Twilfit-Linda och Veronica från vården är på väg in bakom bardisken. Yrket är populärt och utbildningarna blir allt fler. Men proffsen varnar för lycksökare och kurser som inte räcker för en anställning.
Det finns en dragningskraft till baren. De flesta nöjer sig med att se ena sidan av den, men allt fler vill ta steget in bakom ? för att arbeta. Kanske beror det på dokusåporna.
När såpa-säsongen är slut mjölkar deltagarna ur det sista av kändisskapet genom att turnera som gästbartendrar och sprida stjärnglans över landets stadshotell.
Barjobbet verkar både glamouröst och ganska lätt ? klarar Robinson-Robban det så kan väl jag, liksom.
Morgontidningarnas radannonser berättar om allt fler privata kurser vid sidan av de kommunala utbildningarna.
När flaskor och frukter möter blivande bartendrar känns miljön bekant men ändå främmande. Ingen musik, inga skratt, inga spotlights. I Michel Deyhims skolbar härskar koncentrationen. Man skulle höra en grön oliv trilla mot golvet.
? Jag lånade 9 500 kronor för att klara avgiften, säger Linda Larsson.
Hon har just klämt dit limeskivan på Woo-woo-drinken och lämnat plats i övningsbaren på Göteborgs bartenderskola.
Linda är inne på sin tredje kursvecka. Hon medger gärna att det känns pressande inför nästa veckas kunskapsprov och den praktik som väntar om allt går väl.
? Mest orolig är jag för hur det ska bli att hantera jargong och jobbiga kommentarer i baren. Då känns det trots allt skönt att ha fyllt 24 år och varit med om en del.
Linda bor i Göteborg och har tagit tjänstledigt från säljarjobbet på Twilfit för att kunna följa kursen. Flera av kurskamraterna har annars kommit resande ? en del av dem med stöttning från sin arbetsförmedling. Många är yngre än Linda och i en annars kvinnodominerad bransch lockar barjobbet lika många killar som tjejer.
Alla är välkomna. Men är man under 20 år vill åtminstone Göteborgs bartenderskola ha ett skriftligt klartecken från föräldrarna.
Knappast någon av privateleverna skulle kunna söka till den kommunala konkurrenten ? där krävs restaurangutbildning eller flera års yrkeserfarenhet.
? 86 procent av dem som gått här har fått jobb i en bar, säger Michel Deyhim.
Själv lärde han sig till bartender via flera års skolning i USA.
Är inte kursen alldeles för kort då?
? Nej, den är inte för kort, säger han.
? Det är ungefär som att lära sig ett språk. Det gäller att behärska stammen och sedan vara vaken för alla nya grenar och skott som slår ut.
I grundkursen på Göteborgs bartenderskola ingår ett avsnitt med fyra timmars föreläsningar om vad lagen säger kring alkoholhantering och utskänkningsregler. För den särskilt intresserade finns dessutom en möjlighet att gå en femdagars serveringstillståndskurs. »Yrket och arbetsmarknaden« kallas ett avsnitt där HRF-representanter emellanåt medverkar för att informera om fackets roll.
Men Lindas Larssons bardröm handlar mer om resor än om arbetsmarknaden i Sverige.
? Jag hoppas att jag kan få chans att komma utomlands och jobba. I Spanien, Grekland eller kanske Norge under skidsäsongen, säger hon innan det är dags för nästa drink: Frozen strawberry daiquiri med sockrad glaskant och citronskiva.
? Jag gillar inte spritkulturen på de där turistorterna, säger Veronica Carlsson som just gjort sina 50 praktiktimmar på sportbaren Stars n? Bars och redan fått klart med fortsatt extrajobb. Hon tar hellre jobb på ett kryssningsfartyg om chansen ges, men vet redan att barlivet inte varar för evigt:
? Det sliter för hårt. Jag kanske klarar 15 år, sedan går jag tillbaka till vården igen.
Michel Deyhim kom till Göteborg i mitten av 1990-talet och startade Göteborgs bartenderskola 1996. Hans mantra om de tre s:en (service, snabbhet och superkontroll) har spritt sig. Strömmen av nya elever har tilltagit och två övningsbarer har blivit fem.
? Men man ska veta att det är en tuff bransch ? det finns nog en och annan som undrar vad de gett sig in på. Två av tjugo faller ifrån för att de inte klarar det.
Det är sen eftermiddag. Linda, Malin, Joakim, Kristofer och de andra svabbar bardisk och golv. De är inte rörda, möjligen lite skakade. Och trötta. Hemläxan väntar.
»Branschen behöver mer kontroll«
? Utbudet av privata kurser har exploderat de senaste åren. Många drivs av lycksökare som bara vill suga ut pengar. Ofta på semestermål i Grekland exempelvis.
Det säger Christer Sjökvist, bartender på Silja Line och president i Swedish Bartenders Guild.
? Det finns bra utbildningar även om det är svårt att urskilja dem. Vi försöker själva arbeta fram en långsiktig seriös utbildning.
? Branschen behöver en allmän debatt och en noggrannare kontroll.
»Många unga tror att det är lite läckert«
Barbro Norén Klang är bartender på Rondo i Göteborg och ledamot av HRF:s förbundsstyrelse.
? Jag är skeptisk till de privata kurserna som kostar en massa pengar.
Och jag reagerar mot att man kan gå en kurs utan att ha någon som helst förkunskap från branschen, säger hon.
? Många unga tror att det är glitter, glamour och lite läckert att stå i baren och se vacker ut. Det utnyttjas av en del barägare. Många har ju inte ens avtal.
»Mer bartenderutbildning på gymnasiet«
? Det är positivt att bartenderjobbet är populärt, och jag har ännu inte sett intresset mattas, säger Christian Kutzner, HRF-ombudsman i Växjö och utbildningsansvarig för yrkesutbildningar
? Men det bästa vore om man redan ute på gymnasieskolorna fick en mer komplett bartenderutbildning.
? De som söker sig till de privata kurserna har sällan någon bakgrund i branschen och för att få ett riktigt jobb måste man ofta klara mer – åtminstone till exempel servering.
»Man ska känna yrkesstolthet«
Nina Antonsson är bartender på Scandic Hotel Europa i Göteborg och studieansvarig i HRF:s avdelningsstyrelse i Göteborg:
? Vi vill ju att man ska känna yrkesstolthet som bartender och om man efter en sådan här privat kurs tror att man har kompetensen att ta ett jobb tycker jag att det blir lite galet, säger hon.
? Många är kanske i första hand intresserade av att göra snabba pengar på ett utlandsjobb, men det tar tid att bygga upp en yrkeserfarenhet.
Avgiftsfri kurs fick ställas in
Våren 2003 var det för få sökande till Burgårdskolans bartenderkurs i Göteborg: Vuxenutbildningen Studium vill ha minst 16 elever för att arrangera kursen, men så många sökte inte.
? Vi märker konkurrensen. Vi har fått färre sökande trots att vår kurs är avgiftsfri, säger Klaus Riedel, enhetschef vid vuxenutbildningen Studium på Burgårdsskolan.
? Jag kan inte vara kritisk mot de privata kurserna utan att veta mer. För många räcker de kanske. De tar en genväg in i branschen och tycker att de får valuta för pengarna. Men jag är övertygad om att det fortfarande är brist på välutbildade bartendrar.
Bartender på Burgårdsskolan
Kommunal, avgiftsfri bartenderutbildning, Studium Burgårdsskolan, Göteborg. Åtta veckors heltidsstudier varvade med praktik. Följt av en veckas praktik på heltid. Totalt nio veckor. Treårig gymnasial restaurangutbildning eller flera års praktisk erfarenhet krävs.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.