Nyheter Kultur

Serier från branschens baksida

Daria Bogdanska från Polen kom till Sverige för ett bättre liv. I stället fick hon jobba till slavlön hos oseriösa arbetsgivare i Malmös krogvärld. Nu har hon samlat sina upplevelser i serieromanen Wage slaves.

Publicerad 23 januari 2017
Serier från branschens baksida
Serietecknaren Daria Bogdanska har gjort serieromanen Wage slaves om sin tid i Malmös krogvärld. Foto: Galago
Foto: Galago

När du kom till Malmö, varför sökte du dig till restaurangbranschen?
– Restaurangbranschen är ju den mest temporära branschen. Om du inte har några erfarenheter och söker jobb, vilka som helst, så hamnar man ofta där. Det var inget aktivt val.

Förvånades du över hur du blev behandlad?
– Ja, väldigt mycket. Jag har erfarenhet av att vara migrant i andra länder. Jag har haft shittiga jobb, migrantjobb, där jag inte tjänade mycket. Men min lön skiljde inte så mycket från alla andras lön. Här fick jag bara svartjobb och fick kanske hälften av vad lönen borde vara. Jag såg på Sverige som ett socialt och ekonomiskt rättvist land, så jag blev förvånad.

Du kontaktade Hotell- och restaurangfacket, men det blev Syndikalisterna som till slut hjälpte till. Varför?
– Jag och en kille på jobbet pratade om att organisera oss. Vi visste ingenting så vi började researcha. En av de första grejer vi gjorde var att ringa HRF. Men de sade att de inte kunde hjälpa oss om vi jobbade svart, så då hörde vi av oss till SAC. De var det enda facket som ville hjälpa oss.

Du började teckna samtidigt som du jobbade på restaurangen. Var det ett sätt att bearbeta?
– Jag har inte tänkt på det så. Den här boken hjälpte mig i alla fall att få någon form av revansch. Förut, på jobbet, var jag maktlös och liten. Nu fick jag berätta min historia om allt som det inte pratas om. Det var mitt sätt att hantera det.

Fakta: Daria Bogdanska

Daria Bogdanska kommer ursprungligen från Polen, men har bott i en rad europeiska länder. Hon har gått Kvarnby Serieskola och är nu aktuell med serieboken ”Wage slaves – en memoir av en prekär migrantarbetare” från Galago förlag. Den är baserad på Darias egna erfarenheter från restaurangbranschen kring Möllan i Malmö, och av att försöka komma in i ett nytt land.

Hur tänker du i dag kring din tid i restaurangbranschen?
– Det är lite deprimerande för jag ser att det fortsätter. Min exchef fortsätter att öppna nya ställen. Jag har börjat ifrågasätta systemet som finns i Sverige. Jag är för att folk ska organisera sig och jobba tillsammans för att förbättra villkoren. Men samtidigt ser jag att systemet lämnar ett utrymme där sådant som hände mig kan hända. Det skulle behövas mer kontroll av myndigheterna. Jag tänker att man kan ha båda delar.

Vad händer i framtiden?
– I dag jobbar jag på en skola och i en liten cykelbutik. Men det här har fått mig att brinna för fackliga frågor och jag skulle vilja hitta ett sätt att jobba med dem. Nu får jag åka runt och prata om min bok och mina idéer. Jag skulle vilja göra mer än bara prata.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här