Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”45 000 nya jobb i branschen”

År 2023 kommer antalet anställda i hotell- och restaurangbranschen vara 45 000 fler än i dag. Samtidigt lämnar ungefär lika många anställda branschen varje år. Detta enligt en ny rapport från HRF:s och Visitas gemensamma yrkesråd.

Publicerad 4 februari 2014

Bättre ekonomi, ökad turism och en mer urban livsstil bland svenskarna gör att hotell- och restaurangbranschen går en blomstrande framtid till mötes. Om företagen lyckas täcka sitt kompetensbehov, vill säga.
Det skriver UHR, Utbildningsrådet för hotell- och restaurangbranschen, i en ny rapport om behovet av att utbilda och anställa i branschen. UHR beräknar att nästan 190 000 personer kommer att vara anställda i branschen år 2023. Det är ungefär 45 000 fler än i dag. Samtidigt lämnar ungefär 40 000 anställda branschen varje år.
– Det finns ett stort rekryteringsbehov. Det behövs rekryteras någonstans mellan 40 000-50 000 personer till branschen varje år fram till 2013, sade Göran Andersson från Visitas styrelse när rapporten presenterades. 

Samtidigt är det allt färre unga som väljer hotell- och restaurangutbildningar på gymnasiet. De senaste 20 åren har dessa minskar successivt, visar rapporten. I genomsnitt utexamineras mellan 3 500-4 500 hotell- och restaurangelever per år, vilket bara täcker en knapp tiondel av det årliga rekryteringsbehovet. Förhoppningsvis kommer denna trend att vända inom ett par år tack vare den gymnasiereform som infördes 2011, tror UHR.

Tyvärr gäller trenden att överge branschen efter några år även för dem som utbildat sig. Malin Ackholt, avtalssekreterare för HRF och ordförande i UHR, säger att den största utmaningen för branschen är att försöka behålla dem som redan arbetar här.
– Det är klart att tydligt att man måste kolla på de förhållanden som finns i branschen. Hur ska man kunna kombinera sitt vanliga liv med ett jobb i branschen? Det måste också finnas kompetensutvecklingsmöjligheter för dem som vill satsa på att stanna i branschen.   

Rapporten har också undersökt attityder till kompetensutveckling i branschen. Det visar sig att alla grupper, anställda såväl som arbetsgivare är positiva till detta. Bland de anställda är det kunskap om lagar och avtal, ekonomi, budget och arbetsmiljö som hamnar i topp. Arbetsgivarna tycker att de anställda bör lära sig mer om försäljning, ledarskap och kundbemötande. 

Branschen 2023 enligt rapporten:

  • Ungefär 190 000 personer kommer att arbeta i branschen år 2023.
  • Alla yrkesgrupper, förutom receptionister, ökar i antal till 2013. Den största enskilda yrkesgruppen kommer även fortsättningsvis vara köks- och restaurangbiträden.  
  • Rekryteringsbehovet kommer att ligga konstant på mellan 40 000 och 50 000 personer per år, både nyrekryteringar och för att täcka för dem som har slutat inräknat.

Rapporten ”Tillväxtvärk” från UHR bygger på intervjuer med arbetsgivare, anställda och elever, samt på statistik från bland annat HRF, Visita, SCB, Tillväxtverket och Skolverket. Det är BFUF som har bekostat rapporten.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Noah Karlsson

I helgen hålls finalen i Gymnasie-SM i Grythyttan. Noah Karlsson tävlar i servering. Han går restaurang- och livsmedelsprogrammet på Rönnowska i Helsingborg. Andra grenar i SM är hotell, turism och kök.

Publicerad 20 mars 2019 Kommentera
Hallå där, Noah Karlsson
Noah Karlsson och Ellen Åberg övar inför SM. Foto: Britt-Mari Olsson
Noah Karlsson. Foto: Privat

Hur känns det inför tävlingen?
– Det ska bli kul och spännande att sätta sin kunskap på prov. Men nu börjar nervositeten komma också.

Vad tror du blir svåraste momentet?
– Antagligen att tranchera fågel. Kanske att det kan vara svårt att träffa rätt på vilka druvor det är i vinerna. Sedan ska det bli någon specialuppgift som vi inte får reda på i förväg. Förra året fick de göra hovmästarsås i matsalen.

 Hur har du och din lagkamrat Ellen Åberg förberett er?
– Mycket av det som ingår i tävlingen är sådant som vi redan gjort på skolan. Men tranchera hade vi aldrig gjort. När vi fick reda på att vi skulle vara med i SM började jag och Ellen stanna kvar efter skolan och öva tillsammans med vår lärare. Vi har stått som om det varit tävling och flamberat, trancherat, dekanterat vin och fileat hela fiskar.

Du arbetar redan i branschen vid sidan av skolan. Hur är det?
– Jag jobbar sedan ett och ett halvt år på O´Learys, mest med servering men nu har jag också börjat i baren. I skolan arbetar vi mycket med traditionell servering, det är vita dukar, man dekanterar viner framför gästerna och allt ska vara perfekt. När man kommer ut i arbetslivet är det ju inte riktigt så. Det är roligare att jobba, det händer mer. Jag har fått upp tempot. Det tror jag att jag kommer att ha nytta av i SM.

 

Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här