Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”45 000 nya jobb i branschen”

År 2023 kommer antalet anställda i hotell- och restaurangbranschen vara 45 000 fler än i dag. Samtidigt lämnar ungefär lika många anställda branschen varje år. Detta enligt en ny rapport från HRF:s och Visitas gemensamma yrkesråd.

Publicerad 4 februari 2014

Bättre ekonomi, ökad turism och en mer urban livsstil bland svenskarna gör att hotell- och restaurangbranschen går en blomstrande framtid till mötes. Om företagen lyckas täcka sitt kompetensbehov, vill säga.
Det skriver UHR, Utbildningsrådet för hotell- och restaurangbranschen, i en ny rapport om behovet av att utbilda och anställa i branschen. UHR beräknar att nästan 190 000 personer kommer att vara anställda i branschen år 2023. Det är ungefär 45 000 fler än i dag. Samtidigt lämnar ungefär 40 000 anställda branschen varje år.
– Det finns ett stort rekryteringsbehov. Det behövs rekryteras någonstans mellan 40 000-50 000 personer till branschen varje år fram till 2013, sade Göran Andersson från Visitas styrelse när rapporten presenterades. 

Samtidigt är det allt färre unga som väljer hotell- och restaurangutbildningar på gymnasiet. De senaste 20 åren har dessa minskar successivt, visar rapporten. I genomsnitt utexamineras mellan 3 500-4 500 hotell- och restaurangelever per år, vilket bara täcker en knapp tiondel av det årliga rekryteringsbehovet. Förhoppningsvis kommer denna trend att vända inom ett par år tack vare den gymnasiereform som infördes 2011, tror UHR.

Tyvärr gäller trenden att överge branschen efter några år även för dem som utbildat sig. Malin Ackholt, avtalssekreterare för HRF och ordförande i UHR, säger att den största utmaningen för branschen är att försöka behålla dem som redan arbetar här.
– Det är klart att tydligt att man måste kolla på de förhållanden som finns i branschen. Hur ska man kunna kombinera sitt vanliga liv med ett jobb i branschen? Det måste också finnas kompetensutvecklingsmöjligheter för dem som vill satsa på att stanna i branschen.   

Rapporten har också undersökt attityder till kompetensutveckling i branschen. Det visar sig att alla grupper, anställda såväl som arbetsgivare är positiva till detta. Bland de anställda är det kunskap om lagar och avtal, ekonomi, budget och arbetsmiljö som hamnar i topp. Arbetsgivarna tycker att de anställda bör lära sig mer om försäljning, ledarskap och kundbemötande. 

Branschen 2023 enligt rapporten:

  • Ungefär 190 000 personer kommer att arbeta i branschen år 2023.
  • Alla yrkesgrupper, förutom receptionister, ökar i antal till 2013. Den största enskilda yrkesgruppen kommer även fortsättningsvis vara köks- och restaurangbiträden.  
  • Rekryteringsbehovet kommer att ligga konstant på mellan 40 000 och 50 000 personer per år, både nyrekryteringar och för att täcka för dem som har slutat inräknat.

Rapporten ”Tillväxtvärk” från UHR bygger på intervjuer med arbetsgivare, anställda och elever, samt på statistik från bland annat HRF, Visita, SCB, Tillväxtverket och Skolverket. Det är BFUF som har bekostat rapporten.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KONKURS

Fler restauranger i konkurs

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen ökade under 2019. Det visar Upplysningscentralens analys. Oseriösa bolag står fortfarande för en stor andel.

Publicerad 23 januari 2020 Kommentera
Fler restauranger i konkurs
Restauranger tappar i omsättning. Foto: Colourbox

Under 2019 gick 505 restauranger i konkurs, en ökning med sex procent jämfört med året innan. Ungefär 700 personer förlorade sina jobb i samband med detta.

Enligt Konjunkturinstitutet sjunker allmänhetens förtroende för Sveriges ekonomi. Det kan leda till att konsumtionen minskar, med fler konkurser som följd. Detta påverkar enligt Upplysningscentralen, UC, särskilt restaurangbranschen.

UC räknar med att tre procent av alla restaurang- och hotellbolag kommer att hamna på obestånd under 2020.
– Mindre och nystartade restauranger har länge haft det besvärligt med finansieringen. När banker inte lånar ut till dem söker de finansiering på annat håll, från nära och kära eller leverantörer, säger Richard Damberg på UC.

Minst vart fjärde av alla konkursade bolag i olika branscher bedöms vara oseriösa. Det finns tecken på att de lurar staten eller andra intressenter på pengar. Bilden bekräftas av de konkursförvaltare som UC talat med.

Totalt sett var det lika många företag som gick i konkurs förra året som 2018 och 2017.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 1 kommentar
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här