Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Två år med sänkt moms

Den halverade restaurangmomsen. En reform som gett mängder av nya jobb eller ett dyrt branschstöd som fyllt på arbetsgivarnas konton? Vi kollar vad som hänt efter två år, och börjar med det främsta målet med momssänkningen -- ökad sysselsättning.

Publicerad 25 mars 2014
Två år med 
sänkt moms
Syns det någon "momseffekt" efter två år med sänkta momsen? Foto: Magnus D/Flickr, Colourbox
inlinebild
”Vi kan se att något har hänt” säger Björn Falkenhall. Foto: Tillväxtanalys

1. Hur har det gått med jobben?

– Det är svårt att dra några långtgående slutsatser än, säger Björn Falkenhall på den statliga myndigheten Tillväxtanalys. Han leder den utvärdering som myndigheten fick i uppdrag att göra i samband med att momsen sänktes. Vid årsskiftet kom deras första delrapport.
– Vi har tittat på skillnader mellan 2011 och 2012 och ser till exempel att antalet förvärvsarbetare ökat med 7 procent, eller 9 600 personer, och att lönesumman i restaurangbranschen har ökat med 7,8 procent. Det är då både heltid och deltid, inte årsarbeten. Men vi vill egentligen inte prata om vad som beror på momssänkningen, för det kan vi inte belägga än. Men vi kan se att något har hänt, säger Björn Falkenhall.

Förutom att titta på statistik har man även gjort en jämförande studie av restauranger i Norrköping, Helsingborg och danska Helsingör före och efter sänkningen. Resultatet visar att samtliga restaurangföretagare i Norrköping, och fyra av fem i Helsingborg, valt att nyanställa eller utöka antalet arbetade timmar efter sänkningen. Samma trend fanns inte alls bland de danska företagen.
– Vi ser vidare att företagen har satsat på kvalitetsförbättringar på olika sätt, till exempel förbättrat servicen. Samtidigt är det vad företagarna själva har berättat, så det kanske är lite lägre i verkligheten, säger Björn Falkenhall.

Även Konjunkturinstitutet har fått utvärderingsuppdrag. I slutet av förra året presenterades ett delresultat: lönesummorna i restaurangbranschen är 4 procent högre än de borde vara utan momssänkningen, menar KI.
Utslaget på medellöner i branschen skulle det kunna motsvara runt 4 000 årsarbeten. Med betoning på skulle kunna. Forskarna på KI konstaterar nämligen att det är omöjligt att säkert säga hur stor del av den ökade lönesumman som är nya jobb. Det kan också vara så att redan anställda får arbeta fler timmar, skriver Konjunkturinstitutet.

Att öka sysselsättningen var det främsta målet med momssänkningen. Vägen dit började 2008 när den ekonomiska krisen nådde Europa. I EU:s maktkorridorer startade febril aktivitet för att försöka hejda den ekonomiska nedgången. Ett förslag som tidigt dök upp var sänkt moms på vissa sociala tjänster, däribland restauranger, för att stimulera sysselsättningen.
Men alla var inte positiva till förslaget. Tyskland, till exempel, menade att de förlorade skatteintäkterna skulle bli för stora. Till slut enades man dock, i mars 2009, om att tillåta momssänkningarna under förutsättning att de inte skulle vara obligatoriska.

I Sverige började restaurangföretagarna genast att lobba, och flera kedjor utlovade nyanställningar om momsen sänktes. Politiskt var det främst Centerpartiet som drev frågan, men även de rödgröna oppositionspartierna hade med sänkt moms i sitt valmanifest inför valet 2010, dock med brasklappen »om statens finanser tillåter«. Till slut var även övriga regeringspartier med på båten, och i januari 2012 sänktes momsen från 25 till 12 procent.

Nu har drygt två år gått. På Hotell- och restauranganställdas a-kassa har man inte märkt av någon större »momseffekt« på arbetslösheten bland medlemmarna, säger Karin Pettersson, föreståndare för HRAK.
– Det syns inte i våra siffror, tycker jag. Arbetslösheten har legat relativt konstant ­sedan 2010. Det enda vi kan se är att deltids­arbetslösheten sjunkit. Det tror vi beror på ­regler om deltidsbegränsning och att det ­erbjuds färre timmar extrajobb, säger hon.
År 2011 var i genomsnitt 9 procent av HRAK:s medlemmar öppet arbetslösa varje månad. För 2012 var snittet 9,1 procent och 2013 igen strax över 9 procent. Ingen skillnad alls alltså.

Men att en sänkning av restaurangmoms inte alltid leder till nya jobb är känt sedan tidigare. I Finland, där momsen sänktes från 22 till 13 procent 2010, har de positiva effekterna i princip uteblivit helt, visar forskning.
– Vi bedömer att reformen inte haft någon effekt alls på lönesummorna i branschen. Vi har inte heller sett några tecken på att efterfrågan på restaurangtjänster har ökat sedan sänkningen, och det verkar inte heller ha påverkat antalet nystartade företag och företag som går i konkurs, säger Harju Jarkko, forskare vid finska institutet VATT som arbetat med att utvärdera momssänkningen.
Harju Jarkko tycker inte att det är några större skillnader mellan den svenska och finska restaurangbranschen, och att resultatet därför bör vara intressant för båda länderna.
– Vi anser att den svenska och den finska restaurangnäringen är lika varandra. I Finland finns det lite mer kedjerestauranger och branschen kanske är lite mer koncentrerad, men i övrigt är de lika.

Läs vad som hänt på ytterligare fyra områden här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
108
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här