Nyheter ägarbyte
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Ny ägare — då fick Mi inte jobba kvar

Efter 19 år på samma restaurang fick Mi Leijding beskedet att en ny ägare skulle ta över -- och hon fick inte jobba kvar. HRF drev hennes ärende till Arbetsdomstolen, men där tog det stopp.

Publicerad 5 maj 2015
Ny ägare — då fick
Mi inte jobba kvar
Mi Leijding omfattades av företrädesrätten, men hade inte visat tillräckligt tydligt att hon ville jobba, menade domstolen. Foto: Pernilla Wahlman

År 2011 fick Mi Leijding och kollegorna på Folkets hus-restaurangen Borgen i Gävle veta att deras arbetsplats skulle läggas ner. Personalen skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. Då hade Mi arbetat där i 19 år.
– Det kändes väldigt ledsamt. Det var ju mitt ställe efter så många år.
Men Folkets hus skulle inte stå utan restaurang. Ett annat bolag skulle ta över driften och den »nya« restaurangen skulle öppna bara någon vecka efter att Borgen hade stängt.
Av de anställda var det bara chefen som skulle arbeta kvar.

Mi säger att det var underförstått att övriga inte var välkomna.
– Det var så uppenbart att vi inte skulle få stanna kvar. De var tydliga med att det skulle bli en ny restaurang med ny personal.
Mi sa till den nya krögaren att hon ville jobba kvar. Svaret hon fick var att det inte behövdes. Senare visade det sig att restaurangen nyanställt och tagit in extrapersonal. Hotell- och restaurangfacket startade en process med förhandlingar som ledde till en stämning i Arbetsdomstolen.
Den nya ägaren menade att det inte alls var tal om verksamhets­övergång, och att Mi därför inte haft rätt till förtur.

Flera skäl angavs. Ett var att verksamheten inte var densamma som i tidigare regi. Maten var bättre, öppettiderna andra och inredningen ny, menade man. Ett annat var att inga större materiella tillgångar övergått mellan gamla och nya restaurangen.
HRF menade däremot att verksamheten var i stort sett densamma, och att det var bevisat att den nya restaurangen faktiskt använde de gamla inventarierna, som diskmaskin, porslin och bestick.
I maj 2014 hölls förhandlingar i Arbetsdomstolen. I slutet av året kom domen, som var både positiv och negativ på samma gång. AD konstaterade att det faktiskt var en verksamhetsövergång.

Mi omfattades alltså av företrädesrätten och borde ha fått förtur till ett jobb. Samtidigt ansåg domstolen att hon inte gjort tillräckligt för att visa att hon ville jobba vidare hos den nya arbetsgivaren. Förlust alltså.
– Jag var nog rätt förberedd, men blev ändå besviken. Man kommer uppenbarligen ingen vart med att säga att man vill vara kvar och att man har rätten på sin sida. De kan lika gärna ta bort reglerna, säger hon.

Verksamhetsövergång eller inte?

Så gick det i Arbets­domstolen för tre andra ärenden.

Konferensgården
Restaurang- och konferensverksamheten på kommunalägda Elfviks gård på Lidingö utanför Stockholm togs över av ett företag från ett annat.
– Materiella tillgångar och lös egendom ansågs ha tagits över.
– Verksamheten var densamma.
– Bara en av de anställda fick jobba vidare hos det nya företaget.
– Kunderna togs inte över.
AD:s beslut: Det var en verksamhets­övergång. Eftersom verksamheten var i stort sett densamma. 

Hotellstädningen
Park Inn Designhotell lade ut städet på entreprenad hos Sodexo. Många av hotellets egna städare gick över till företaget. Efter en tid sade Sodexo upp avtalet och en rad anställda sades upp på grund av arbetsbrist. När hotellstädningen togs över av ett annat företag fick bara ett fåtal av städarna jobb där.
– –Inga betydande materiella tillgångar togs över. Det nya företaget använde visserligen samma linnevagnar som det gamla, men hade även egna städvagnar.
– Verksamheten var densamma.
– Bara två tidigare Sodexo-anställda fick anställning.
AD:s beslut: Ingen verksamhetsövergång. Eftersom merparten av de tidigare anställda inte tagits över.

Tågstädningen

ISS Trafficare AB städade SJ:s tåg, men avtalet avslutades. Då sade ISS upp städarna. SJ rekryterade egen personal.
– Verksamheten låg inte nere alls.
– Verksamheten var densamma, eftersom de anställda gjorde samma arbetsuppgifter.
– Lokaler som omklädningsrum och förråd togs över.
– Ungefär en fjärdedel av ISS personal togs över.
AD:s beslut: Ingen verksamhetsövergång. Detta då bara en liten del av de tidigare ISS-anställda togs över och de lokaler som övertogs inte hade någon större vikt för verksamheten.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här