Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Två år med sänkt moms

Den halverade restaurangmomsen. En reform som gett mängder av nya jobb eller ett dyrt branschstöd som fyllt på arbetsgivarnas konton? Vi kollar vad som hänt efter två år, och börjar med det främsta målet med momssänkningen -- ökad sysselsättning.

Publicerad 25 mars 2014
Två år med 
sänkt moms
Syns det någon "momseffekt" efter två år med sänkta momsen? Foto: Magnus D/Flickr, Colourbox
inlinebild
”Vi kan se att något har hänt” säger Björn Falkenhall. Foto: Tillväxtanalys

1. Hur har det gått med jobben?

– Det är svårt att dra några långtgående slutsatser än, säger Björn Falkenhall på den statliga myndigheten Tillväxtanalys. Han leder den utvärdering som myndigheten fick i uppdrag att göra i samband med att momsen sänktes. Vid årsskiftet kom deras första delrapport.
– Vi har tittat på skillnader mellan 2011 och 2012 och ser till exempel att antalet förvärvsarbetare ökat med 7 procent, eller 9 600 personer, och att lönesumman i restaurangbranschen har ökat med 7,8 procent. Det är då både heltid och deltid, inte årsarbeten. Men vi vill egentligen inte prata om vad som beror på momssänkningen, för det kan vi inte belägga än. Men vi kan se att något har hänt, säger Björn Falkenhall.

Förutom att titta på statistik har man även gjort en jämförande studie av restauranger i Norrköping, Helsingborg och danska Helsingör före och efter sänkningen. Resultatet visar att samtliga restaurangföretagare i Norrköping, och fyra av fem i Helsingborg, valt att nyanställa eller utöka antalet arbetade timmar efter sänkningen. Samma trend fanns inte alls bland de danska företagen.
– Vi ser vidare att företagen har satsat på kvalitetsförbättringar på olika sätt, till exempel förbättrat servicen. Samtidigt är det vad företagarna själva har berättat, så det kanske är lite lägre i verkligheten, säger Björn Falkenhall.

Även Konjunkturinstitutet har fått utvärderingsuppdrag. I slutet av förra året presenterades ett delresultat: lönesummorna i restaurangbranschen är 4 procent högre än de borde vara utan momssänkningen, menar KI.
Utslaget på medellöner i branschen skulle det kunna motsvara runt 4 000 årsarbeten. Med betoning på skulle kunna. Forskarna på KI konstaterar nämligen att det är omöjligt att säkert säga hur stor del av den ökade lönesumman som är nya jobb. Det kan också vara så att redan anställda får arbeta fler timmar, skriver Konjunkturinstitutet.

Att öka sysselsättningen var det främsta målet med momssänkningen. Vägen dit började 2008 när den ekonomiska krisen nådde Europa. I EU:s maktkorridorer startade febril aktivitet för att försöka hejda den ekonomiska nedgången. Ett förslag som tidigt dök upp var sänkt moms på vissa sociala tjänster, däribland restauranger, för att stimulera sysselsättningen.
Men alla var inte positiva till förslaget. Tyskland, till exempel, menade att de förlorade skatteintäkterna skulle bli för stora. Till slut enades man dock, i mars 2009, om att tillåta momssänkningarna under förutsättning att de inte skulle vara obligatoriska.

I Sverige började restaurangföretagarna genast att lobba, och flera kedjor utlovade nyanställningar om momsen sänktes. Politiskt var det främst Centerpartiet som drev frågan, men även de rödgröna oppositionspartierna hade med sänkt moms i sitt valmanifest inför valet 2010, dock med brasklappen »om statens finanser tillåter«. Till slut var även övriga regeringspartier med på båten, och i januari 2012 sänktes momsen från 25 till 12 procent.

Nu har drygt två år gått. På Hotell- och restauranganställdas a-kassa har man inte märkt av någon större »momseffekt« på arbetslösheten bland medlemmarna, säger Karin Pettersson, föreståndare för HRAK.
– Det syns inte i våra siffror, tycker jag. Arbetslösheten har legat relativt konstant ­sedan 2010. Det enda vi kan se är att deltids­arbetslösheten sjunkit. Det tror vi beror på ­regler om deltidsbegränsning och att det ­erbjuds färre timmar extrajobb, säger hon.
År 2011 var i genomsnitt 9 procent av HRAK:s medlemmar öppet arbetslösa varje månad. För 2012 var snittet 9,1 procent och 2013 igen strax över 9 procent. Ingen skillnad alls alltså.

Men att en sänkning av restaurangmoms inte alltid leder till nya jobb är känt sedan tidigare. I Finland, där momsen sänktes från 22 till 13 procent 2010, har de positiva effekterna i princip uteblivit helt, visar forskning.
– Vi bedömer att reformen inte haft någon effekt alls på lönesummorna i branschen. Vi har inte heller sett några tecken på att efterfrågan på restaurangtjänster har ökat sedan sänkningen, och det verkar inte heller ha påverkat antalet nystartade företag och företag som går i konkurs, säger Harju Jarkko, forskare vid finska institutet VATT som arbetat med att utvärdera momssänkningen.
Harju Jarkko tycker inte att det är några större skillnader mellan den svenska och finska restaurangbranschen, och att resultatet därför bör vara intressant för båda länderna.
– Vi anser att den svenska och den finska restaurangnäringen är lika varandra. I Finland finns det lite mer kedjerestauranger och branschen kanske är lite mer koncentrerad, men i övrigt är de lika.

Läs vad som hänt på ytterligare fyra områden här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

Hemester räddade sommaren

Genom att snabbt anpassa verksamheten efter nya förutsättningar har Kajplats 9 i Västerås klarat krisen. Än så länge.

Publicerad 15 september 2020 Kommentera
Hemester räddade sommaren
Caroline Sjöberg kan se tillbaka på en bra sommar på Kajplats 9. Foto: Jonas Bilberg
Caroline Sjöberg. Foto: Jonas Bilberg

När Hotellrevyn pratade med Kajplats 9 i mars hade botten precis gått ur hotell- och restaurangnäringen. Alla anställda skulle korttidspermitteras och man ville snabbt få fart på uteserveringen. Men nu kan man blicka tillbaka på en bra sommar.
– Det känns som vi gick från 10 till 210 procent. Det har varit mycket gäster här i sommar, framför allt i juli, säger hovmästare Caroline Sjöberg.

Men det var inte givet att det skulle bli en lyckad säsong. Varje vecka anpassades restaurangen till nya rekommendationer och föreskrifter. När bordsservering blev obligatoriskt satsade man på en app, som senare visade sig smidig, men som drogs med barnsjukdomar.
– Det var lite struligt. Det drogs till exempel 122 räkmackor på någons konto. Det blev några kostsamma dagar, men sedan har det funkat, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Korttidspermitteringen blev inte långvarig. Redan den 1 juni avslutade man den.
– Det blev ett heltidsjobb att hålla reda på allt. Och vi kunde inte bemanna upp inför sommaren när de tillsvidare­anställda var permitterade. Så vi körde som vanligt från juni, säger Johan Sjöqvist.
Det var kanske tur. I juli sattes rekord på intäkterna. Varje dag var som lördag, och innan extrapersonalen hade fått rutin på arbetsuppgifterna var det stressigt.
– Normalt går de parallellt ett tag innan högsäsongen drar i gång. Men i år hann vi inte med det. Det var nästan så att extrapersonalen började när ordinarie gick på semester, berättar Johan Sjöqvist.

Att det blev en bättre sommar än vanligt kan de, paradoxalt nog, tacka coronapandemin för.
– Folk har semestrat hemma, så det har varit många gäster från närorterna. Och eftersom vi ligger i hamnen har man kunnat ta båten och unna sig middag ute, säger Caroline Sjöberg.

Det blev bättre när vi anställde en social distance managerJohan Sjöqvist

Med restriktionerna som gäller har det varit mycket att tänka på när gästerna strömmade till.
– Det var kaos ett tag. Vi skulle springa och mäta avstånd och jaga gäster. Samtidigt skulle vi lära upp sommar­personalen. Det blev bättre när vi anställde en social distance manager, säger Johan Sjöqvist.
Caroline Sjöberg uppskattade också tillskottet.
– Det var jätteskönt att ha honom bakom sig. Han räknade gäster och såg till att de satt ned och höll avståndet.

Att det gick så bra under juli har gjort att restaurangen slipper varsla personal om uppsägning, vilket var uppe för diskussion. Man har hittat andra lösningar.
– Det är skönt att vi hade en bra sommar. Det ger lite andrum. Men det är inget vi går i mål på, säger Johan Sjöqvist.
Men Johan och Caroline ser med viss oro på hösten. Normalt har de många företagsgäster. Västerås hyser flera internationella företag, som ABB och Bombardier, och representationsmiddagar har gett intäkter på vardagar. Dessutom är osäkerheten stor kring hur det ska gå med lunchserveringen när många fortsatt jobbar hemma.

Den viktiga julbordssäsongen har man redan börjat fundera på hur man ska genomföra.
–Nu vet vi inte hur det blir, men vi har utrymme att fatta kloka beslut, säger Johan Sjöqvist.

Nyheter kollektivavtal

Sushi Yama får kollektivavtal

Avtalslösa restaurangkedjan Sushi Yama fortsätter att växa. Nu meddelar företaget att de tänker gå med i Visita – och få kollektivavtal för de anställda.

Publicerad 11 september 2020 Kommentera
Sushi Yama får kollektivavtal
Den första januari 2021 ska Sushi Yama gå in i Visita, meddelar företaget.

I slutet på förra året skrev Hotellrevyn om problem på avtalslösa sushikedjan Sushi Yama. Anställda vittnade då anonymt om långa arbetsdagar och övertid som inte alltid ersattes. Hotell- och restaurangfacket har vid flertal tillfällen försökt få till ett kollektivavtal med kedjan, men utan resultat.

Nu meddelar Sushi Yama att de tänker gå med i Visita – och därmed få kollektivavtal med HRF.
– Beslut om medlemskap hos Visita är taget och initierat. Vi signerar med Visita så fort alla handlingar är klara och inträde sker den 1 januari 2021, vilket är något vi ser fram emot, skriver Danny Barsoum, Chief Brand Officer på Sushi Yama, i ett mejl.

Beskedet välkomnas av Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.
– Jag tycker att det är alldeles utmärkt att de har bestämt sig för det. Det är lite sent, men bättre sent än aldrig.
Ett kollektivavtal kommer att göra stor skillnad för de anställda på Sushi Yama, säger Per Persson.
– Det är en oerhörd förbättring för de anställda, för våra medlemmar. Nu kommer de att vara garanterade kollektivavtalsenliga villkor, försäkringar, lönehöjningar och mbl börjar fungera. Vi har förstått att det finns anställda där som känner sig otrygga, detta är en stor förbättring för dem.

Sushi Yama-kedjan startades 2008 och har i dag ett 50-tal restauranger. Förra året sysselsatte företaget omkring 400 personer och omsatte runt 240 miljoner kronor. I våras köptes Sushi Yama av riskkapitalbolaget Litorina.

Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här