Jul och nyår närmar sig – helger då det finns chans att tjäna in extra ledighetsdagar. Här får du svar på vanliga frågor om regeln.
Vad gäller egentligen för att tjäna in de extra ledighetsdagarna enligt kollektivavtalet? Vi reder ut de vanligaste frågorna.
1 Varför finns regeln?
Extra ledighetsdagar är ett sätt att ge hotell- och restaurangbranschens anställda, som ofta jobbar på storhelger, lika mycket betald ledighet som andra. Den här artikeln handlar om villkoren i Gröna riksavtalet. Liknande regler förekommer i flera av HRF:s avtal.
2 Vad ska man hålla koll på?
Veckodagarna! Under kommande jul- och nyårshelg ligger alla helgdagar samt julafton och nyårsafton på vardagar. Det ger maximal chans att tjäna in ledighetsdagar.
3 Hur tjänar jag in dagarna?
Heltidsanställda tjänar in en ledighetsdag varje helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag–fredag. Du kan jobba, ha semester eller ordinarie ledigt enligt schema.
Om en röd dag infaller på en lördag, och den heltidsanställda jobbar, så tjänar hen också in en ledighetsdag. Samma gäller för deltidsanställda med i genomsnitt fem arbetsdagar per vecka.
4 Vad gäller för övriga?
Deltidsanställda med färre än fem arbetsdagar per vecka i snitt kan också tjäna in ledighet. Då gäller att helgdagen eller någon av de tre aftnarna ska ligga på en vardag. Man ska också arbeta den dagen.
Deltidsanställda kan även göra upp med arbetsgivaren om att få ekonomisk ersättning i stället för ledighet.
5 Om vi inte vill ha extra ledighetsdagar då?
Det är möjligt att göra en lokal överenskommelse vid förhandling med HRF, och få två timmar kortare arbetsvecka i stället. Då gäller det för alla anställda på HRF:s avtalsområde.
6 När får jag vara ledig?
Du börjar tjäna in dagarna direkt men kan bara ta ut dem om du är anställd mer än två månader.
Minst en ledighetsdag ska läggas under julhelgen.
De dagar du tjänar in under december kan läggas ut till den 31 mars nästa år. Om ni inte gjort upp om något annat ska dagar som inte tagits ut under kalenderåret förläggas till semestern året efter.
7 Vem styr över uttaget?
Arbetsgivaren ska samråda med dig först, och ge besked minst en vecka innan.
En nyhet i Gröna riksavtalet är att anställda har rätt att välja tidpunkt för en uttagen ledighetsdag varje kalenderår. Arbetsgivaren ska ge okej »förutsatt att det inte medför olägenhet
för verksamheten«.
8 Vad händer med outtagna dagar?
Läggs de ut enligt kollektivavtalets regler ska det inte bli några berg av outtagna dagar. Om du slutar på jobbet ska du få 1/22 av månadslönen för varje intjänad, outtagen dag.
Timavlönade får en dagsinkomst, baserad på den veckoarbetstid man har i kontraktet.
Datum att ha koll på framöver
Datum som ger anställda chans att tjäna in extra ledighetsdagar.
- Julafton 2025: 24 december (onsdag)
- Juldagen 2025: 25 december (torsdag)
- Annandag jul 2025: 26 december (fredag)
- Nyårsafton 2025: 31 december (onsdag)
- Nyårsdagen 2026: 1 januari (torsdag)
- Trettondagen: 6 januari (tisdag)
- Långfredagen: 3 april (fredag)
- Annandag påsk: 6 april (måndag)
- Första maj: 1 maj (fredag)
- Kristi himmelsfärdsdag: 14 maj (torsdag)
- Sveriges nationaldag: 6 juni. Läs mer här.
- Midsommarafton: 20 juni (fredag)
- Midsommardagen: 21 juni (lördag*)
- Alla helgons dag: 31 oktober (lördag*)
- Julafton 2026: 24 december (torsdag)
- Juldagen 2026: 25 december (fredag)
- Annandag jul 2026: 26 december (lördag*)
- Nyårsafton 2026: 31 december (torsdag)
*Röd dag på lördag, då gäller en särskild regel. Läs mer i punkt 3 här ovanför.
