Nyheter ÅTAL

Lurades på 600 000 kronor

En restaurangarbetsgivare i Arjeplog står åtalad för att ha utnyttjat anställda från Nicaragua. Tre personer har tillsammans gått miste om över 600 000 kronor i lön. Ytterligare tre har hotats eller lurats på pengar. Arbetsgivaren nekar till brott.

Publicerad 4 september 2018
Lurades på 600 000 kronor
En restaurangarbetsgivare står åtalad i Luleå tingsrätt. Foto: Mikael Norman

I dag inleds en förhandling i Luleå tingsrätt som rör sex personer. Tre av dem har gått miste om stora lönesummor. Samtidigt som de jobbat för ersättning långt under minimilön har de befunnit sig i en mycket utsatt situation, enligt åtalet.

– Fallet har stora likheter med människohandel, säger advokat Carolina Nilsson.

Det var för ett år sedan som polisen gjorde ett tillslag mot restaurangen och upptäckte tre personer som bodde i anslutning till restaurangen. Det visade sig snabbt att de farit väldigt illa.

De tre nicaraguanerna hade befunnit sig på annan plats i Sverige när de fick löfte om arbete i Arjeplog. Väl på plats fick de arbeta 13 timmar om dagen för en timlön motsvarande 14 – 19 kronor. Men det var inte bara ekonomisk skada de led. En av männen misshandlades och fick en brännskada när restaurangchefen stängde igen luckan till en ugn då mannen hade armen i den.
– Mina klienter har saknat ekonomiska möjligheter att ta sig därifrån. De har också varit väldigt rädda på grund av den hotfulla stämningen, säger Carolina Nilsson.

Vilket brott?

Den 1 juli 2018 infördes ett nytt brott i svensk lagstiftning, människoexploatering. Samtidigt skärptes straffen för människohandel och koppleri. Bakgrunden är att människor som lever i svår fattigdom i sina hemländer och söker sig till Sverige i hopp om att hitta försörjning ofta utnyttjas, konstaterar regeringen.

Hade händelserna i Arjeplog skett nu skulle detta troligen ha blivit den brottsrubriceringen. I stället används rubriceringen grovt ocker som kan tillämpas när någon befinner sig i en mycket utsatt situation. I stämningsansökan från Nationella åklagaravdelningen konstateras att målsägarna haft en svår ekonomisk situation, saknat alternativ till försörjning och boende, haft bristande språkkunskaper samtidigt som de saknat uppehållstillstånd.

De tre borde ha fått 230 000 kronor var i lön, om man räknar utifrån kollektivavtalets minimilöner. I själva verket fick de bara mellan 22 000 och 30 000 kronor. Polisen har tagit hjälp av Jouni Salonen, ombudsman på Hotell- och restaurangfackets avdelning Nord för att göra uträkningen. Salonen kan dock inte kommentera fallet eftersom han är kallad som vittne.

Brottsrubriceringen var länge människohandel, berättar Carolina Nilsson.
– Det finns många paralleller till människorättsbrott, men det gick inte att visa att syftet med att locka de här personerna till Arjeplog var att utnyttja dem på det sätt som sedan skedde.

Arbetsgivaren nekar till brott och har en annan beskrivning av händelserna. Men Carolina Nilsson tror att rättegången kommer att visa att hennes klienters version är den sanna.
– De har under utredningen lämnat samstämmiga uppgifter och det finns vittnen.

Förhandlingen gäller även en annan anställd och hans mor som båda utsatts för olaga hot. En arbetsledare ska enligt stämningsansökan ha hotat att döda mannen genom att hugga huvudet av honom med ett svärd. Huvudet skulle sedan skickas till hans mor. Modern har fått telefonsamtal om saken.

Ytterligare en man har arbetat helt utan lön en kortare period.

Det har vidtagits särskilda säkerhetsåtgärder inför förhandlingarna i tingsrätten. De målsägande har under väntetiden vistats på annan ort. De har fått tillfälligt uppehållstillstånd för att det skulle gå att göra utredning och ha rättegång.

Förhandlingarna avslutas i oktober. Efter det räknar Carolina Nilsson med att det kommer att ta ytterligare tid innan domen faller.

Nyheter KONKURS

Fler restauranger i konkurs

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen ökade under 2019. Det visar Upplysningscentralens analys. Oseriösa bolag står fortfarande för en stor andel.

Publicerad 23 januari 2020 Kommentera
Fler restauranger i konkurs
Restauranger tappar i omsättning. Foto: Colourbox

Under 2019 gick 505 restauranger i konkurs, en ökning med sex procent jämfört med året innan. Ungefär 700 personer förlorade sina jobb i samband med detta.

Enligt Konjunkturinstitutet sjunker allmänhetens förtroende för Sveriges ekonomi. Det kan leda till att konsumtionen minskar, med fler konkurser som följd. Detta påverkar enligt Upplysningscentralen, UC, särskilt restaurangbranschen.

UC räknar med att tre procent av alla restaurang- och hotellbolag kommer att hamna på obestånd under 2020.
– Mindre och nystartade restauranger har länge haft det besvärligt med finansieringen. När banker inte lånar ut till dem söker de finansiering på annat håll, från nära och kära eller leverantörer, säger Richard Damberg på UC.

Minst vart fjärde av alla konkursade bolag i olika branscher bedöms vara oseriösa. Det finns tecken på att de lurar staten eller andra intressenter på pengar. Bilden bekräftas av de konkursförvaltare som UC talat med.

Totalt sett var det lika många företag som gick i konkurs förra året som 2018 och 2017.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här