Dina rättigheter | Nyheter ägarbyte
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Lätt att städa bort anställda

Hotellstädningen tas över av en firma och restaurangen får nya ägare. Ofta med planer på ny inredning, meny och kanske även personal. Vilka rättigheter har de som redan är anställda? Rätt stora i teorin. I praktiken fungerar skyddet dåligt.

Publicerad 5 maj 2015
Lätt att städa bort anställda
Städning lagd på entreprenad är vanligt i hotellbranschen. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
inlinebild
Eva-Lotta Ramberg, jurist på HRF. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Att verksamheter byter ägare eller entreprenörer är inget ovanligt i hotell- och restaurangbranschen. Men vad har de anställda för rättigheter? Rätt stora, enligt lagstiftningen. Nästan obefintliga i verkligheten, säger Eva-Lotta Ramberg, jurist på Hotell- och restaurangfacket.
– Vi har en lagstiftning som ska skydda de anställda vid övergång av verksamhet. Men det är bara att titta på Arbetsdomstolens domar från 2014. Nästan alla domar som rörde detta gick emot facken.   

Den svenska lagstiftningen kring övergång av verksamhet infördes när Sverige gick med i EU. Målet är att skydda arbetstagare när arbetsplatsen byter ägare. Reglerna säger bland annat att en anställning per automatik ska övergå från överlåtare till förvärvare vid en verksamhets­övergång och att det under en sådan övergång är förbjudet att säga upp personal. Anställda som sagts upp av överlåtaren, till exempel på grund av arbetsbrist, ska ha förtur till anställning hos förvärvaren, enligt lagstiftningen. Men så funkar det inte, säger Eva-Lotta Ramberg.
– Praxis i dag ställer orimliga krav på vad man ska kunna bevisa i efterhand. Detta är ett jätteproblem som drabbar många människor.

Ofta är både arbetsgivare och anställda dåligt insatta i vad som gäller. De anställda tänker att de har förlorat jobbet och försöker hitta ett nytt.
– Det finns någon sorts acceptans i branschen. Det kanske verkar logiskt när nya ägaren säger att det ska anställas ny personal. Och även om det inte känns helt okej så rinner tiden ofta i väg och det blir för sent för att göra något åt det. En vanlig missuppfattning bland arbetsgivare är att det går att avtala bort en verksamhets­övergång, säger Eva-Lotta Ramberg.
– Många tror att man kan göra upp det vid köpet, säljare och köpare, om det ska vara en verksamhetsövergång eller inte. Om man ska ta över personal eller inte. Det man missar är att man inte förfogar över frågan, det är inte bolagen som avgör det utan i sista hand domstolen.

I dag bedömer domstolen verksamhetsövergångar utifrån sju kriterier som EU-domstolen slagit fast. Det handlar bland annat om materiella tillgångar, som städ- eller köksutrustning, har bytt ägare, eller om kunder och personal har tagits över. EU-domstolen har dock inte bestämt vilka eller hur många av kriterierna som måste vara uppfyllda för att det ska räknas som en verksamhetsövergång. I stället har det skapats olika praxis i de olika länderna. Ett av kriterierna som ofta väger tungt i Sverige är personalen. Om huvuddelen av personalen, framför allt anställda med arbetsledande roller, följer med till den nya arbetsgivaren kan detta i sig vara ett skäl att bedöma det som en verksamhetsövergång. Detta innebär också det motsatta: om den nya ägaren inte tar över merparten av personalen kan detta vara ett skäl att inte bedöma det som en verksamhetsövergång.

– Då är det alltså möjligt för arbetsgivarna att redan på förhand välja bort ett viktigt kriterium genom att inte ta över merparten av personalen. Samma sak kan de göra med materiella tillgångar, som varulager och inventarier.
Som domstolens praxis ser ut är det alltså möjligt för arbetsgivare att motverka att försäljning blir en verksamhetsövergång. Eva-Lotta Ramberg tror att kunskapen om detta har ökat, samtidigt som många arbetsgivare bara har ren tur.
– Framför allt bland de mindre företagen är det nog en del som bara har flax. De råkar göra saker på ett sätt som ger dem rätt i domstolen. Men bland de lite större företagen vet nog en del hur man kommer runt lagstiftningen.

Inbyggt i lagstiftningen finns ett annat problem. Det är nästan alltid i efterhand som det avgörs om en verksamhetsövergång har skett, då i förhandling eller domstol. Samtidigt gäller uppsägningsförbudet i regelverket under själva verksamhetsövergången, inte före. Detta ställer särskilt till det när det handlar om byte av entreprenörer. Eftersom upphandlingar kan dra ut på tiden säger arbetsgivare ofta upp anställda på grund av arbetsbrist under processen.
– Och eftersom man inte vet säkert om det är en verksamhetsövergång förrän senare är det ofta fritt fram. Trots att man vet att den nya verksamheten kommer att kräva samma typ av personal, säger Eva-Lotta Ramberg.

Men helt nattsvart är det inte. Förra året fick HRF rätt mot en arbetsgivare i Arbetsdomstolen när det gäller övergång av verksamhet. Det ärendet föll dock på att domstolen inte ansåg det bevisat att medlemmarna gjort tillräckligt för att visa att de ville arbeta vidare hos den nya arbetsgivaren. Eva-Lotta Ramberg säger att det är viktigt att anställda tänker på att allt man gör i en sådan situation kan granskas efteråt.
– Det är nyanserna som avgör, och allt ska kunna styrkas. Det är inte lätt att förstå i stunden, att det man gör i vardagen kan komma att bli avgörande i domstol senare. Det här kan drabba vem som helst, när som helst. Det gäller att ha en beredskap.

Tips från facket: så gör du

  1. Ring facket! Hör av dig direkt till facket och berätta vad
    som pågår.
  2. Meddela både din gamla arbetsgivare och den nya ägaren att du vill fortsätta arbeta även efter ägarbytet. Säg att du räknar med det eftersom det kan vara en verksamhetsövergång. 
  3. Skaffa vittnen. Ha gärna med en kollega eller vän som i efterhand kan styrka din berättelse.
  4. Dokumentera. Anteckna vilka du har pratat med, när samtalet ägde rum och vad de sade. Spara alla löne­specar, scheman och andra papper du får. Notera arbets­tider och andra händelser i en kalender.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Hej Gäst CLARA HENRY

”Skulle vilja ha makten över frukosten”

Clara Henry är programledare, bloggare och aktuell med tv-serien »Du Clarar mer än du tror« som har premiär på SVT den 1 oktober. Men om hon fick välja ett branschyrke att jobba i så skulle det vara som boss över frukostbuffén.

Publicerad 27 september 2020 Kommentera
”Skulle vilja ha makten över frukosten”
Clara Henry. Foto: Morgan Norman

Hur är du som gäst på hotell eller restaurang?
– Jag blir lyrisk om rummet eller frukostbuffén har något utöver det vanliga. Nu senast bodde jag på Calmar Stadshotell och blev jätteglad av att de hade fyra hantlar hängande på väggen. Otippat och roligt!

Vilket hotell- eller restaurangyrke skulle du helst vilja ha?
– Jag skulle vilja ha makten över frukostbuffén. Om jag fick bestämma över en frukostbuffé hade den varit episk.

Vad är det pinsammaste du gjort på hotell eller restaurang?
– När jag var i Örnsköldsvik med Melodifestivalen 2014 spelade vi Monopol en kväll. En kastade spelsedlarna över hela rummet. Jag filmade och lade ut på min Youtubekanal. Sedan fick jag en lång kommentar från tjejen som städat.

Nyheter MEDLEMSMÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 2 kommentarer
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här