Sexuella trakasserier är så vanligt i restaurangbranschen att lärarna på restaurang- och livsmedelsprogrammet förbereder eleverna på det inför att de ska ut i arbetslivet.
Ann-Sofie Silvén Rinnemo och Lena Larsson är yrkeslärare på Tingvallagymnasiet i Karlstad.
De började prata med eleverna om sexuella trakasserier som en del av arbetsmiljöundervisningen för fem år sedan.
– Vi brukar gå igenom det inför att de ska ut på sin långa praktik, APL, i tvåan, säger Ann-Sofie Silvén Rinnemo.
Bland annat visar de filmer som tar upp olika situationer som kan uppstå i krogbranschen, både mellan kollegor och ute bland gästerna. Sedan diskuterar de med eleverna utifrån det.
– Vi gör det inte för att skrämma dem, utan för att förbereda dem. Vi vill skicka med dem verktyg så att de vet hur de ska agera om något händer, säger Lena Larsson.
Det blir ofta mycket diskussioner.
– Många har ju redan jobbat extra i branschen och har egna erfarenheter. En som jobbat på hotell hade fått frågan om hon ville följa med upp på rummet. Andra har jobbat på ett ställe där de har Oktoberfest-tema. Där har de fått kommentarer på grund av hur de var klädda, säger Lena.
Servispersonal extra utsatt
– Vi som jobbar inom servisen hamnar lätt i en beroendeställning till gästen för man vet att det kan bli bra dricks. Det förväntas en viss service av oss på golvet. Men var går gränsen, vad ska vi tolerera? Det är sådant som vi pratar om, säger Ann-Sofie och fortsätter:
– Ibland är det en tolkningsfråga där eleverna tycker olika. Ett exempel i materialet är att man kan få ett förslag från en gäst över bardisken. En del elever tycker inte att det är så farligt. Det kan till och med kan vara lite smickrande, medan andra tycker att det definitivt är en kränkning.
Vad får eleverna med sig för verktyg då?
– Utbildningen tar upp fraser som man kan använda för att säga ifrån och parera olika situationer. Om det uppstår en situation med en gäst så kan man be en kollega ta över. Då behöver man inte konfronteras mer med den gästen, säger Ann-Sofie Silvén Rinnemo.
– Det viktigaste de får med sig är att de ska vända sig till en kollega, chefen eller en ordningsvakt om något inte känns bra. De kanske inte klarar av att säga ifrån precis när det händer. Då är rådet att prata med någon efteråt så att arbetsgivaren kan ta tag i det. Och se till att det inte händer igen, säger Lena Larsson.
Vi märker att vår arbetsmiljöutbildning har gjort verkan.
– Om något händer under praktiken ska de förstås vända sig till oss lärare, säger Ann-Sofie Silvén Rinnemo och fortsätter:
– Vi märker att vår arbetsmiljöutbildning har gjort verkan. Eleverna vågar säga ifrån mycket mer när de kommer ut i arbetslivet. Det är positivt.
”Måste ha verktyg om det skulle hända”
Tingvallagymnasiet är inte ensamma om att ta upp sexuella trakasserier.
Beatrice Carlsson är yrkeslärare på Åre Restaurangskola på Jämtlands gymnasium. Hon säger att det är ett återkommande ämne under hela utbildningen.
– Redan i årskurs ett läser vi en kurs som handlar om arbetsmarknadens villkor. Då utgår vi från diskrimineringslagen. Sedan bygger vi på det inför att de ska ut på APL i årskurs två.
Hur pratar ni om det då?
– Vi tar upp olika situationer man kan hamna i och pratar om hur man kan hantera dem. Vi utgår mycket från hur eleverna själva tror att de skulle reagera om de såg något hända, vad de tror att de skulle våga göra. Det gäller inte bara sexuella trakasserier utan alla slags kränkningar och obehagliga situationer som kan uppstå.
Varför är det så viktigt att prata med eleverna om det här?
– För att de ska ha verktyg om det skulle hända. Ju mer man pratar och förbereder eleverna, desto bättre kan de hantera det den dagen de blir utsatta eller ser någon annan bli utsatt.
Beatrice Carlsson upplever att det har blivit bättre sedan hon själv började i branschen.
– Det känns som att trakasserierna inte är lika grova som de var förr. Men det som framför allt har förändrats är hur omgivningen ser på det och hur det hanteras efteråt. För 20–30 år sedan kunde man få höra att ”det var väl inte så farligt”. Så är det inte i dag.
Viktigt att markera tydliga gränser
Beatrice Carlsson pratar mycket med eleverna om hur viktigt det är att stötta den som blir utsatt. Och att man har makt att sätta ner foten även om man är ung och säsongsanställd.
– Om man ser något hända och säger ifrån så kanske den som blir utsatt också vågar göra det. Om man är två som säger ifrån så hamnar förövaren i underläge.
Att prata om det här är det allra viktigaste.
Vad säger eleverna när ni pratar om det här?
– För dagens unga är det självklart att det inte är okej att bli tagen på eller få kommentarer om sin kropp. De håller inte tyst om vad de har blivit utsatta för och vågar säga ifrån på ett annat sätt. Det är jättebra. När jag berättar om situationer som jag har varit med om blir de förskräckta.
– Att prata om det här är det allra viktigaste. Att vi som skola och vuxna runt omkring markerar tydliga gränser för vad som är okej och inte.
”Vi ska absolut inte tysta ner det här”
Emma Eijre är kökslärare på Tranellska gymnasiet i Västerås. Hon säger att hon tar alla tillfällen i akt att visa eleverna hur branschen fungerar.
– Jag brukar visa olika dokumentärer om branschen på mentorstiden. Där kommer även branschens baksidor, som den hårda jargongen, hierarkierna och machokulturen, fram. Jag har funderat på om det är något jag vill visa eleverna. Och kommit fram till att det är jätteviktigt att göra det. De måste få veta hur det är, för att vara så förberedda som möjligt, säger hon.
Vi har fått en helt annan medvetenhet.
Det gäller även sexuella trakasserier.
– Efter Metoo vågar folk prata om det. Det har gjort att vi har fått en helt annan medvetenhet. När jag började i branschen var det inget man pratade om. Nu utbildar vi eleverna att stå upp för sig själva. Vi berättar om diskrimineringslagen och förklarar vad som är rätt och fel. Det är jätteviktigt, just för att det är en bransch som är väldigt utsatt.
– Vi ska absolut inte tysta ner det här. Tvärtom har vi ett ansvar att ta upp det, säger Emma Eijre.
Unikt för restaurangprogrammet?
Björn Sterner är undervisningsråd på Skolverket. Han säger att det inte finns några krav på att skolorna ska prata om sexuella trakasserier i undervisningen.
– Men skolans uppgift är att förbereda eleverna inför arbetslivet. De ska prata om arbetsmiljöfrågor generellt. Då kan det vara bra att ta upp sexuella trakasserier.
Är det här specifikt inom restaurangprogrammet eller pratar man om sexuella trakasserier på andra program också?
– Jag känner inte till att man pratar om sexuella trakasserier på andra program. Anställda inom restaurang är ju en extra utsatt grupp eftersom de jobbar nära gäster.
