Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Pension påverkas lite av få års deltid

Deltid under en tioårsperiod behöver inte leda till kraftigt försämrad pension, enligt en ny nordisk studie. Men Sverige hör till de länder där pensionen trots allt försämras, och svenska kvinnor jobbar näst mest deltid i Norden.

Publicerad 4 november 2013
Pension påverkas lite av få års deltid
Under småbarnsåren är det vanligt att gå ner till deltid. Foto: Colourbox

Tio års deltidsarbete påverkar pensionen, men inte så mycket som forskarna bakom en ny nordisk studie hade trott. För kvinnor i Norge och Danmark påverkades den inte alls, medan den i Sverige, Finland och på Island minskade med 5 –10 procent.

Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadsekonomi vid Stockholms universitet, har skrivit rapporten tillsammans med Alma Wennemo Lanninger. Hon blev förvånad över resultatet.
– Effekterna av deltidsarbetet är betydligt mindre än vi trodde.

”Deltid, kön och ekonomisk fördelning” utgår från några typfall, samtliga kvinnor, bland annat en undersköterska som arbetar 75 procent under tio år och heltid i övrigt fram till pensionen. En tioårsperiod valdes eftersom det sågs som rimligt att personerna arbetar deltid till dess att yngsta barnet är åtta år.

Den som i likhet med många anställda inom hotell- och restaurangbranschen arbetar deltid under en längre period, måste räkna med att pensionen sjunker mer än vad studien visar. Två tredjedelar av de anställda i hotell- och restaurangbranschen arbetar mindre än 80 procent, enligt den partsgemensamma statistiken från Hotell- och restaurangfacket och Visita.

Förekomsten av deltid är hög i Norden och många av dem som jobbar deltid gör det ofrivilligt: 25 procent i Sverige, och ännu fler i Finland och Island. Här finns ett samband med krisläget.
– När arbetslösheten ökar, ökar också andelen personer i Norden som arbetar deltid mot sin vilja, säger Marianne Sundström.

Studien är utförd på uppdrag av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön, som en del av projektet Deltid i Norden. De nordiska jämställdhetsministrarna har beslutat att finansiera en andra fas av forskningen som ska undersöka de bakomliggande orsakerna till att det är vanligare med deltid bland kvinnor än bland män.

Fakta: Så ser deltiden ut i Norden

Norge är det land i Norden som har högst andel deltidsarbetande kvinnor, 36 procent. Sverige ligger på andra plats, här arbetar 31 procent av kvinnorna deltid. I Finland arbetar bara 15 procent av kvinnorna deltid.

Att pensionen knappt påverkas i Danmark beror på att de där har kvar folkpensionen som inte är inkomstrelaterad. I Norge handlar det om att kvinnor med barn som förkortar sin arbetstid får ett extra pensionspåslag och att alla som arbetar heltid i minst 30 år inom den offentliga sektorn får full tjänstepension.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Nyheter EU-PROJEKT

Start för HRF:s utbildningsprojekt

Hotell- och restaurangfacket har fått nästan nio miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att kompetensutveckla branschens anställda. Emma Ekaremål, vd på Asa Herrgård, är en av dem som vill skicka personal på utbildning.

Publicerad 14 mars 2019 Kommentera
Start för HRF:s utbildningsprojekt
Emma Ekaremål vill stärka kompetensen hos sina anställda. Foto: Lina Alriksson
Emma Ekaremål. Foto: Lina Alriksson

Snart är det kursstart för de första utbildningarna inom projektet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF med hjälp av Yrkesakademin skräddarsytt tre kurser: Specialiserad matlagning, Service och bemötande samt Arbetsledning och ledarskap. Runt 25 företag i Småland, på Öland och Gotland deltar.

En av dem som vill stärka kompetensen hos sina anställda är Emma Ekaremål, vd och marknadschef på Asa Herrgård i Småland.
– Vi vill att medarbetare tar chansen och går detta, och sedan kan förmedla kunskaperna vidare.
För egen del ser hon fram emot att träffa de andra deltagande företagen.
– Det är en enorm chans att få utbyta erfarenheter med andra som brottas med liknande problematik kring kompetensförsörjning och rekrytering.

Om projektet

  • Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den syftar till att främja sysselsättningen i Europa genom lokala, regionala och nationella projekt.
  • Hotell- och restaurangfackets ”En värld av möjligheter” är ett regionalt projekt som omfattar Småland, Öland och Gotland. Projektet har beviljats 8,7 miljoner kronor.
  • Runt 300 branschanställda ska utbildas inom något av tre områden: Specialiserad matlagning, Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap. Projektet avslutas våren 2021.

Liksom många andra företag har Asa Herrgård ett behov av personal som är större än tillgången.
– Det som är svårast att rekrytera för oss är serveringspersonal med erfarenhet. Jag söker personal som har den småländska andan – man är lite klurig, absolut lite dumsnål ibland men framför allt är man en redig typ som jobbar hårt.
– Många av oss som bedriver verksamhet i besöksnäringen ser våra anläggningar som hjärtebarn. Man vill ha anställda som delar den passionen för service och matlagning.

Marina Nilsson. Foto: Lina Alriksson

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, säger att det inte tillhör vanligheterna att ett fackförbund fattar taktpinnen när det kommer till ESF-projekt.
– Men vi gör det för att folk ska bli hållbara i branschen. Man ska som anställd känna att man kan stanna och utvecklas.

Emma Ekaremål skrev omedelbart upp sig som intresserad när hon fick höra talas om projektet. Nästa vecka skickar hon Asas första deltagare på utbildning. I höst ska nästa kull få åka.
– Vi har ett gemensamt ansvar i branschen att förbättra ryktet. Vi som arbetsgivare måste hålla hög nivå på både kompetensutveckling och anställningsvillkor.

Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här