Hannu Lampinen är 21 år och nyss utsläppt på arbetsmarknaden.
Nu är jag klar med praktiken. Mitt dopp med flytväst i verklighetens hav. Många gör praktiken först och främst i utbildningssyfte, att lära sig nya tekniker och kunna komma tillbaka till skolan med mer kunskap i bagaget.
Jag skiter fullständigt i skolan, i det långa loppet. För mig var utbildningen alltid en språngbräda och praktiken bara ett sätt att bygga kontaktnät och få lite riktig erfarenhet på papper.
Jag har fått det bekräftat. Att för det mesta, som överallt annanstans, handlar det bara om hur mycket man orkar jobba och vill lära sig, och då klarar även jag av det.
Den högre kokkonsten handlar endast om erfarenhet, noggrannhet och en stark rygg.
Visst finns alla dom där teknikerna som godtyckliga amatörer inte har en aning om. Saker som för mig kom som en aha-upplevelse mer eller mindre dagligen under min tremånaders praktik, men det är bara yrkeserfarenhet och absolut ingen magi.
Visst var det väl någon tokig fransman en gång i tiden som balanserade mellan galenskap och genialitet och kom på en massa tekniker och sätt att laga mat på som du eller jag aldrig kunnat fantisera om. Men det mesta handlar bara om yrkeserfarenhet och slutsatserna man gör med det i ryggen.
En av kockarna jag fått göra bekantskap med har gjort vetenskap av potatismos och hur man gör den enklast att jobba med även när den är kall. Vilket får mig att skratta åt våra löjliga försök i skolan för snart ett år sedan. En annan av kockarna gör mitt liv i luckan hopplöst när han går lös på grillen och dränker oss andra i grillat kött. Det finns inte nog många bord i restaurangen för honom att köra ihop.
Det här är dom verkliga proffsen i branschen. Men det ligger ingen magi bakom. Helt vanliga pojkar och flickor, med helt vanlig yrkeserfarenhet. Om man bara vill lära sig och själv lägger ner lite möda på saken så delar dom med sig av sin kunskap.
Och det är enbart på detta sätt du kan lära dig yrket. Det finns vissa grunder man måste veta, lite känsla som är bra att ha, men det mesta jag lärt mig fick jag lämna i skåpet när jag drog på mig den riktiga restaurangens rock.
Jag är klar med utbildningen nu. Det är dags att skriva in sig i livets hårda skola och verkligen börja lära sig ett och annat.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.