Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Momseffekten på fyra områden

Förutom arbetsmarknaden så påverkar den sänkta momsen även andra områden. Hur har det gått med krogpriserna, företagsekonomin och samhällets kostnader? Och hur ser framtiden ut för momsen?

Publicerad 25 mars 2014
Momseffekten 
på fyra områden
Både priser och skatteintäkter har påverkats av momssänkningen.

Del 1, om momsen och arbetsmarknaden, hittar du här.

2. Priserna

I Finland påverkades restaurangpriserna mycket lite av momssänkningen, konstaterar forskarna.
I Sverige verkar i alla fall något ha hänt. Restaurangindex, som tas fram av bland andra Visita och SCB, visar att priserna i snitt sjönk 1,4 procent mellan december 2011 och januari 2012. Sedan dess har priserna stigit, men mycket blygsamt. I januari 2014 var priserna på restaurangmat i snitt 1,2 procent högre än i december 2011.
Konjunkturinstitutet konstaterar att priserna, med förväntade höjningar inräknade, blivit ungefär 4 procent lägre. Det betyder att 40 procent av sänkningen slagit igenom på priserna.
Nyligen presenterade Visita en beräkning som visar att priserna i december 2013 var 4,7 procent lägre än vad de skulle ha varit utan sänkningen.

3. Företagens ekonomi

De senaste åren har försäljningen i restaurangbranschen stadigt ökat, visar siffror från Restaurangindex. Samma sak gäller omsättningen i branschen.
Kruxet är att både försäljning och omsättning ökade redan ­mellan 2010 och 2011, alltså innan momsen sänktes. Omsättningsökningen i restaurangbranschen var dock större under 2012 än under tidigare år, och bättre än för övriga företag i tjänstesektorn.
Samma trend gäller även antalet konkurser i branschen. Sedan år 2010 har konkurserna blivit allt färre för varje år, fram tills nu. Januari och februari i år var första månaderna på väldigt länge som antalet konkurser i branschen ökade i stället för att minska.

4. Samhällskostnaderna

Enligt beräkningarna skulle momsreformen kosta cirka 5,4 miljarder kronor årligen de första åren, och sedan cirka 3,6 miljarder på längre sikt. Samtidigt skulle en del av reformen också vara självfinansierande. Det vill säga, att ökad syssel­sättning ger ökade skatte­intäkter. Hur det blev med detta återstår att se när facit över antalet eventuella nya jobb är klart.
En annan förhoppning var att sänkningen skulle minska skattefusket i branschen.
Nja, menar Skatteverket, som fick uppdraget att ta reda på om det blev så. Verket konstaterar att det inte finns belägg för att det generella skattefusket i branschen minskat. Det har däremot fusket med olika momssatser, eftersom det inte finns någon anledning att fuska längre.
Skatteverket uppskattar att före­tagare, genom att redovisa för stor andel såld mat till 12 procents moms i stället för 25 procent, tidigare fuskade för ungefär 700 miljoner kronor per år.

5. Framtiden

De slutliga rapporterna om restaurangmomsen ska Tillväxtanalys och Konjunkturinsti­tutet kunna presentera senast 2016.
Samtidigt planerar de finska forskarna, i samarbete med forskare från svenska IFAU, att göra en jämförande studie av effekterna av momsreformerna i Finland och Sverige. Det projektet väntas bli klart redan i år.
Under tiden debatteras restaurangmomsen flitigt så här i valårstider.
Borgerliga politiker framhåller momssänkningen som en lyckad reform, medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet deklarerat att momsen förmodligen ska återställas om de vinner valet i höst.
Detta har fått arbetsgivarorganisationen Visita att varna för att »stora mängder arbetstillfällen kan försvinna« om restaurangmomsen återställs.
På Hotell- och restaurangfacket tycker man att påståendena är något överdrivna.
– Det finns ingenting som entydigt visar att momssänkningen har gett fler jobb. Det vi vet är att restaurangbranschen har haft en positiv utveckling de senaste åtta till tio åren, alltså redan innan momssänkningen. Branschen har alltså gått bra även i lågkonjunktur, säger Therese Guovelin, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.
– Vi ser ju också att arbetslösheten inte har minskat. Inte heller har tillsvidareanställningarna blivit fler, utan snarare är det så att visstidsanställningarna har blivit allt vanligare. Det är ett stort problem.
Hotell- och restaurangfacket har tidigare varit positiva till sänkt restaurangmoms, men inte främst som jobbskapande åtgärd.
– Vi var för momssänkning bland annat för att det skulle ge företagen bättre likviditet och konkurrens på lika villkor, säger Therese Guovelin.
Hon tillägger att Hotell- och restaurangfacket naturligtvis är glada för att det går bra för branschen.
– Synd bara att det är brist på trygga anställningar för dem som arbetar här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
108
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här