På HMS Host på Skavsta flygplats har facket blivit ett välkommet och självklart inslag för både medlemmar och ledning.
Ibland krävs det en tids frånvaro från jobbet för att känna glöd och engagemang.
Lite så var det för Victoria Nilsson. Hon fick två barn med bara ett års mellanrum åren 2015 och 2016. Efter två års föräldraledighet med »pseudotvillingarna« var hon taggad på att gå tillbaka till jobbet som skiftledare på HMS Host på Skavsta flygplats utanför Nyköping.
Av bara farten drog hon dessutom i gång den fackliga verksamheten tillsammans med kollegan Mohamed Omar. Nu firar de ett och ett halvt år som platsombud.
– Det fanns typ inget fackligt arbete då. Det var ingen som var intresserad av att engagera sig på det viset. Men jag tog kontakt med en ombudsman och sade att jag tyckte att vi skulle dra i gång något, säger Victoria.
Hon ser flera fördelar med att vara två platsombud på jobbet.
– Det är bra att kunna dela på det så att vi täcker upp både morgon och kväll. Sedan är det skönt att ha någon att bolla idéer med, och att medlemmarna kan prata med den av oss som de känner sig mest bekväm med.
HMS Host, som driver restaurang- och kaféverksamheten på Skavsta, är en mångkulturell arbetsplats. Här finns folk från Turkiet, England, Pakistan, Sverige, Irland och en rad andra länder. Arbetsspråket blir av förklarliga skäl svengelska.
– Jag lovar, du kommer att komma hem och prata precis som vi, säger Emelie Bäckvall, HR-generalist på företaget.
Vi möts på flygplatsen som tidigare var bas för Södermanlands flygflottilj, men som nu checkar in över två miljoner privatresenärer varje år. Skavsta har vuxit varje år, och det har även antalet anställda på HMS.
Jag tyckte att vi behövde facklig organisering.
I dag är de mellan 50 och 70 anställda, beroende på säsong.
– Jag tyckte att vi behövde facklig organisering. Det ligger mig väldigt varmt om hjärtat att alla ska få göra sin röst hörd, säger Victoria.
Nu är relationerna med arbetsgivaren bra, men det var inte bara uppmuntran och glada tillrop när det stod klart att man organiserade sig.
– Jag tror de blev lite oroliga. Facket hade en negativ klang, säger Victoria.
John Hughes, operations manager, håller delvis med. Han kommer från Irland och säger att där var det aldrig aktuellt att vara med i facket.
– Där kunde man förlora sitt jobb om man var med. Här ser man att det är bra, att både anställda och arbetsgivare vinner på det. Men jag tror att när HRF-medlemmarna ville bilda klubb så undrade arbetsgivaren vad man hade gjort fel. De blev lite besvikna på sig själva.








Klubbens största utmaning just nu är att växa. Man försöker fånga upp de nyanställda, informera om Hotell- och restaurangfacket och förklara vikten av att vara många röster.
– Vårt mål är att alla ska känna att de blir lyssnade på. Då måste vi kunna förklara varför det är viktigt att vi är många, säger Victoria.
Det är lite uppförsbacke. De flesta tycker visserligen att det är viktigt att facket finns och kan driva frågor som arbetsmiljö och arbetstider. Men många upplever också att det är dyrt.
– Det är det vanligaste argumentet. Avgiften ligger ju mellan 200 och 350 kronor i månaden, och det är mycket pengar för de flesta, men särskilt för dem som kanske jobbar 25 procent, säger Victoria Nilsson.
HMS Host, Skavsta
- Antal anställda: Cirka 50, under högsäsong mars–oktober är de runt 70.
- Mest stress: På helgerna.
- Förmåner: Friskvårdsbidrag 1 000 kronor vid heltidsanställning, rabatter på mat och dryck samt hos vissa av flygplatsens andra aktörer.
Hon får medhåll av Emma Söderberg som precis ska gå på sitt pass.
– Jag gick ur facket för jag tyckte att det kostade för mycket, men jag funderar på att gå med igen.
– Ja, jag jobbar på det, stämmer Victoria in.
Ryanair står för runt 75 procent av trafiken. Samma vecka som vi ses har bolaget aviserat att de kanske måste dra ned på antalet baser. I Sverige finns de på Skavsta, i Göteborg, Västerås och Växjö. Utan Ryanair skulle Skavsta knappast vara detsamma. Men här är man inte orolig, utan ser flygbolagets hot mer som ett sätt att pressa personalen. Synen på facket är välkänd.
– Det är ingen hemlighet att de är direkt fientliga till facklig verksamhet, säger John Hughes.
På HMS Host är det annorlunda. Efter den första reaktionen har arbetsgivarens syn på fackklubben ändrats. Nu betraktar man dem som en tillgång.
Emelie Bäckvall började på personalavdelningen vid årsskiftet. Hon känner sig fortfarande ny på jobbet, men är helt klar över det positiva att ha en part att diskutera med.
– Det är kortare beslutsvägar, och det är bra när vi behöver göra saker lite snabbt. Det är viktigt för oss att vi har ett bra samarbete med våra fackliga representanter. Det är inte vi och dem, det är vi tillsammans, säger hon.
Plus och minus på jobbet
- Familjekänslan, man har som en liten extrafamilj.
- Stressen, speciellt under högsäsong med många resenärer.
Nu ses de, fack och arbetsgivare, varje månad och har en avstämning. Där kan Victoria och Mohamed berätta om frågor som diskuteras bland medlemmarna, ta upp saker innan de blir för stora, och HR-avdelningen får snabbt en lägesrapport. På företagets introduktionsmöten får facket presentera sig och sin verksamhet.
– Vi har ett jättebra samarbete. Man känner att de lyssnar på oss. Vi är som en liten familj, säger Victoria.