Mattias von Feilitzen vid Göteborgs universitet har ett råd: undvik AI när det gäller arbetsrätt, lagar och regler.
Chatbotarna är inte tränade på arbetsrätt. Men de är inställda på att vara tjänstvilliga.
Det är en kombination som kan få trista följder, menar Mattias von Feilitzen, pedagogisk utvecklare med inriktning mot digitalisering och AI, Göteborgs universitet.
– Systemen bygger på att de skapar text utifrån sannolikhet. Och modellerna kan vara mer eller påhittiga.
De generativa AI-verktygen är dessutom utformade för att ha en trevlig ton och viss variation.
– Konsekvensen av det är att det kan bli tokigt när det handlar om fakta, säger Mattias von Feilitzen.
Jag skulle egentligen vilja avråda helt från att använda generativ AI när det gäller arbetsrätt, lagar och regler.
Därför måste den som använder chatbotarna alltid själv bedöma riktigheten i svaren, betonar han.
– Rent krasst, det går inte att prompta för att få säkra svar. Jag skulle egentligen vilja avråda helt från att använda generativ AI när det gäller arbetsrätt, lagar och regler. Min rekommendation är att man i stället vänder sig till en expert.
Att som arbetsgivare göra riskbedömningar eller policyer med hjälp av AI är heller inte att rekommendera, säger han.
– Man ska ju stå bakom varje ord. Skulle något hända på grund av hur texten är utformad kan man aldrig skylla på AI.
Mattias von Feilitzen menar att det finns ett missförstånd gällande generativ AI.
– Man tänker att det ska vara samma sak som att leta information på nätet. Men det fungerar på ett helt annat sätt.
Generativ AI skapar på begäran nytt innehåll som text, ljud, bilder eller videor.