skam den som ger sig! Yngsta sonen skaffade nytt jobb på en annan restaurang.
Och som han får jobba! Nu har han kollegor som hjälper, stöttar och bryr sig om. De visar vad som är det fina med den här branschen.
Och vips så är det inte världens ruttnaste längre. Det krävs så lite. Gör dig själv, branschen och de unga en tjänst. Var inte en rövhatt när sommarjobbarna kommer.
