Nyheter ÅTAL

Lurades på 600 000 kronor

En restaurangarbetsgivare i Arjeplog står åtalad för att ha utnyttjat anställda från Nicaragua. Tre personer har tillsammans gått miste om över 600 000 kronor i lön. Ytterligare tre har hotats eller lurats på pengar. Arbetsgivaren nekar till brott.

Publicerad 4 september 2018
Lurades på 600 000 kronor
En restaurangarbetsgivare står åtalad i Luleå tingsrätt. Foto: Mikael Norman

I dag inleds en förhandling i Luleå tingsrätt som rör sex personer. Tre av dem har gått miste om stora lönesummor. Samtidigt som de jobbat för ersättning långt under minimilön har de befunnit sig i en mycket utsatt situation, enligt åtalet.

– Fallet har stora likheter med människohandel, säger advokat Carolina Nilsson.

Det var för ett år sedan som polisen gjorde ett tillslag mot restaurangen och upptäckte tre personer som bodde i anslutning till restaurangen. Det visade sig snabbt att de farit väldigt illa.

De tre nicaraguanerna hade befunnit sig på annan plats i Sverige när de fick löfte om arbete i Arjeplog. Väl på plats fick de arbeta 13 timmar om dagen för en timlön motsvarande 14 – 19 kronor. Men det var inte bara ekonomisk skada de led. En av männen misshandlades och fick en brännskada när restaurangchefen stängde igen luckan till en ugn då mannen hade armen i den.
– Mina klienter har saknat ekonomiska möjligheter att ta sig därifrån. De har också varit väldigt rädda på grund av den hotfulla stämningen, säger Carolina Nilsson.

Vilket brott?

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt brott i svensk lagstiftning, människoexploatering. Samtidigt skärptes straffen för människohandel och koppleri. Bakgrunden är att människor som lever i svår fattigdom i sina hemländer och söker sig till Sverige i hopp om att hitta försörjning ofta utnyttjas, konstaterar regeringen.

Hade händelserna i Arjeplog skett nu skulle detta troligen ha blivit den brottsrubriceringen. I stället används rubriceringen grovt ocker som kan tillämpas när någon befinner sig i en mycket utsatt situation. I stämningsansökan från Nationella åklagaravdelningen konstateras att målsägarna haft en svår ekonomisk situation, saknat alternativ till försörjning och boende, haft bristande språkkunskaper samtidigt som de saknat uppehållstillstånd.

De tre borde ha fått 230 000 kronor var i lön, om man räknar utifrån kollektivavtalets minimilöner. I själva verket fick de bara mellan 22 000 och 30 000 kronor. Polisen har tagit hjälp av Jouni Salonen, ombudsman på Hotell- och restaurangfackets avdelning Nord för att göra uträkningen. Salonen kan dock inte kommentera fallet eftersom han är kallad som vittne.

Brottsrubriceringen var länge människohandel, berättar Carolina Nilsson.
– Det finns många paralleller till människorättsbrott, men det gick inte att visa att syftet med att locka de här personerna till Arjeplog var att utnyttja dem på det sätt som sedan skedde.

Arbetsgivaren nekar till brott och har en annan beskrivning av händelserna. Men Carolina Nilsson tror att rättegången kommer att visa att hennes klienters version är den sanna.
– De har under utredningen lämnat samstämmiga uppgifter och det finns vittnen.

Förhandlingen gäller även en annan anställd och hans mor som båda utsatts för olaga hot. En arbetsledare ska enligt stämningsansökan ha hotat att döda mannen genom att hugga huvudet av honom med ett svärd. Huvudet skulle sedan skickas till hans mor. Modern har fått telefonsamtal om saken.

Ytterligare en man har arbetat helt utan lön en kortare period.

Det har vidtagits särskilda säkerhetsåtgärder inför förhandlingarna i tingsrätten. De målsägande har under väntetiden vistats på annan ort. De har fått tillfälligt uppehållstillstånd för att det skulle gå att göra utredning och ha rättegång.

Förhandlingarna avslutas i oktober. Efter det räknar Carolina Nilsson med att det kommer att ta ytterligare tid innan domen faller.

Dina rättigheter HELGJOBB

Det här kan du tjäna i påsk

Påskhelgen närmar sig, och hotell- och restaurangbranschen har öppet som vanligt. Ska du fira påsk på jobbet? Här är ersättningarna som gäller i branschens största kollektivavtal.

Publicerad 16 april 2019 Kommentera
Det här kan du tjäna i påsk
Blir det någon äggstra ersättning i påsk? Foto: Tommaso Tagliaferri/Istockphoto

Skärtorsdag

OBS!

Anställda som stadigvarande jobbar natt i hotellreception får inte natt-OB utan enbart vanligt ob.

  • Räknas som vanlig vardag.
  • Du har rätt till OB-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 20.00 till 06.00 dagen efter. Jobbar du mellan kl 01.00 och 06.00 får du dessutom natt-OB, 20:13 kronor per timme.

Långfredagen

  • Räknas som helgdag.
  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter, samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Långfredagen är en helgdag som infaller måndag–fredag. Då gäller en annan av kollektivavtalets regler, den om intjänande av extra ledighetsdagar.
    Är du heltids­anställd eller jobbar deltid fem dagar per vecka i genomsnitt? I så fall tjänar du in en extra ledighetsdag varje helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag–fredag. Detta oavsett om du jobbar, har ­semester eller har ordinarie ledig dag enligt schemat.
    Jobbar du deltid, mindre än fem dagar per vecka i genomsnitt? Då måste helgdagen eller aftonen infalla på en arbetsdag, måndag–­fredag, för att du ska tjäna en ledighetsdag. Det finns också flera andra faktorer som påverkar rätten till extra ledighetsdagar, läs mer här

Påskafton, lördag

  • Räknas som vanlig lördag.
  • Du har rätt till OB-ersättning från kl 16.00 till kl 06.00 dagen efter och natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Påskdagen, söndag

  • På söndagar och helgdagar betalas OB ut från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.

Annandag påsk, måndag

  • Räknas som helgdag.
  • OB-ersättning från kl 06.00 på morgonen till 06.00 dagen efter samt natt-OB för tiden mellan kl 01.00 och 06.00.
  • Annandag påsk är också en helgdag som infaller måndag–fredag. Här finns möjlighet att tjäna in en extra ledighetsdag, precis som under långfredagen.

Ovanstående regler gäller för dig som jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal mellan HRF och Visita, Gröna riks, samt företag med hängavtal på Gröna riks-avtalet.

Nyheter PERSONALLIGGARE

Omstridda personalliggaren utvärderad

Systemet med personalliggare behöver förändras. Det visar en utvärdering gjord av riksdagens skatteutskott. Bland annat bör det undersökas om små och stora företag ska ha olika höga kontrollavgifter.

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Omstridda personalliggaren utvärderad
Skatteverkets personalliggare. Foto: Rebecka Uhlin

Skatteutskottet har utvärderat systemet med personalliggare som används inom bland annat restaurangbranschen för att komma till rätta med svartarbete och osund konkurrens.

Mycket har förändrats sedan systemet infördes 2007, påpekar utskottet. Tekniken har utvecklats och individuella arbetsgivardeklarationer har införts. Därför kan systemet med personalliggare ifrågasättas eller förändras.

Ett sätt att förändra skulle kunna vara differentierade kontrollavgifter. I dag används fasta avgifter för alla, något som kan göra det mer kännbart för mindre företag. Men utskottet säger också att olika avgifter kan minska effekterna av kontrollerna.

Utskottet vill att det ska bli tydligare för företagen vad som leder till kontrollavgift och hur stor summan är vid olika överträdelser. Dessutom vill de att Skatteverket ska genomföra fler kontroller. Det behövs för att systemet ska få förebyggande effekt.

Fackförbund har berättat att det händer att arbetsgivare drar kontrollavgiften från lönen. Samtidigt har en del branschorganisationer sagt att de tycker att arbetstagarna borde ha större ansvar för missar som de gör. Här säger utskottet tydligt att det är arbetsgivaren som ska vara ansvarig för bristerna. Men om det har legat helt utanför deras kontroll finns möjlighet att slippa avgiften.

Utvärderingen visar att Skatteverket ibland låter bli att ta ut avgifter och att de då använder reglerna på ett korrekt sätt.

Ingenting är ännu bestämt om hur eller när systemet med personalliggare kan komma att förändras. Nästa steg blir att se vad Skatteverket kommer fram till i sin utredning av vilka effekter personalliggarna faktiskt har. Den utredningen väntas bli klar vid årsskiftet.

Nyheter MATSVINN

Så blir du hushållets svinnhjälte

Runt 938 000 ton matavfall åker i hushålls­soporna på ett år. Hälften av det hade kunnat användas bättre. Dags att minska matsvinnet!

Publicerad 15 april 2019 Kommentera
Så blir du hushållets svinnhjälte
Avskaffa matavfallet med våra svinnbra knep! Illustration: Jenny Wallmark

1 Mikrohandla. Om du är dålig på att planera en veckomatsedel eller är väldigt väldigt hungrig – undvik att storhandla. Det är lätt att ta i för mycket, lockas av storpack och extrapriser. Och så står du där med en massa mat som bara dagar senare är på god väg att bli oätlig.

2 Fyll frysen. Visst är det svårt att låta bli storpack, när det känns som man faktiskt TJÄNAR på det. Om du ändå slår till på ett erbjudande – dela upp och frys in råvarorna. Eller laga extra portioner och lägg i frysen.

3 Planera. Är du rysligt sugen på tzatziki? Fundera över vad du kan göra med resten av den grekiska ­yoghurten i morgon. Annars är risken stor att den står i kylen tills det börjar slå ut blågröna blommor i den.

4 Ta till vara. Det kan låta präktigt, men mycket av det vi slänger i dag går faktiskt att använda. Räkskal kan bli en smarrig fond till gryta eller soppa, potatisskal kan friteras och ersätta chipsen till fredagsmyset och torrt bröd kan du skära i kuber och frysa in tills du behöver krutonger.

5 Odla. Små rotbitar av till exempel sallad, fänkål och purjo­lök kan ge nya aptitliga skott om du sätter dem i lite vatten.

6 Surfa fram recept. Det finns flera digitala tjänster som hjälper dig att laga middag av det du har i kylen. Tala om vilka råvaror du vill använda och internet trollar fram ett recept.
7 Hitta nya användningsområden. Krossade äggskal kan ge blomjorden en kalciumskjuts, kaffesumpen kan du använda i trädgården för att hålla mördarsniglar eller grannkatter borta.

8 Skippa skämsmössan. Det är mer än okej att be om en doggybag om du inte orkar äta upp maten när du är på restaurang. Det blir en lyxig matlåda till någon i familjen som jobbar utan att ha tillgång till personalmat.

9 Gör det till en tävling! Är det dåligt med motivationen? Gör som miljömedvetna restaurangkök och väg matavfallet. Hur många gram kan ni minska på en månad? Går det att halvera svinnet på ett år? Det under­lättar om man har matresterna i en kompostpåse att ställa på hushållsvågen.

Fråga om jobbet.
161
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här