I Norge strejkar hotell- och restauranganställda för bättre villkor. Det borde hända lite oftare även i Sverige, skriver chefredaktör Jonas Nordling.
Det strejkas i Norge. Över 2 000 anställda inom hotell och restaurang har lagt ner arbetet i vårt grannland. Målet är ett nytt och bättre löneavtal.
Samtidigt kan vi också läsa om hur en konflikt på en lokal norsk krog gav de anställda ett kollektivavtal efter bara sju timmars strejk.
Att läsa om strejker är glädjande för alla oss som tror på fackligt arbete. Särskilt när de leder till något bra. Men det räcker inte med att bara läsa för att hålla liv i facket.
Osunt få strejker i Sverige
Strejker i sig behöver inte alltid vara något positivt. (Ja, Frankrike, jag tittar på dig.)
Men samtidigt har antalet konflikter i Sverige varit osunt få det senaste decenniet. Vissa år har antalet konfliktdagar varit noll, enligt Medlingsinstitutet. Facken har inte strejkat, ingen arbetsgivare har använt lock out-vapnet.
De senaste två åren har visserligen antalet konfliktdagar ökat.
Men om vi rensar statistiken från den långvariga Teslastrejken, Vårdförbundets korta strejk häromåret och de ständiga kontroverserna i svenska hamnar, så har vi knappt några konflikter i Sverige.
De flesta svenska löntagare har aldrig strejkat. Och de kommer aldrig göra det med denna utveckling.
Stökigast i Europa
Annat var det förr. I början av 30-talet klassades den svenska arbetsmarknaden som Europas mest stökiga. Fack och arbetsgivare använde konfliktvapnen i sådan omfattning att regeringen började prata om skärpt lagstiftning.
Och inför detta hot sansade sig ansvarstagande fack och arbetsgivare. Resultatet: ett berömt avtal i Saltsjöbaden 1938.
Den så kallade svenska modellen bygger alltså på dämpad konfliktlust. Sett ur ett längre historiskt perspektiv har detta tjänat vår välfärd väl. Men strejken är alltjämt en grundkomponent i partsmodellen.
Alla bör ha upplevt en strejk
Att då och då lägga ner arbetet för att markera sitt värde är alltså viktigt för att bibehålla den svenska modellen. Att gå från att alltid strejka till att aldrig göra det är därför inte bra. Pendeln har slagit för långt.
Strejken är på väg att bli en abstrakt konstruktion, med oklar funktion för de allra flesta medborgare.
Om den svenska arbetsmarknadsmodellen ska hålla så bör varje löntagare åtminstone en gång under sitt arbetsliv varit med om en konflikt på sin arbetsplats.
Låt oss hoppas på god tur i Norge.
