Många blir skadade i sitt jobb, men trots det så anmäler de inte sina skador och sjukdomar som arbetsskador. Det här framgår av en undersökning om arbetsmiljön som Hotell- och restaurangfacket har gjort.
Det är statistiska centralbyrån, SCB, som på uppdrag av facket har frågat ut 589 medlemmar. Rapporten är inte klar, men Hotellrevyn kan redan nu redovisa några fakta ur utredningen:
Positivt i restaurangjobbet är omväxlingen och kontakten med arbetskamrater och kunder. Bara 14 procent av de anställda tycker att arbetet är enformigt och ointressant, bara åtta procent att det är för små möjligheter till kontakt med arbetskamraterna.
De allra flesta anser också att de kan diskutera och påverka sitt arbete.
De problem som finns de traditionella:
? Tunga lyft
? Fel arbetsställning
? Fel arbetshöjd
Mest negativt med jobbet är stressen. Hela 70 procent av medlemmarna anser att jobbet är stressande eller psykiskt påfrestande.
Vad består stressen i? Vanligaste svaret var högt uppskruvad arbetstakt, 43 procent anser det.
Risken för hot och våld och för sexuella trakasserier har diskuterats mycket. Undersökningen visar dock att en övervägande majoritet inte har dessa problem. Fem procent upplever att det finns risker för hot och våld på jobbet.
Skador i yrket anmäls inte
Var tredje anställd har skadats i sitt arbete, men de allra flesta av dem har inte anmält detta som en arbetsskada. 76 procent av de skadade har inte anmält sin skada.
Här finns en viktig förklaring till att hotell och restaurangbranschen i den officiella bilden av arbetsskador inte framstår som särskilt drabbad.
Finns det problem på arbetsplatsen så gäller det att påtala saken, men här är det lite si och så. Var tredje medlem har påtalat något arbetsmiljöproblem, två av tre har aldrig gjort det. Oftast därför att det inte finns något fel, men en hel del svarar att det inte är någon idé att bråka eller att inget ändå händer.
Ibland stämmer det, men inte alltid. Flera medlemmar säger att de problem som de påtalat nu har lösts eller är på väg att lösas.
När man detaljstuderar svaren så verkar det som om arbetsgivarna lyssnar mer på männen än på kvinnorna, när det gäller att göra något åt saker som de anställda tagit upp.
Vill jobba heltid
Hur mycket arbetar folk och hur mycket vill de arbeta?
Största gruppen medlemmar, drygt hälften av männen och knappt hälften av kvinnorna, arbetar heltid.
Det är 35?40 timmar i veckan.
Var fjärde man arbetar mer än heltid, 41 timmar eller mer.
Bland kvinnorna är det 40 procent som arbetar deltid, medan sju procent av kvinnorna arbetar mer än heltid.
Sen frågade forskarna vilken arbetstid medlemmarna själva vill ha. Här visar det sig att de allra flesta vill ha vanlig 35-40-timmarsvecka. Ungefär hälften av dem som arbetar mer vill gå ner till normal heltid. Och en stor grupp av deltidarna vill öka sin arbetstid, kanske inte alltid till heltid, men några timmar mer i veckan.
Även männen arbetar deltid. Var femte man arbetar deltid och de vill också göra det. Men många vill gå upp från korta deltider till längre. Mellan 26 och 35 timmar i veckan önskar sig 17 procent av männen och 25 procent av kvinnorna.
Mindre helgjobb, tack
De som har tillfälliga jobb är mest missnöjda med sina arbetstider. Bara 36 procent av de tillfälligt anställda har heltid medan 59 procent vill ha heltidsjobb.
Hotell- och restauranganställda arbetar både dagtid, kvällstid och helger. 88 procent arbetar dagtid, 64 procent kvällstid och 62 procent helger. Männen arbetar mer kvällar och helger än kvinnorna. Framför allt de äldre kvinnorna arbetar mest dagtid.
Men medlemmarna vill inte jobba så mycket kväll och helg som man gör. Framför allt helgjobbet är oönskat. Medan 62 procent av medlemmarna arbetar på helgerna säger bara hälften av dem, 31 procent av medlemmarna, att de vill göra det.
64 procent arbetar på kvällarna, men bara 43 procent vill faktiskt göra det om de kunde välja.
Männen tycker att det är någorlunda okey att arbeta på kvällarna medan helgjobbet är lika oönskat hos båda könen.
Tas upp på kongressen
Utredningen innehåller många frågor och svaren har sorterats efter medlemmarnas ålder, kön, yrke, om man har fast eller tillfälligt jobb, hur stor arbetsplatsen är och hur länge man arbetar i branschen. Det är alltså ett gediget vetenskapligt material.
Carina Nilsson, som är utredare på LO, arbetar nu med att sammanställa svaren och skriva en rapport. HRF:s arbetsmiljöutredning och kongressen i maj kommer att diskutera resultaten och ta ställning till vad facket nu ska göra.
De anställdas främsta önskemål för framtiden är: mindre stress och mindre arbetsbelastning.
Därefter på önskelistan kommer bättre arbetsställningar, bättre ventilation och mindre buller, bättre teknisk utrustning, bättre chefer och mer kunskaper, mer inflytande och bättre anställningstrygghet.
De största hälsoproblemen:
Rygg- och ledvärk 60 %
Psykisk påfrestning 21 %
Skador vid olyckor 21 %
Hudirritation 8 %
41 procent av de tillfälligt anställda är oroliga för att förlora jobbet. Lika många säger att de inte kan påverka beslut som gäller jobbet.
32 procent av männen med tillfälliga jobb säger att de har dåliga relationer med arbetskamraterna.
23 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har fått minst en veckas utbildning genom sin arbetsgivare.
Det är män med tillfälliga anställningar som har problem med eksemframkallande ämnen.
23 procent av de tillfälligt anställda har varit sjuka utan att få sjuklön eller sjukpenning.
Värst är det för männen, där 42 procent av dem med tillfälliga jobb har varit hemma utan sjukersättning.
90 procent av de tillfälligt anställda har inte anmält sin arbetsskada till försäkringskassan och arbetsskadeförsäkringen.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.