Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Momseffekten på fyra områden

Förutom arbetsmarknaden så påverkar den sänkta momsen även andra områden. Hur har det gått med krogpriserna, företagsekonomin och samhällets kostnader? Och hur ser framtiden ut för momsen?

Publicerad 25 mars 2014
Momseffekten 
på fyra områden
Både priser och skatteintäkter har påverkats av momssänkningen.

Del 1, om momsen och arbetsmarknaden, hittar du här.

2. Priserna

I Finland påverkades restaurangpriserna mycket lite av momssänkningen, konstaterar forskarna.
I Sverige verkar i alla fall något ha hänt. Restaurangindex, som tas fram av bland andra Visita och SCB, visar att priserna i snitt sjönk 1,4 procent mellan december 2011 och januari 2012. Sedan dess har priserna stigit, men mycket blygsamt. I januari 2014 var priserna på restaurangmat i snitt 1,2 procent högre än i december 2011.
Konjunkturinstitutet konstaterar att priserna, med förväntade höjningar inräknade, blivit ungefär 4 procent lägre. Det betyder att 40 procent av sänkningen slagit igenom på priserna.
Nyligen presenterade Visita en beräkning som visar att priserna i december 2013 var 4,7 procent lägre än vad de skulle ha varit utan sänkningen.

3. Företagens ekonomi

De senaste åren har försäljningen i restaurangbranschen stadigt ökat, visar siffror från Restaurangindex. Samma sak gäller omsättningen i branschen.
Kruxet är att både försäljning och omsättning ökade redan ­mellan 2010 och 2011, alltså innan momsen sänktes. Omsättningsökningen i restaurangbranschen var dock större under 2012 än under tidigare år, och bättre än för övriga företag i tjänstesektorn.
Samma trend gäller även antalet konkurser i branschen. Sedan år 2010 har konkurserna blivit allt färre för varje år, fram tills nu. Januari och februari i år var första månaderna på väldigt länge som antalet konkurser i branschen ökade i stället för att minska.

4. Samhällskostnaderna

Enligt beräkningarna skulle momsreformen kosta cirka 5,4 miljarder kronor årligen de första åren, och sedan cirka 3,6 miljarder på längre sikt. Samtidigt skulle en del av reformen också vara självfinansierande. Det vill säga, att ökad syssel­sättning ger ökade skatte­intäkter. Hur det blev med detta återstår att se när facit över antalet eventuella nya jobb är klart.
En annan förhoppning var att sänkningen skulle minska skattefusket i branschen.
Nja, menar Skatteverket, som fick uppdraget att ta reda på om det blev så. Verket konstaterar att det inte finns belägg för att det generella skattefusket i branschen minskat. Det har däremot fusket med olika momssatser, eftersom det inte finns någon anledning att fuska längre.
Skatteverket uppskattar att före­tagare, genom att redovisa för stor andel såld mat till 12 procents moms i stället för 25 procent, tidigare fuskade för ungefär 700 miljoner kronor per år.

5. Framtiden

De slutliga rapporterna om restaurangmomsen ska Tillväxtanalys och Konjunkturinsti­tutet kunna presentera senast 2016.
Samtidigt planerar de finska forskarna, i samarbete med forskare från svenska IFAU, att göra en jämförande studie av effekterna av momsreformerna i Finland och Sverige. Det projektet väntas bli klart redan i år.
Under tiden debatteras restaurangmomsen flitigt så här i valårstider.
Borgerliga politiker framhåller momssänkningen som en lyckad reform, medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet deklarerat att momsen förmodligen ska återställas om de vinner valet i höst.
Detta har fått arbetsgivarorganisationen Visita att varna för att »stora mängder arbetstillfällen kan försvinna« om restaurangmomsen återställs.
På Hotell- och restaurangfacket tycker man att påståendena är något överdrivna.
– Det finns ingenting som entydigt visar att momssänkningen har gett fler jobb. Det vi vet är att restaurangbranschen har haft en positiv utveckling de senaste åtta till tio åren, alltså redan innan momssänkningen. Branschen har alltså gått bra även i lågkonjunktur, säger Therese Guovelin, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.
– Vi ser ju också att arbetslösheten inte har minskat. Inte heller har tillsvidareanställningarna blivit fler, utan snarare är det så att visstidsanställningarna har blivit allt vanligare. Det är ett stort problem.
Hotell- och restaurangfacket har tidigare varit positiva till sänkt restaurangmoms, men inte främst som jobbskapande åtgärd.
– Vi var för momssänkning bland annat för att det skulle ge företagen bättre likviditet och konkurrens på lika villkor, säger Therese Guovelin.
Hon tillägger att Hotell- och restaurangfacket naturligtvis är glada för att det går bra för branschen.
– Synd bara att det är brist på trygga anställningar för dem som arbetar här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här