Fyra–fem timmars arbetsdag var perfekt för en 16-åring som bodde hemma och ville åka och bada. I dag måste många vuxna försörja sig på samma villkor.
Lager- och verkstadsarbetare, kaffeflicka, affärsbiträde, aupair, elevassistent, vaktmästare, annonssäljare. Ja, det där var mina sju första jobb.
Den som är aktiv på sociala medier har de senaste veckorna kunnat följa hashtaggen #sjuförstajobben och se var en mängd kända och okända människor hade sina första jobb.
Det är roligt att se hur krokiga många karriärvägar har varit. Jag tänker att det är nyttig läsning för alla som hoppas att få drömjobbet direkt. Det är också slående hur vanligt det är med första jobbet på hotell, kafé eller restaurang. Sedan har de gått vidare till något helt annat, men erfarenheten har de med sig.
Plus och minus just nu
- Hösten är snart här. Det känns okej, när jag tänker på alla filmer jag kan se i mörkret och alla böcker jag ska hinna läsa efter jobbet.
- Långt till nästa sommar. Lite tungt känns det ändå att vi nu går in i den mörka årstiden, men jag försöker ta vara på ljusglimtarna.
Det där med kaffeflicka förresten. Det har ju numera inte så positiv klang. Men i mitt fall handlade det om ett sommarvikariat. Då, i mitten av 1980-talet, hade kommunen en anställd som bryggde kaffe, lade fram arraksbollar och dammsugare på papptallrikar och sedan drog runt allt detta på en vagn i de oändligt långa korridorerna. Perfekt sommarjobb tyckte jag, som kunde åka och bada när den korta arbetsdagen var slut.
Kvinnan som hade jobbet resten av året var förstås tvungen att ha ett jobb till för att försörja sig, eftersom hon inte fick ihop så många timmar. Precis som det fortfarande är för många i hotell- och restaurangbranschen. För trots att företagen går bra är lönerna låga och heltid långt ifrån norm.
Skriv gärna till mig och berätta hur du får ihop livet och ekonomin. Din verklighet är viktig. Eller skriv en insändare så att fler får ta del av din berättelse!