Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Momseffekten på fyra områden

Förutom arbetsmarknaden så påverkar den sänkta momsen även andra områden. Hur har det gått med krogpriserna, företagsekonomin och samhällets kostnader? Och hur ser framtiden ut för momsen?

Publicerad 25 mars 2014
Momseffekten 
på fyra områden
Både priser och skatteintäkter har påverkats av momssänkningen.

Del 1, om momsen och arbetsmarknaden, hittar du här.

2. Priserna

I Finland påverkades restaurangpriserna mycket lite av momssänkningen, konstaterar forskarna.
I Sverige verkar i alla fall något ha hänt. Restaurangindex, som tas fram av bland andra Visita och SCB, visar att priserna i snitt sjönk 1,4 procent mellan december 2011 och januari 2012. Sedan dess har priserna stigit, men mycket blygsamt. I januari 2014 var priserna på restaurangmat i snitt 1,2 procent högre än i december 2011.
Konjunkturinstitutet konstaterar att priserna, med förväntade höjningar inräknade, blivit ungefär 4 procent lägre. Det betyder att 40 procent av sänkningen slagit igenom på priserna.
Nyligen presenterade Visita en beräkning som visar att priserna i december 2013 var 4,7 procent lägre än vad de skulle ha varit utan sänkningen.

3. Företagens ekonomi

De senaste åren har försäljningen i restaurangbranschen stadigt ökat, visar siffror från Restaurangindex. Samma sak gäller omsättningen i branschen.
Kruxet är att både försäljning och omsättning ökade redan ­mellan 2010 och 2011, alltså innan momsen sänktes. Omsättningsökningen i restaurangbranschen var dock större under 2012 än under tidigare år, och bättre än för övriga företag i tjänstesektorn.
Samma trend gäller även antalet konkurser i branschen. Sedan år 2010 har konkurserna blivit allt färre för varje år, fram tills nu. Januari och februari i år var första månaderna på väldigt länge som antalet konkurser i branschen ökade i stället för att minska.

4. Samhällskostnaderna

Enligt beräkningarna skulle momsreformen kosta cirka 5,4 miljarder kronor årligen de första åren, och sedan cirka 3,6 miljarder på längre sikt. Samtidigt skulle en del av reformen också vara självfinansierande. Det vill säga, att ökad syssel­sättning ger ökade skatte­intäkter. Hur det blev med detta återstår att se när facit över antalet eventuella nya jobb är klart.
En annan förhoppning var att sänkningen skulle minska skattefusket i branschen.
Nja, menar Skatteverket, som fick uppdraget att ta reda på om det blev så. Verket konstaterar att det inte finns belägg för att det generella skattefusket i branschen minskat. Det har däremot fusket med olika momssatser, eftersom det inte finns någon anledning att fuska längre.
Skatteverket uppskattar att före­tagare, genom att redovisa för stor andel såld mat till 12 procents moms i stället för 25 procent, tidigare fuskade för ungefär 700 miljoner kronor per år.

5. Framtiden

De slutliga rapporterna om restaurangmomsen ska Tillväxtanalys och Konjunkturinsti­tutet kunna presentera senast 2016.
Samtidigt planerar de finska forskarna, i samarbete med forskare från svenska IFAU, att göra en jämförande studie av effekterna av momsreformerna i Finland och Sverige. Det projektet väntas bli klart redan i år.
Under tiden debatteras restaurangmomsen flitigt så här i valårstider.
Borgerliga politiker framhåller momssänkningen som en lyckad reform, medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet deklarerat att momsen förmodligen ska återställas om de vinner valet i höst.
Detta har fått arbetsgivarorganisationen Visita att varna för att »stora mängder arbetstillfällen kan försvinna« om restaurangmomsen återställs.
På Hotell- och restaurangfacket tycker man att påståendena är något överdrivna.
– Det finns ingenting som entydigt visar att momssänkningen har gett fler jobb. Det vi vet är att restaurangbranschen har haft en positiv utveckling de senaste åtta till tio åren, alltså redan innan momssänkningen. Branschen har alltså gått bra även i lågkonjunktur, säger Therese Guovelin, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.
– Vi ser ju också att arbetslösheten inte har minskat. Inte heller har tillsvidareanställningarna blivit fler, utan snarare är det så att visstidsanställningarna har blivit allt vanligare. Det är ett stort problem.
Hotell- och restaurangfacket har tidigare varit positiva till sänkt restaurangmoms, men inte främst som jobbskapande åtgärd.
– Vi var för momssänkning bland annat för att det skulle ge företagen bättre likviditet och konkurrens på lika villkor, säger Therese Guovelin.
Hon tillägger att Hotell- och restaurangfacket naturligtvis är glada för att det går bra för branschen.
– Synd bara att det är brist på trygga anställningar för dem som arbetar här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här