Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Två år med sänkt moms

Den halverade restaurangmomsen. En reform som gett mängder av nya jobb eller ett dyrt branschstöd som fyllt på arbetsgivarnas konton? Vi kollar vad som hänt efter två år, och börjar med det främsta målet med momssänkningen -- ökad sysselsättning.

Publicerad 25 mars 2014
Två år med 
sänkt moms
Syns det någon "momseffekt" efter två år med sänkta momsen? Foto: Magnus D/Flickr, Colourbox
inlinebild
”Vi kan se att något har hänt” säger Björn Falkenhall. Foto: Tillväxtanalys

1. Hur har det gått med jobben?

– Det är svårt att dra några långtgående slutsatser än, säger Björn Falkenhall på den statliga myndigheten Tillväxtanalys. Han leder den utvärdering som myndigheten fick i uppdrag att göra i samband med att momsen sänktes. Vid årsskiftet kom deras första delrapport.
– Vi har tittat på skillnader mellan 2011 och 2012 och ser till exempel att antalet förvärvsarbetare ökat med 7 procent, eller 9 600 personer, och att lönesumman i restaurangbranschen har ökat med 7,8 procent. Det är då både heltid och deltid, inte årsarbeten. Men vi vill egentligen inte prata om vad som beror på momssänkningen, för det kan vi inte belägga än. Men vi kan se att något har hänt, säger Björn Falkenhall.

Förutom att titta på statistik har man även gjort en jämförande studie av restauranger i Norrköping, Helsingborg och danska Helsingör före och efter sänkningen. Resultatet visar att samtliga restaurangföretagare i Norrköping, och fyra av fem i Helsingborg, valt att nyanställa eller utöka antalet arbetade timmar efter sänkningen. Samma trend fanns inte alls bland de danska företagen.
– Vi ser vidare att företagen har satsat på kvalitetsförbättringar på olika sätt, till exempel förbättrat servicen. Samtidigt är det vad företagarna själva har berättat, så det kanske är lite lägre i verkligheten, säger Björn Falkenhall.

Även Konjunkturinstitutet har fått utvärderingsuppdrag. I slutet av förra året presenterades ett delresultat: lönesummorna i restaurangbranschen är 4 procent högre än de borde vara utan momssänkningen, menar KI.
Utslaget på medellöner i branschen skulle det kunna motsvara runt 4 000 årsarbeten. Med betoning på skulle kunna. Forskarna på KI konstaterar nämligen att det är omöjligt att säkert säga hur stor del av den ökade lönesumman som är nya jobb. Det kan också vara så att redan anställda får arbeta fler timmar, skriver Konjunkturinstitutet.

Att öka sysselsättningen var det främsta målet med momssänkningen. Vägen dit började 2008 när den ekonomiska krisen nådde Europa. I EU:s maktkorridorer startade febril aktivitet för att försöka hejda den ekonomiska nedgången. Ett förslag som tidigt dök upp var sänkt moms på vissa sociala tjänster, däribland restauranger, för att stimulera sysselsättningen.
Men alla var inte positiva till förslaget. Tyskland, till exempel, menade att de förlorade skatteintäkterna skulle bli för stora. Till slut enades man dock, i mars 2009, om att tillåta momssänkningarna under förutsättning att de inte skulle vara obligatoriska.

I Sverige började restaurangföretagarna genast att lobba, och flera kedjor utlovade nyanställningar om momsen sänktes. Politiskt var det främst Centerpartiet som drev frågan, men även de rödgröna oppositionspartierna hade med sänkt moms i sitt valmanifest inför valet 2010, dock med brasklappen »om statens finanser tillåter«. Till slut var även övriga regeringspartier med på båten, och i januari 2012 sänktes momsen från 25 till 12 procent.

Nu har drygt två år gått. På Hotell- och restauranganställdas a-kassa har man inte märkt av någon större »momseffekt« på arbetslösheten bland medlemmarna, säger Karin Pettersson, föreståndare för HRAK.
– Det syns inte i våra siffror, tycker jag. Arbetslösheten har legat relativt konstant ­sedan 2010. Det enda vi kan se är att deltids­arbetslösheten sjunkit. Det tror vi beror på ­regler om deltidsbegränsning och att det ­erbjuds färre timmar extrajobb, säger hon.
År 2011 var i genomsnitt 9 procent av HRAK:s medlemmar öppet arbetslösa varje månad. För 2012 var snittet 9,1 procent och 2013 igen strax över 9 procent. Ingen skillnad alls alltså.

Men att en sänkning av restaurangmoms inte alltid leder till nya jobb är känt sedan tidigare. I Finland, där momsen sänktes från 22 till 13 procent 2010, har de positiva effekterna i princip uteblivit helt, visar forskning.
– Vi bedömer att reformen inte haft någon effekt alls på lönesummorna i branschen. Vi har inte heller sett några tecken på att efterfrågan på restaurangtjänster har ökat sedan sänkningen, och det verkar inte heller ha påverkat antalet nystartade företag och företag som går i konkurs, säger Harju Jarkko, forskare vid finska institutet VATT som arbetat med att utvärdera momssänkningen.
Harju Jarkko tycker inte att det är några större skillnader mellan den svenska och finska restaurangbranschen, och att resultatet därför bör vara intressant för båda länderna.
– Vi anser att den svenska och den finska restaurangnäringen är lika varandra. I Finland finns det lite mer kedjerestauranger och branschen kanske är lite mer koncentrerad, men i övrigt är de lika.

Läs vad som hänt på ytterligare fyra områden här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter stängning

Snabb omställning för snabbmatsrestauranger

Från och med måndag ska inget serveringsställe hålla öppet efter 20.30. Nu är oron stor bland anställda på bland annat snabbmatskedjor.

Publicerad 26 februari 2021 Kommentera
Snabb omställning för snabbmatsrestauranger
Takeaway blir fortsatt möjligt, men från den första mars ska alla serveringsställen i övrigt hålla stängt efter klockan 20.30. Foto: Colourbox

I onsdags presenterade Folkhälsomyndigheten nya restriktioner. Bland annat berörs matställen på handelsplatser, där serveringen kraftigt ska begränsas.

Dessutom meddelade myndigheten att alla serveringsställen, inte bara de med utskänkningstillstånd, ska hålla stängt efter 20.30.

– Det är klart att det är viktigt att bekämpa smittspridningen. Men det här är ytterligare ett slag för vår näring som innebär att folk riskerar att bli av med jobbet, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Det är fortfarande tillåtet att erbjuda takeaway efter halv nio på kvällen. På Max restauranger jobbar man med att ställa om.

– Vi lyssnar och tar in direktiven som regering och myndigheter kommer med och behöver nu snabbt vidta åtgärder för att stänga våra restauranger för sittande gäster tidigare, säger Charlotte Zetterlund, kedjans personalchef, i ett mejlsvar till Hotellrevyn.

I nuläget ser inte kedjan några behov av personalminskningar, men man utesluter det inte om situationen förvärras och det kommer fler restriktioner.

Charlotte Zetterlund säger att man hade önskat mer tydlighet från regeringens sida i kommunikationen med branschen.

– Det hade varit lättare för oss att vidta åtgärder om direktiv och instruktioner varit klarare.

Erica Edberg. Foto: Elis Hoffman

På McDonald’s i Skåne blev oron stor när Folkhälsomyndigheten presenterade de nya bestämmelserna.

– Det är jättemånga som har hört av sig. Det är en oro att man inte kommer att få sina timmar och att det kommer att bli schemaändringar fram och tillbaka, säger Erica Edberg, platsombud på McDonald’s i Eslöv och ledamot i HRF:s avdelningsstyrelse i Syd.

Malin Ackholt hade önskat bättre framförhållning och klarare besked.

– Vi vet att det kan komma ytterligare restriktioner med kort varsel. Detta slår rätt in i våra medlemmars privatekonomi.

 

Nyheter AVTAL 2020

Sista avtalet på plats

I går tecknade HRF och Almega Tjänsteföretagen ett nytt avtal för anställda på bingohallar. Därmed är alla förbundets kollektivavtal klara.

Publicerad 25 februari 2021 Kommentera
Sista avtalet på plats
Avtalet för anställda på bingohallar är klart. Foto: Kicki Nilsson
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Det nya avtalet gäller från den 1 januari 2021 till den 30 november 2023, och innehåller löneökningar i två steg. Den första höjningen sker i juli 2021 och motsvarar 736 kronor per månad för en heltidsanställd. Den andra höjningen på 598 kronor sker den 1 december 2022.

Även i övrigt följer det nya bingoavtalet HRF:s andra kollektivavtal, säger förbundets avtalssekreterare Per Persson.
– Vi har fått ut det vi ska enligt samordningen.

Därmed är det sista kollektivavtalet tecknat. Per Persson tycker att en av denna kollektivavtalsrörelses största vinster är de tidigarelagda pensionsinbetalningarna.
– Det är den största satsningen på ungdomar kanske någonsin. Det är en stor grej. 24-åringarna kommer kanske inte tacka oss nu, men om 40 år kommer det att göra skillnad.

Även om avtalsrörelsen nu är över för denna gång, så finns det en hel del arbete kvar att göra, säger Per Persson.
– Nu har vi uppföljningsarbetet kvar att göra, att hantera det som förbundet har förhandlat fram. Vi har en rad arbetsgrupper som ska jobba med olika saker.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter STÖD

Efterlängtat besked om stöd

I dag meddelade regeringen att verksamheter som tvingas stänga av smittskyddsskäl ska kunna få lönekostnaderna täckta av staten. HRF välkomnar beskedet.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
Efterlängtat besked om stöd
HRF:s ordförande Malin Ackholt välkomnar dagens besked från regeringen, som innebär mer stöd till företagen. Foto: Mostphotos, Peter Jönsson

I januari antogs den pandemilag som gör det möjligt för regeringen att fatta beslut om att vissa näringsverksamheter ska hålla stängt. I dag presenterades en ändring i det ekonomiska stödpaket som beslutats tidigare. Nyheten innebär att de anställdas löner ska räknas som fasta kostnader, och därmed täckas upp till hundra procent vid en nedstängning.

– Det är glädjande information regeringen kommer med i dag. Det är högst rimligt, så att våra medlemmar kan behålla jobben, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Hon gläds också åt beskedet att företag från och med torsdag ska kunna söka omställningsstöd för perioden augusti–december 2020.

– Stödet hjälper företagens likviditet. Det är synd att det har tagit tid, men det är bra att det kommer. Nu måste pengarna ut, det är väldigt efterlängtat.

Finansminister Magdalena Andersson sade vid en pressträff att de ekonomiska stöden vuxit i omfattning sedan pandemins start, för att nu uppgå till nästan det dubbla jämfört med för ett år sedan.

– Anledningen till att vi gör det här är ju att vi ser ljuset i tunneln, nämligen vaccinet. Och vi vill ju att samhället ska stå redo, att ekonomin ska stå redo att starta upp när smittan trycks ned.

Ingår i temat: Coronakrisen 116 artiklar

Alla artiklar i temat (113 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här