Nyheter ÅTAL

Lurades på 600 000 kronor

En restaurangarbetsgivare i Arjeplog står åtalad för att ha utnyttjat anställda från Nicaragua. Tre personer har tillsammans gått miste om över 600 000 kronor i lön. Ytterligare tre har hotats eller lurats på pengar. Arbetsgivaren nekar till brott.

Publicerad 4 september 2018
Lurades på 600 000 kronor
En restaurangarbetsgivare står åtalad i Luleå tingsrätt. Foto: Mikael Norman

I dag inleds en förhandling i Luleå tingsrätt som rör sex personer. Tre av dem har gått miste om stora lönesummor. Samtidigt som de jobbat för ersättning långt under minimilön har de befunnit sig i en mycket utsatt situation, enligt åtalet.

– Fallet har stora likheter med människohandel, säger advokat Carolina Nilsson.

Det var för ett år sedan som polisen gjorde ett tillslag mot restaurangen och upptäckte tre personer som bodde i anslutning till restaurangen. Det visade sig snabbt att de farit väldigt illa.

De tre nicaraguanerna hade befunnit sig på annan plats i Sverige när de fick löfte om arbete i Arjeplog. Väl på plats fick de arbeta 13 timmar om dagen för en timlön motsvarande 14 – 19 kronor. Men det var inte bara ekonomisk skada de led. En av männen misshandlades och fick en brännskada när restaurangchefen stängde igen luckan till en ugn då mannen hade armen i den.
– Mina klienter har saknat ekonomiska möjligheter att ta sig därifrån. De har också varit väldigt rädda på grund av den hotfulla stämningen, säger Carolina Nilsson.

Vilket brott?

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt brott i svensk lagstiftning, människoexploatering. Samtidigt skärptes straffen för människohandel och koppleri. Bakgrunden är att människor som lever i svår fattigdom i sina hemländer och söker sig till Sverige i hopp om att hitta försörjning ofta utnyttjas, konstaterar regeringen.

Hade händelserna i Arjeplog skett nu skulle detta troligen ha blivit den brottsrubriceringen. I stället används rubriceringen grovt ocker som kan tillämpas när någon befinner sig i en mycket utsatt situation. I stämningsansökan från Nationella åklagaravdelningen konstateras att målsägarna haft en svår ekonomisk situation, saknat alternativ till försörjning och boende, haft bristande språkkunskaper samtidigt som de saknat uppehållstillstånd.

De tre borde ha fått 230 000 kronor var i lön, om man räknar utifrån kollektivavtalets minimilöner. I själva verket fick de bara mellan 22 000 och 30 000 kronor. Polisen har tagit hjälp av Jouni Salonen, ombudsman på Hotell- och restaurangfackets avdelning Nord för att göra uträkningen. Salonen kan dock inte kommentera fallet eftersom han är kallad som vittne.

Brottsrubriceringen var länge människohandel, berättar Carolina Nilsson.
– Det finns många paralleller till människorättsbrott, men det gick inte att visa att syftet med att locka de här personerna till Arjeplog var att utnyttja dem på det sätt som sedan skedde.

Arbetsgivaren nekar till brott och har en annan beskrivning av händelserna. Men Carolina Nilsson tror att rättegången kommer att visa att hennes klienters version är den sanna.
– De har under utredningen lämnat samstämmiga uppgifter och det finns vittnen.

Förhandlingen gäller även en annan anställd och hans mor som båda utsatts för olaga hot. En arbetsledare ska enligt stämningsansökan ha hotat att döda mannen genom att hugga huvudet av honom med ett svärd. Huvudet skulle sedan skickas till hans mor. Modern har fått telefonsamtal om saken.

Ytterligare en man har arbetat helt utan lön en kortare period.

Det har vidtagits särskilda säkerhetsåtgärder inför förhandlingarna i tingsrätten. De målsägande har under väntetiden vistats på annan ort. De har fått tillfälligt uppehållstillstånd för att det skulle gå att göra utredning och ha rättegång.

Förhandlingarna avslutas i oktober. Efter det räknar Carolina Nilsson med att det kommer att ta ytterligare tid innan domen faller.

Nyheter diskriminering

Städerska DO-anmäler hotell

En städerska på ett Göteborgshotell fick inte sin tidsbegränsade anställning förlängd. För att hon föddes som man, menar städerskan som nu anmält hotellet till DO.

Publicerad 22 januari 2019 Kommentera
Städerska DO-anmäler hotell
Den transsexuella städerskan menar att skälet till att hon fick sluta var att kollegorna var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum. Foto: Colourbox/Ruslan Galiullin

Det var i december som kvinnan, som tidigare genomgått en könskorrigering, fick besked av sin chef om att hennes anställning som städerska på hotellet skulle upphöra. Enligt anmälan förklarade chefen det med att andra kvinnliga anställda var obekväma med att hon använde kvinnornas omklädningsrum.

Detta förnekar dock arbetsgivaren. I sitt svar till Diskrimineringsombudsmannen skriver hotelldirektören att städerskan hade en visstidsanställning som helt enkelt löpte ut. Att den inte förlängdes berodde på att beläggningen hade minskat och inte på hennes könstillhörighet, skriver han.
”Vi informerades om könskorrigeringen vid anställningen och detta har på intet sätt påverkat vårt förhållningssätt till anmälaren.”

DO ska nu besluta huruvida man ska gå vidare med ärendet.

Nyheter LÖN

Löneklyftorna ökar

Tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas de senaste tre åren. Mest har lärare och socialsekreterare fått, visar LO:s nya lönerapport.

Publicerad 21 januari 2019 Kommentera
Löneklyftorna ökar
Grundskollärare tillhör dem som fått störst löneökning de senaste åren. Foto: Mostphotos

I början av arbetslivet tjänar arbetare och tjänstemän ungefär lika mycket. Faktum är att det skiljer 200 kronor till arbetarnas fördel. Men tjänstemännen drar snabbt ifrån. I 30-årsåldern tjänar tjänstemän i snitt 7 000 kronor mer än arbetare. Det framgår av LO:s Lönerapport 2018, som bygger på siffror från SCB.

Medellönen för arbetare 2017 var 26 500 kronor. För tjänstemän låg medellönen på 39 300 kronor, en skillnad på 48 procent.

Även mellan kvinnor och män skiljer sig lönerna åt. I snitt tjänar män 14 procent mer än kvinnor. Bland tjänstemän är skillnaden större, 21 procent, bland arbetare 13 procent.

Månadslöner genomsnitt 2017:

  • Tillverkningsindustri
    Tjänstemän: 44 100
    Arbetare: 28 100
  • Gruvor och mineral  
    Tjänstemän: 43 500
    Arbetare: 32 300
  • Fastighetsbolag
    Tjänstemän: 44 200
    Arbetare: 27 600
  • Detaljhandel
    Tjänstemän: 36 700
    Arbetare: 25 700
  • Hotell och restaurang  
    Tjänstemän: 31 000
    Arbetare: 23 800
Nyheter förhandling

Missnöjda HRF:are fick 340 000

Under förra året fick sex medlemmar sammanlagt drygt 340 000 kronor som ersättning för misstag som HRF har gjort. – Det är inte så konstigt att det blir fel ibland, säger avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 16 januari 2019 Kommentera
Missnöjda HRF:are fick 340 000
Missade tidsfrister, till exempel när det gäller att ogiltigförklara en uppsägning, ligger bakom många av HRF:medlemmarnas ansökningar om rättsförlust. Foto: Tero Vesalainen/Istockphoto
Per Persson, avtalssekreterare HRF.

Medlemmar som är missnöjda med hur Hotell- och restaurangfacket skött deras ärenden kan ansöka om rättsförlust. Förbundsstyrelsen tar sedan beslut om de ska få ersättning eller inte. Förra året beviljade styrelsen sex medlemmar sammanlagt drygt 343 000 kronor i ersättning.
– Det kan handla om att vi har missat hålltider, till exempel för att ogiltigförklara en uppsägning. Man kanske har försökt lösa det muntligen utan att formalisera det på rätt sätt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Fjolårets ersatta rättsförluster är de högsta inom förbundet på många år, både till antal och till genomsnittlig ersättning. Per Persson menar dock att siffrorna inte är anmärkningsvärda, sett till det stora antal förhandlingar som HRF:s ombudsmän genomför varje år.
– Det ska sättas i relation till att vi har 5 000 formella förhandlingar varje år. Det är inte så konstigt att det inträffar misstag.

Så här ansöker du om rättsförlust:

Den som anser att HRF har gjort fel i ett ärende ska först kontakta sin lokalavdelning. Frågan utreds och lämnas till förbundsstyrelsen som sedan fattar beslut.

Det är inte heller alla medlemmar som har fog för sina krav, säger Per Persson.
– Det kan vara så att vi ser när vi utreder ärendet att vi har gjort rätt, även om medlemmen är missnöjd.

För att undvika sådana situationer är det viktigt att ombudsmännen har bra kommunikation med medlemmarna de företräder, säger Per Persson. Men det är också viktigt att medlemmarna själva håller koll på sitt ärende.
– Det är vår skyldighet att berätta vad som gäller, och det är medlemmens skyldighet att reagera om något verkar konstigt.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här