Trivsel och tradition i Grythyttan
Foto: Kicki Nilsson
Arbetspasset Grythyttans Gästgivaregård

Trivsel och tradition i Grythyttan

På Grythyttans Gästgivaregård är det varm stämning i kök och matsal. Här känns det att alla är viktiga.

Publicerad 11 december 2024

Det är bara en månad sedan Linnea Ritzman återvände till köket på ­Gry­t­hyttans Gästgivaregård efter tre år på en annan arbetsplats.

– Innan det var jag här i tio år. Jag kom tillbaka för jag kände att jag blev mött i mina behov. Jag fick ett schema som funkar för mig som har familj. Man får gå halva vägen var. Om jag slipper en kväll i veckan är det värt mycket.

Från praktikant till souschef

Mycket har hänt sedan hon var här senast. Till exempel har Mamoun Alhouz gått från praktikant till souschef.
– Han har gjort värsta utvecklings­resan, säger Linnea med ett leende.

Mamoun ler men tittar inte upp från skärbrädan. Det ska bli en sallad till den pocherade koljan som Linnea jobbar med till dagens lunchservering.
– Jag ville och visste att jag kunde bli souschef. Det är mer ansvar. Men det är fortfarande roligast att laga mat, säger Mamoun.

Köksmästaren Hampus återvände

Hampus Ulmborg är köksmästare.
Han och sambon Lisa Blomgren återvände till byn där de träffades – på Restaurang- och hotellhögskolan – efter ett par år på annat håll.

Nu jobbar de ihop men med olika saker.
Lisa är utvecklings­strateg medan Hampus basar i köket.
Efter lunch ska han vidare på möte på Loka Brunn, systerföretaget som ligger en dryg mil bort.

– Sedan ska jag plocka upp Lisa så ska vi åka till Karlskoga och gå på hockey. Oskarshamn kommer på besök. Jag har tröjan i bilen, säger Hampus – född och uppvuxen i den småländska kuststaden.

Kollegor levererar ägg och honung

I samma koncern som Loka Brunn och Grythyttans Gästgivaregård finns också Guldkringlan, ett pittoreskt kafé intill restaurangen.
Där bakas allt bröd till de tre anläggningarna.
– Det är bra, för då kan vi som kockar foka på att laga mat och inte baka, säger Linnea Ritzman.

Linnea ­Ritzman
Kocken Linnea ­Ritzman har tillgång till många lokala råvaror och närbakat bröd. Foto: Kicki Nilsson

På Grythyttan, precis som på många andra ställen, värnar man det lokala.

I växthuset odlas grönsaker, kött köps från en närliggande gård, äggen köps in från en kollega på Loka Brunn och honungen är från en kollega i receptionen.

– Hela matkulturen i Sverige har exploderat. Förr var Grythyttan elit, nu är det många som är bra. Då måste vi börja tänka på vad som finns där vi är, och konkurrera med det, säger Linnea.

Laura ville hem till Grythyttan

De flesta i köket har jobbat där i flera år.
En som inte har det är servitören Laura Revés Jansson. Hon tog studenten från ett gymnasium i Örebro i våras och ville hem till Grythyttan igen.

– Jag sökte mig hit när det fanns en ledig tjänst. Jag gjorde mycket praktik här på högstadiet.

Just i dag jobbar hon långpanna, 10 till 22.
– Jag skulle ha slutat klockan 16, men en blev sjuk så jag hoppade in.

I gymnasiet jobbade hon extra på en restaurang utan bordsservering. Skillnaden är stor.
– Här är det mycket mer att prata med gästerna om maten och drycken. Det blir en helt annan arbetsdag.

Hassan trivs på gästgivaregården

Lauras kollega i dag heter Hassan al Ahmed. Han började som kock för två och ett halvt år sedan, men gick över till servering i stället.

– Det är roligare i serveringen. Man träffar mer folk. Jag kommer från Irak, jag behöver lära mig språket bättre, och det gör jag mer när jag träffar gästerna.

Hassan flydde ensam från Irak när han var 15 år. Nu har han bott i Sverige i tio år och väntar på medborgarskap.
– Varje människa är en egen historia.

Frukostvärdinna med detaljkoll

Det närmar sig lunch och tempot ökar i köket.
Nu finns ingen tid för småprat längre.

Utom kanske för Annelie Eriksson Lindén. Som frukostvärdinna håller hon på att avrunda arbetsdagen. Hon vill gärna att det ser snyggt ut både när hon lämnar och när hon kommer.

– Många säger »vad petig du är«. Men jag vill att gästerna ska se att jag anstränger mig. Jag kan stå och flytta på fat några centimeter för att det ska se snyggare ut.

Annelie började här för nio år sedan. Innan dess jobbade hon på Loka Brunn i 30 år. Det var inte med lätt hjärta hon lämnade Loka.

Men bytet var nödvändigt.
– Jag fick en bindvävssjukdom och lite utmattning så jag var tvungen att byta. Om jag jobbar åtta timmar har min kropp jobbat 24. Men det här klarar jag.

Årets tempo på Gästgivaregården

  • Vinter. Just nu är det en härlig mix av konferenser och privata gäster.
  • Våren. Lugnaste perioden.
  • Sommar. Högsäsong! Mycket privat­gäster. Stallet öppnar upp för den lokala puben.
  • Höst. Mycket konferenser på vardagar och privata gäster på helgerna.
Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här