Nyheter ÅTAL

Lurades på 600 000 kronor

En restaurangarbetsgivare i Arjeplog står åtalad för att ha utnyttjat anställda från Nicaragua. Tre personer har tillsammans gått miste om över 600 000 kronor i lön. Ytterligare tre har hotats eller lurats på pengar. Arbetsgivaren nekar till brott.

Publicerad 4 september 2018
Lurades på 600 000 kronor
En restaurangarbetsgivare står åtalad i Luleå tingsrätt. Foto: Mikael Norman

I dag inleds en förhandling i Luleå tingsrätt som rör sex personer. Tre av dem har gått miste om stora lönesummor. Samtidigt som de jobbat för ersättning långt under minimilön har de befunnit sig i en mycket utsatt situation, enligt åtalet.

– Fallet har stora likheter med människohandel, säger advokat Carolina Nilsson.

Det var för ett år sedan som polisen gjorde ett tillslag mot restaurangen och upptäckte tre personer som bodde i anslutning till restaurangen. Det visade sig snabbt att de farit väldigt illa.

De tre nicaraguanerna hade befunnit sig på annan plats i Sverige när de fick löfte om arbete i Arjeplog. Väl på plats fick de arbeta 13 timmar om dagen för en timlön motsvarande 14 – 19 kronor. Men det var inte bara ekonomisk skada de led. En av männen misshandlades och fick en brännskada när restaurangchefen stängde igen luckan till en ugn då mannen hade armen i den.
– Mina klienter har saknat ekonomiska möjligheter att ta sig därifrån. De har också varit väldigt rädda på grund av den hotfulla stämningen, säger Carolina Nilsson.

Vilket brott?

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt brott i svensk lagstiftning, människoexploatering. Samtidigt skärptes straffen för människohandel och koppleri. Bakgrunden är att människor som lever i svår fattigdom i sina hemländer och söker sig till Sverige i hopp om att hitta försörjning ofta utnyttjas, konstaterar regeringen.

Hade händelserna i Arjeplog skett nu skulle detta troligen ha blivit den brottsrubriceringen. I stället används rubriceringen grovt ocker som kan tillämpas när någon befinner sig i en mycket utsatt situation. I stämningsansökan från Nationella åklagaravdelningen konstateras att målsägarna haft en svår ekonomisk situation, saknat alternativ till försörjning och boende, haft bristande språkkunskaper samtidigt som de saknat uppehållstillstånd.

De tre borde ha fått 230 000 kronor var i lön, om man räknar utifrån kollektivavtalets minimilöner. I själva verket fick de bara mellan 22 000 och 30 000 kronor. Polisen har tagit hjälp av Jouni Salonen, ombudsman på Hotell- och restaurangfackets avdelning Nord för att göra uträkningen. Salonen kan dock inte kommentera fallet eftersom han är kallad som vittne.

Brottsrubriceringen var länge människohandel, berättar Carolina Nilsson.
– Det finns många paralleller till människorättsbrott, men det gick inte att visa att syftet med att locka de här personerna till Arjeplog var att utnyttja dem på det sätt som sedan skedde.

Arbetsgivaren nekar till brott och har en annan beskrivning av händelserna. Men Carolina Nilsson tror att rättegången kommer att visa att hennes klienters version är den sanna.
– De har under utredningen lämnat samstämmiga uppgifter och det finns vittnen.

Förhandlingen gäller även en annan anställd och hans mor som båda utsatts för olaga hot. En arbetsledare ska enligt stämningsansökan ha hotat att döda mannen genom att hugga huvudet av honom med ett svärd. Huvudet skulle sedan skickas till hans mor. Modern har fått telefonsamtal om saken.

Ytterligare en man har arbetat helt utan lön en kortare period.

Det har vidtagits särskilda säkerhetsåtgärder inför förhandlingarna i tingsrätten. De målsägande har under väntetiden vistats på annan ort. De har fått tillfälligt uppehållstillstånd för att det skulle gå att göra utredning och ha rättegång.

Förhandlingarna avslutas i oktober. Efter det räknar Carolina Nilsson med att det kommer att ta ytterligare tid innan domen faller.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här