Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Utländsk bakgrund ger lägre lön

Är du född i Afrika, Asien eller Sydamerika och jobbar i branschen? Då har du antagligen något lägre lön än dina svenskfödda kollegor. Men lugn, löneskillnaden minskar med tiden. Det visar LO:s nya rapport »Lön efter födelseland«.

Publicerad 21 april 2006

Samma arbete ger inte samma lön. Det är slutsatsen av LO:s nya rapport »Lön efter födelseland«. Utredarna har jämfört medellön mellan anställda med olika födelseland och i olika yrken.

Resultaten visar att anställda födda utomlands generellt har lägre medellön än sina svenskfödda kollegor. De största skillnaderna finns i sektorn »privat tjänsteproduktion« där hotell- och restaurangbranschen ingår. Där skiljde det 2003 hela 800 kronor i medellön mellan utlandsfödda och födda i Sverige.

I byggbranschen däremot var det nästan ingen skillnad alls mellan medellönerna.
– Bryggbranschen är en relativt homogen yrkesgrupp med ganska höga löner. Privat tjänsteproduktion och den offentliga sektorn har de klart lägsta lönerna redan från början, säger Mats Larsson som ligger bakom rapporten.

Lägst lön har arbetare från Afrika, Asien och Sydamerika. År 2003 var deras medellön 16 200 kronor. Detta kan jämföras med arbetare födda i de nordiska länderna som 2003 hade en medellön på 18 400 kronor, 400 kronor mer än svenskfödda arbetare.
Undersökningen visar också att lönen för utlandsfödda ökar ju längre de bor i Sverige.
– För de arbetare som bott i Sverige i över 20 år är medellönen till och med något högre än för de som är födda i Sverige, säger Mats Larsson.

Erland Olausson, LO:s vice ordförande, tror att löneskillnaderna har flera orsaker. En är att arbetsgivare generellt är dåliga på att ta tillvara erfarenheter som arbetare födda utomlands kan ha. Därför anställs de ofta på avtalens lägsta löner.
– De utrikesfödda startar ofta i låglönejobb och får så småningom jobb i högre betalda branschen. Men det tar längre tid för dem än för svenskar, säger han.

För att komma rätta till problemen tycker Erland Olausson att fackförbunden ska kunna reglera i avtal hur rekryteringsprocesserna ska gå till.
– Vi måste kunna reglera hur till exempel kravspecifikationerna ser ut. Det ska vara att man uppfyller kraven och inte vad man heter som avgör om man får jobbet, säger han.

Fakta: »Lön efter födelseland«
? Undersökningen bygger på statistik från SCB.
? Födelseländerna är indelade i fem grupper: Sverige, Norden, Västeuropa och OECD, Östeuropa samt Afrika, Asien och Sydamerika.
? Yrkesgrupperna är uppdelade är fyra sektorer: Tillverkningsindustrin, byggnadsindustrin, offentlig sektor och privat tjänsteproduktion där hotell- och restaurangbranschen ingår tillsammans med handeln, transport, fastighets- och uthyrningsverksamhet samt privat vård och omsorg.
? Som arbetare räknas de som har ett yrke som organiseras av ett LO-förbund. Som tjänstemän räknas de som har ett yrke som organiseras av Saco eller TCO.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här