Nyheter Hälsa

Nattskift ökar risk för prostatacancer

Män som arbetar nattskift har ökad risk att drabbas av prostatacancer. Det visar en ny studie om kopplingen mellan sjukdomen och arbetsmiljö. Många inom hotell- och restaurangbranschen arbetar för många nätter per månad, menar forskare.

Publicerad 23 februari 2017
Nattskift ökar risk för prostatacancer
Permanent nattarbete kan skada hälsan, bland annat för att man utsätts för ljus. Foto: Istockphoto

Skiftarbetare som jobbar natt har 25 procents högre risk än genomsnittet att drabbas av prostatacancer. Det visar en kunskapsöversikt som Anders Knutsson, professor i folkhälsovetenskap, har varit med och sammanställt.

De drabbade har ofta varit utsatta för flera risker och även ärftlighet spelar in. Men det tydligaste sambandet visade sig finnas mellan nattskift och prostatacancer.

Därför innebär nattarbete en risk

Sömnbrist stör kroppens hormonsystem och immunförsvaret. Detta är en av flera möjliga anledningar till att just nattarbete innebär en förhöjd risk. Nattarbete gör också att man utsätts för ljus på natten, vilket leder till minskad produktion av sömnhormonet melatonin. Det kan i sin tur leda till tillväxt av cancerceller. Den rubbade dygnsrytmen påverkar även utsöndring av könshormoner.

Anders Knutsson anser att det borde finnas ett tak för hur många arbetsnätter som tillåts per månad.
– Det bästa vore att man inte arbetade mer än tre till fem nätter per månad.

 Många inom hotell- och restaurangbranschen arbetar fler nätter, till exempel nattreceptionister som arbetar sju nätter i rad på ett rullande schema. Det är för mycket, anser Anders Knutsson.
– Det låter som för många nätter per månad. Förutom risken för prostatacancer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Man bör undvika en så stor belastning. Permanent natt är en arbetstidsform som man försöker lämna i många branscher.

De studier som finns är motstridiga när det gäller efter hur många års nattarbete som risken för prostatacancer ökar, men fem år nämns i en av studierna. Anders Knutsson betonar dock att det alltid finns individuella variationer i hur man påverkas.
– Det finns en del som trivs med jobbet och som klarar att sova till sent på eftermiddagen. Det viktiga är att man sover minst sju timmar per dygn. Märker man att sömnen går ner under sex timmar är det definitivt inte bra.

Mer om studien:

Kunskapsöversikten ”Arbetsmiljö och prostatacancer” är skriven av Anders Knutsson, professor emeritus i folkhälsovetenskap, och Srmena Krstev, arbetsmiljöforskare i Belgrad. De har sammanställt forskningsartiklar om yrkets betydelse för prostatacancer. Rapporten har finansierats av Afa Försäkring och publicerats i tidskriften Arbete och Hälsa. Läs rapporten här.

De flesta brukar få svårare att sova på dagen från 40-årsåldern, säger Anders Knutsson.
– Man bör därför planera sitt arbetsliv så att man inte behöver arbeta de här tiderna hela livet.
Nyheter utbildning

Fullsatt fackkurs på mongoliska

Engelska, spanska och nu också på mongoliska. I veckan höll Hotell- och restaurangfacket sin första medlemskurs för mongolisktalande, och intresset var stort.

Publicerad 18 oktober 2018 Kommentera
Fullsatt fackkurs på mongoliska
Kajsa Bysell och Tseegii Byambadorj är kursledare. Tseegii kommer själv från Mongoliet och jobbar som hotellstädare. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

– Ingen arbetsgivare får vara elak mot er eller särbehandla er för att ni är med i facket. Det står i lagen. Vi har föreningsrätt, säger Kajsa Bysell, barista och förtroendevald.
Hon tittar ut över det 20-tal deltagare som samlats på HRF:s Stockholmsavdelning, medan Tseegii Byambadorj översätter till mongoliska.

Det är dag två på den första medlemsutbildningen som HRF håller på mongoliska. Konferensrummet är fullt. Deltagarna kommer från olika delar av hotell- och restaurangbranschen. Många är här på arbetstillstånd, det vill säga att deras uppehållstillstånd är kopplat till deras anställning. Att det är en otrygg situation är tydligt. Många frågor handlar om vad man vågar kräva av sin arbetsgivare när man inte har permanent uppehållstillstånd.
– Ni har rätt till precis samma saker som alla andra. Arbetsgivaren får inte lov att behandla er annorlunda, säger Kajsa Bysell.

Det var Tseegii Byambadorj som tog initiativet till kursen. Hon är förtroendevald och jobbar till vardags som hotellstädare. Tseegii kommer själv från Mongoliet och vet hur det kan vara att komma in på den svenska arbetsmarknaden utan kunskap.
– Många blir utnyttjade och lurade när de inte kan sina rättigheter och inte kan språket. Jag ville göra något för att hjälpa mina landsmän.

Solongo Widén. Foto: Elis Hoffman

På kursen går de igenom allt från arbetsmiljö till vad som ska stå på ett anställningsbevis. Solongo Widén är en av deltagarna. Hon säger att hon har lärt sig mycket.
– Före utbildningen visste jag nästan ingenting om de här sakerna. Nu vet jag allt. I Mongoliet finns det fack, men det är inte som här. Här är det för oss anställda, på riktigt, säger hon.

Chimgee Lkhagva. Foto: Elis Hoffman

Chimgee Lkhagva pratar inte så mycket svenska än, men får hjälp med tolkningen av Tseegii.
– Jag har redan lärt mig mycket om vad som är viktigt att tänka på, och varför man ska vara med i facket. Det visste jag inte förut.
Chimgee tycker att alla borde gå en medlemsutbildning.
– Det är så många som missar sina rättigheter, säger hon.

Intresset för kursen var stort och tyvärr fick inte alla plats som ville gå. Några av de anmälda fick inte heller ledigt av sina arbetsgivare, säger Tseegii Byambadorj.
– Medlemmarna hade lämnat in ledighetsansökan cirka tre veckor innan kursen, men arbetsgivaren hade ändå inte beviljat. Det är fruktansvärt.
Hennes förhoppning är att det ska bli fler tillfällen.
– Det finns helt klart ett behov, säger hon.

Nyheter rapport

Rapport: Arbetarkvinnors arbetsmiljö allt sämre

Mer stress, mindre inflytande och mer uttröttande arbetsuppgifter. Sedan början av 90-talet har arbetarkvinnornas arbetsmiljö blivit allt sämre, visar en ny rapport från LO.

Publicerad 18 oktober 2018 Kommentera
Rapport: Arbetarkvinnors arbetsmiljö allt sämre
Sedan 90-talet har arbetarkvinnors arbetsmiljö försämrats på flera sätt, visar LO:s rapport. Foto: Istockphoto

På vissa sätt har arbetsmiljön på svenska arbetsplatser blivit bättre sedan början av 90-talet. Det är till exempel vanligare med systematiskt arbetsmiljöarbete, och arbetssjukdomar som leder till sjukfrånvaro har minskat.

Men en ny rapport från LO visar också på tydliga försämringar, framför allt för arbetarkvinnor. Stressen har ökat, möjligheten till inflytande över arbetet har minskat och allt fler kommer hem uttröttade efter jobbet.

Att ha tillgång till företagshälsovård har också blivit allt ovanligare. Bland arbetarkvinnor minskade andelen som har det från 74 procent till 43 procent mellan 1995 och 2015.

Berit Müllerström, andre vice ordförande på LO, kommenterar resultatet i ett pressmeddelande:
– Det arbetsgivarna ägnar sig åt är inget annat än arbetsmiljödumpning. Vi brukar prata om lönedumpning men det är minst lika allvarligt när arbetsgivare inte ser till att våra medlemmar får en bra arbetsmiljö.

Rapporten ”Bättre och bättre dag för dag? Arbetsmiljön i Sverige under ett kvarts sekel” bygger på tidigare sammanställningar och undersökningar.

Nyheter utland

De samverkar över gränsen

Det startade med att galna ko-sjukan avslöjade stor okunskap för grannlandets system. Sedan dess har det fackliga svensk-norska samarbetet längs gränsen hjälpt mängder av ”gränsgångare”.

Publicerad 16 oktober 2018 Kommentera
De samverkar över gränsen
En gång om årets träffas förtroendevalda och anställda på HRF, Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och Handel og Kontor. Foto: Tomas Gillberg
Pelle Brandt, ombudsman HRF. Foto: Tomas Gillberg

Att bo i ett land och jobba i ett annat är vardag i området kring den västsvenska gränsen mellan Sverige och Norge. Men även om den fysiska gränsen knappt existerar, är det stor skillnad mellan länderna, säger Pelle Brandt, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, avdelning Karlstad.
– Det är helt olika system, till exempel när det gäller skatter och a-kassa. Det ställer ju till det så klart.

Problemen som möter så kallade ”gränsgångare” är en av sakerna på agendan under den årliga träffen för Gränsprojektet, som i år hålls i Lysekil. Projektet är ett samarbete mellan Hotell- och restaurangfacket, norska Fellesforbundet, Handelsanställdas förbund och det norska Handel og Kontor.
Projektet startade runt år 2000, i samband med utbrottet av galna ko-sjukan. På den tiden var det många norrmän som arbetade i Sverige. När myndigheterna stoppade köttförsäljningen, var det många av dem som permitterades. De ringde då till sina norska fackförbund, däribland Fellesforbundet, för att kolla vad som gällde.
– Då blev det tydligt hur lite vi visste om varandras system. Så då började vi prata och samarbeta, säger Pelle Brandt.

Knut Thomas Rustad, förtroendevald Fellesforbundet. Foto: Tomas Gillberg

I dag är ett 30-tal förtroendevalda och anställda på fackförbunden med i projektet. En av dem är Knut Thomas Rustad. Han är servitör och förtroendevald för Fellesforbundet på Quality Hotel Fredrikstad, knappt fyra mil norr om Svinesund. Han tycker att gränsprojektet ger en nyttig inblick i den svenska arbetsmarknaden.
– Sedan är det bra att knyta kontakter. Det blir lättare att hjälpa varandra över gränsen om man vet vilken person man ska prata med.
När projektet drog i gång var det framför allt norrmän som jobbade i Sverige. Men nu är situationen omvänd, säger Knut Thomas Rustad. Många av de anställda på hans hotell kommer från Sverige.
– Vi har faktiskt inte haft en norsk sökande på åtta år, i alla fall inte i serveringen.

Nyttiga länkar

Funderar du på att jobba i Norge eller något av de andra nordiska länderna? Här finns nyttig läsning:

Lönen är en av anledningarna till att många svenskar väljer att jobba i den norska hotell- och restaurangbranschen, säger Pelle Brandt.
– Deras lägsta nivå är vår högsta nivå. Och så lägg på kursen på det.
Effekten blir viss lönedumpning, säger han.
– Om du får 150 kronor i timmen hemma och får 160 kronor där, struntar du kanske i att du egentligen ska ha 180 kronor.

Dagens möte handlar om allt från olika öppettider för barnomsorg, till ledighet kring nationella helgdagar. Någon berättar om en bestört norsk tonåring som ringde facket för att hen inte fick ledigt från sin svenska arbetsplats på 17 maj.

Det viktigaste rådet de har är att vara med i facket i det land där man arbetar.
– Det är jätteviktigt. Det är inte var man bor som ska styra utan var man arbetar någonstans, säger Pelle Brandt.

Fråga om jobbet.
146
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här