Dina rättigheter | Nyheter ägarbyte
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Lätt att städa bort anställda

Hotellstädningen tas över av en firma och restaurangen får nya ägare. Ofta med planer på ny inredning, meny och kanske även personal. Vilka rättigheter har de som redan är anställda? Rätt stora i teorin. I praktiken fungerar skyddet dåligt.

Publicerad 5 maj 2015
Lätt att städa bort anställda
Städning lagd på entreprenad är vanligt i hotellbranschen. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
inlinebild
Eva-Lotta Ramberg, jurist på HRF. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Att verksamheter byter ägare eller entreprenörer är inget ovanligt i hotell- och restaurangbranschen. Men vad har de anställda för rättigheter? Rätt stora, enligt lagstiftningen. Nästan obefintliga i verkligheten, säger Eva-Lotta Ramberg, jurist på Hotell- och restaurangfacket.
– Vi har en lagstiftning som ska skydda de anställda vid övergång av verksamhet. Men det är bara att titta på Arbetsdomstolens domar från 2014. Nästan alla domar som rörde detta gick emot facken.   

Den svenska lagstiftningen kring övergång av verksamhet infördes när Sverige gick med i EU. Målet är att skydda arbetstagare när arbetsplatsen byter ägare. Reglerna säger bland annat att en anställning per automatik ska övergå från överlåtare till förvärvare vid en verksamhets­övergång och att det under en sådan övergång är förbjudet att säga upp personal. Anställda som sagts upp av överlåtaren, till exempel på grund av arbetsbrist, ska ha förtur till anställning hos förvärvaren, enligt lagstiftningen. Men så funkar det inte, säger Eva-Lotta Ramberg.
– Praxis i dag ställer orimliga krav på vad man ska kunna bevisa i efterhand. Detta är ett jätteproblem som drabbar många människor.

Ofta är både arbetsgivare och anställda dåligt insatta i vad som gäller. De anställda tänker att de har förlorat jobbet och försöker hitta ett nytt.
– Det finns någon sorts acceptans i branschen. Det kanske verkar logiskt när nya ägaren säger att det ska anställas ny personal. Och även om det inte känns helt okej så rinner tiden ofta i väg och det blir för sent för att göra något åt det. En vanlig missuppfattning bland arbetsgivare är att det går att avtala bort en verksamhets­övergång, säger Eva-Lotta Ramberg.
– Många tror att man kan göra upp det vid köpet, säljare och köpare, om det ska vara en verksamhetsövergång eller inte. Om man ska ta över personal eller inte. Det man missar är att man inte förfogar över frågan, det är inte bolagen som avgör det utan i sista hand domstolen.

I dag bedömer domstolen verksamhetsövergångar utifrån sju kriterier som EU-domstolen slagit fast. Det handlar bland annat om materiella tillgångar, som städ- eller köksutrustning, har bytt ägare, eller om kunder och personal har tagits över. EU-domstolen har dock inte bestämt vilka eller hur många av kriterierna som måste vara uppfyllda för att det ska räknas som en verksamhetsövergång. I stället har det skapats olika praxis i de olika länderna. Ett av kriterierna som ofta väger tungt i Sverige är personalen. Om huvuddelen av personalen, framför allt anställda med arbetsledande roller, följer med till den nya arbetsgivaren kan detta i sig vara ett skäl att bedöma det som en verksamhetsövergång. Detta innebär också det motsatta: om den nya ägaren inte tar över merparten av personalen kan detta vara ett skäl att inte bedöma det som en verksamhetsövergång.

– Då är det alltså möjligt för arbetsgivarna att redan på förhand välja bort ett viktigt kriterium genom att inte ta över merparten av personalen. Samma sak kan de göra med materiella tillgångar, som varulager och inventarier.
Som domstolens praxis ser ut är det alltså möjligt för arbetsgivare att motverka att försäljning blir en verksamhetsövergång. Eva-Lotta Ramberg tror att kunskapen om detta har ökat, samtidigt som många arbetsgivare bara har ren tur.
– Framför allt bland de mindre företagen är det nog en del som bara har flax. De råkar göra saker på ett sätt som ger dem rätt i domstolen. Men bland de lite större företagen vet nog en del hur man kommer runt lagstiftningen.

Inbyggt i lagstiftningen finns ett annat problem. Det är nästan alltid i efterhand som det avgörs om en verksamhetsövergång har skett, då i förhandling eller domstol. Samtidigt gäller uppsägningsförbudet i regelverket under själva verksamhetsövergången, inte före. Detta ställer särskilt till det när det handlar om byte av entreprenörer. Eftersom upphandlingar kan dra ut på tiden säger arbetsgivare ofta upp anställda på grund av arbetsbrist under processen.
– Och eftersom man inte vet säkert om det är en verksamhetsövergång förrän senare är det ofta fritt fram. Trots att man vet att den nya verksamheten kommer att kräva samma typ av personal, säger Eva-Lotta Ramberg.

Men helt nattsvart är det inte. Förra året fick HRF rätt mot en arbetsgivare i Arbetsdomstolen när det gäller övergång av verksamhet. Det ärendet föll dock på att domstolen inte ansåg det bevisat att medlemmarna gjort tillräckligt för att visa att de ville arbeta vidare hos den nya arbetsgivaren. Eva-Lotta Ramberg säger att det är viktigt att anställda tänker på att allt man gör i en sådan situation kan granskas efteråt.
– Det är nyanserna som avgör, och allt ska kunna styrkas. Det är inte lätt att förstå i stunden, att det man gör i vardagen kan komma att bli avgörande i domstol senare. Det här kan drabba vem som helst, när som helst. Det gäller att ha en beredskap.

Tips från facket: så gör du

  1. Ring facket! Hör av dig direkt till facket och berätta vad
    som pågår.
  2. Meddela både din gamla arbetsgivare och den nya ägaren att du vill fortsätta arbeta även efter ägarbytet. Säg att du räknar med det eftersom det kan vara en verksamhetsövergång. 
  3. Skaffa vittnen. Ha gärna med en kollega eller vän som i efterhand kan styrka din berättelse.
  4. Dokumentera. Anteckna vilka du har pratat med, när samtalet ägde rum och vad de sade. Spara alla löne­specar, scheman och andra papper du får. Notera arbets­tider och andra händelser i en kalender.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här