Dina rättigheter | Nyheter ägarbyte
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Lätt att städa bort anställda

Hotellstädningen tas över av en firma och restaurangen får nya ägare. Ofta med planer på ny inredning, meny och kanske även personal. Vilka rättigheter har de som redan är anställda? Rätt stora i teorin. I praktiken fungerar skyddet dåligt.

Publicerad 5 maj 2015
Lätt att städa bort anställda
Städning lagd på entreprenad är vanligt i hotellbranschen. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
inlinebild
Eva-Lotta Ramberg, jurist på HRF. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Att verksamheter byter ägare eller entreprenörer är inget ovanligt i hotell- och restaurangbranschen. Men vad har de anställda för rättigheter? Rätt stora, enligt lagstiftningen. Nästan obefintliga i verkligheten, säger Eva-Lotta Ramberg, jurist på Hotell- och restaurangfacket.
– Vi har en lagstiftning som ska skydda de anställda vid övergång av verksamhet. Men det är bara att titta på Arbetsdomstolens domar från 2014. Nästan alla domar som rörde detta gick emot facken.   

Den svenska lagstiftningen kring övergång av verksamhet infördes när Sverige gick med i EU. Målet är att skydda arbetstagare när arbetsplatsen byter ägare. Reglerna säger bland annat att en anställning per automatik ska övergå från överlåtare till förvärvare vid en verksamhets­övergång och att det under en sådan övergång är förbjudet att säga upp personal. Anställda som sagts upp av överlåtaren, till exempel på grund av arbetsbrist, ska ha förtur till anställning hos förvärvaren, enligt lagstiftningen. Men så funkar det inte, säger Eva-Lotta Ramberg.
– Praxis i dag ställer orimliga krav på vad man ska kunna bevisa i efterhand. Detta är ett jätteproblem som drabbar många människor.

Ofta är både arbetsgivare och anställda dåligt insatta i vad som gäller. De anställda tänker att de har förlorat jobbet och försöker hitta ett nytt.
– Det finns någon sorts acceptans i branschen. Det kanske verkar logiskt när nya ägaren säger att det ska anställas ny personal. Och även om det inte känns helt okej så rinner tiden ofta i väg och det blir för sent för att göra något åt det. En vanlig missuppfattning bland arbetsgivare är att det går att avtala bort en verksamhets­övergång, säger Eva-Lotta Ramberg.
– Många tror att man kan göra upp det vid köpet, säljare och köpare, om det ska vara en verksamhetsövergång eller inte. Om man ska ta över personal eller inte. Det man missar är att man inte förfogar över frågan, det är inte bolagen som avgör det utan i sista hand domstolen.

I dag bedömer domstolen verksamhetsövergångar utifrån sju kriterier som EU-domstolen slagit fast. Det handlar bland annat om materiella tillgångar, som städ- eller köksutrustning, har bytt ägare, eller om kunder och personal har tagits över. EU-domstolen har dock inte bestämt vilka eller hur många av kriterierna som måste vara uppfyllda för att det ska räknas som en verksamhetsövergång. I stället har det skapats olika praxis i de olika länderna. Ett av kriterierna som ofta väger tungt i Sverige är personalen. Om huvuddelen av personalen, framför allt anställda med arbetsledande roller, följer med till den nya arbetsgivaren kan detta i sig vara ett skäl att bedöma det som en verksamhetsövergång. Detta innebär också det motsatta: om den nya ägaren inte tar över merparten av personalen kan detta vara ett skäl att inte bedöma det som en verksamhetsövergång.

– Då är det alltså möjligt för arbetsgivarna att redan på förhand välja bort ett viktigt kriterium genom att inte ta över merparten av personalen. Samma sak kan de göra med materiella tillgångar, som varulager och inventarier.
Som domstolens praxis ser ut är det alltså möjligt för arbetsgivare att motverka att försäljning blir en verksamhetsövergång. Eva-Lotta Ramberg tror att kunskapen om detta har ökat, samtidigt som många arbetsgivare bara har ren tur.
– Framför allt bland de mindre företagen är det nog en del som bara har flax. De råkar göra saker på ett sätt som ger dem rätt i domstolen. Men bland de lite större företagen vet nog en del hur man kommer runt lagstiftningen.

Inbyggt i lagstiftningen finns ett annat problem. Det är nästan alltid i efterhand som det avgörs om en verksamhetsövergång har skett, då i förhandling eller domstol. Samtidigt gäller uppsägningsförbudet i regelverket under själva verksamhetsövergången, inte före. Detta ställer särskilt till det när det handlar om byte av entreprenörer. Eftersom upphandlingar kan dra ut på tiden säger arbetsgivare ofta upp anställda på grund av arbetsbrist under processen.
– Och eftersom man inte vet säkert om det är en verksamhetsövergång förrän senare är det ofta fritt fram. Trots att man vet att den nya verksamheten kommer att kräva samma typ av personal, säger Eva-Lotta Ramberg.

Men helt nattsvart är det inte. Förra året fick HRF rätt mot en arbetsgivare i Arbetsdomstolen när det gäller övergång av verksamhet. Det ärendet föll dock på att domstolen inte ansåg det bevisat att medlemmarna gjort tillräckligt för att visa att de ville arbeta vidare hos den nya arbetsgivaren. Eva-Lotta Ramberg säger att det är viktigt att anställda tänker på att allt man gör i en sådan situation kan granskas efteråt.
– Det är nyanserna som avgör, och allt ska kunna styrkas. Det är inte lätt att förstå i stunden, att det man gör i vardagen kan komma att bli avgörande i domstol senare. Det här kan drabba vem som helst, när som helst. Det gäller att ha en beredskap.

Tips från facket: så gör du

  1. Ring facket! Hör av dig direkt till facket och berätta vad
    som pågår.
  2. Meddela både din gamla arbetsgivare och den nya ägaren att du vill fortsätta arbeta även efter ägarbytet. Säg att du räknar med det eftersom det kan vara en verksamhetsövergång. 
  3. Skaffa vittnen. Ha gärna med en kollega eller vän som i efterhand kan styrka din berättelse.
  4. Dokumentera. Anteckna vilka du har pratat med, när samtalet ägde rum och vad de sade. Spara alla löne­specar, scheman och andra papper du får. Notera arbets­tider och andra händelser i en kalender.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här