Nyheter ägarbyte
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Ny ägare — då fick Mi inte jobba kvar

Efter 19 år på samma restaurang fick Mi Leijding beskedet att en ny ägare skulle ta över -- och hon fick inte jobba kvar. HRF drev hennes ärende till Arbetsdomstolen, men där tog det stopp.

Publicerad 5 maj 2015
Ny ägare — då fick
Mi inte jobba kvar
Mi Leijding omfattades av företrädesrätten, men hade inte visat tillräckligt tydligt att hon ville jobba, menade domstolen. Foto: Pernilla Wahlman

År 2011 fick Mi Leijding och kollegorna på Folkets hus-restaurangen Borgen i Gävle veta att deras arbetsplats skulle läggas ner. Personalen skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. Då hade Mi arbetat där i 19 år.
– Det kändes väldigt ledsamt. Det var ju mitt ställe efter så många år.
Men Folkets hus skulle inte stå utan restaurang. Ett annat bolag skulle ta över driften och den »nya« restaurangen skulle öppna bara någon vecka efter att Borgen hade stängt.
Av de anställda var det bara chefen som skulle arbeta kvar.

Mi säger att det var underförstått att övriga inte var välkomna.
– Det var så uppenbart att vi inte skulle få stanna kvar. De var tydliga med att det skulle bli en ny restaurang med ny personal.
Mi sa till den nya krögaren att hon ville jobba kvar. Svaret hon fick var att det inte behövdes. Senare visade det sig att restaurangen nyanställt och tagit in extrapersonal. Hotell- och restaurangfacket startade en process med förhandlingar som ledde till en stämning i Arbetsdomstolen.
Den nya ägaren menade att det inte alls var tal om verksamhets­övergång, och att Mi därför inte haft rätt till förtur.

Flera skäl angavs. Ett var att verksamheten inte var densamma som i tidigare regi. Maten var bättre, öppettiderna andra och inredningen ny, menade man. Ett annat var att inga större materiella tillgångar övergått mellan gamla och nya restaurangen.
HRF menade däremot att verksamheten var i stort sett densamma, och att det var bevisat att den nya restaurangen faktiskt använde de gamla inventarierna, som diskmaskin, porslin och bestick.
I maj 2014 hölls förhandlingar i Arbetsdomstolen. I slutet av året kom domen, som var både positiv och negativ på samma gång. AD konstaterade att det faktiskt var en verksamhetsövergång.

Mi omfattades alltså av företrädesrätten och borde ha fått förtur till ett jobb. Samtidigt ansåg domstolen att hon inte gjort tillräckligt för att visa att hon ville jobba vidare hos den nya arbetsgivaren. Förlust alltså.
– Jag var nog rätt förberedd, men blev ändå besviken. Man kommer uppenbarligen ingen vart med att säga att man vill vara kvar och att man har rätten på sin sida. De kan lika gärna ta bort reglerna, säger hon.

Verksamhetsövergång eller inte?

Så gick det i Arbets­domstolen för tre andra ärenden.

Konferensgården
Restaurang- och konferensverksamheten på kommunalägda Elfviks gård på Lidingö utanför Stockholm togs över av ett företag från ett annat.
– Materiella tillgångar och lös egendom ansågs ha tagits över.
– Verksamheten var densamma.
– Bara en av de anställda fick jobba vidare hos det nya företaget.
– Kunderna togs inte över.
AD:s beslut: Det var en verksamhets­övergång. Eftersom verksamheten var i stort sett densamma. 

Hotellstädningen
Park Inn Designhotell lade ut städet på entreprenad hos Sodexo. Många av hotellets egna städare gick över till företaget. Efter en tid sade Sodexo upp avtalet och en rad anställda sades upp på grund av arbetsbrist. När hotellstädningen togs över av ett annat företag fick bara ett fåtal av städarna jobb där.
– –Inga betydande materiella tillgångar togs över. Det nya företaget använde visserligen samma linnevagnar som det gamla, men hade även egna städvagnar.
– Verksamheten var densamma.
– Bara två tidigare Sodexo-anställda fick anställning.
AD:s beslut: Ingen verksamhetsövergång. Eftersom merparten av de tidigare anställda inte tagits över.

Tågstädningen

ISS Trafficare AB städade SJ:s tåg, men avtalet avslutades. Då sade ISS upp städarna. SJ rekryterade egen personal.
– Verksamheten låg inte nere alls.
– Verksamheten var densamma, eftersom de anställda gjorde samma arbetsuppgifter.
– Lokaler som omklädningsrum och förråd togs över.
– Ungefär en fjärdedel av ISS personal togs över.
AD:s beslut: Ingen verksamhetsövergång. Detta då bara en liten del av de tidigare ISS-anställda togs över och de lokaler som övertogs inte hade någon större vikt för verksamheten.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här