Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Lång väg tillbaka efter rånet

De långa sjukskrivningarna blir allt fler. Arbetsgivare agerar ofta för sent för att få de sjukskrivna åter i arbete. HRF:aren Wisam Kaddah kämpar för att komma tillbaka efter ett brutalt rån.

Publicerad 14 december 2015
Lång väg tillbaka efter rånet
Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar. Foto: Emil Malmborg

Wisam Kaddah hade jobbat åtta år på McDonalds i Malmö. Han trivdes trots långa arbetspass. Den här natten i augusti 2014 hade han och kollegan just burit ut sopsäckar när de hörde oväsen.
– Två killar sprang ut. Den ena vände sig om, och höll en lång kniv mot mig, berättar Wisam Kaddah.
Rånarna försvann och han bad kollegan att trycka på larmet. Det fungerade inte. Wisam ringde sin chef, som undrade hur det hade gått med kassaskåpet.
– Han frågade inte hur vi mådde. Jag var så chockad, jag klarade inte av att köra bilen hem.
Tiden efter rånet fick han mardrömmar och hade svårt att sova. När han var vaken kom ångesten. Han klarade inte av att arbeta.

Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar.
Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar.

Ingen från jobbet hörde av sig. En god vän såg till att han fick kontakt med läkare och psykolog. I december, fyra månader senare, hölls första mötet med jobbet.
– Jag orkade inte sitta instängd hemma. Men ett tag vågade jag inte gå ut. Det var efter att jag sett en av rånarna på City Gross. Jag har deras ansikten kvar i minnet, och kände igen honom på en gång.
I början av 2015 sa Wisam till sin läkare att han ville börja jobba, och fick lov att börja arbetsträna två timmar per dag. Men när han kom till arbetsplatsen fick han inget stöd, det var bara att börja.
– Det var ingen som hälsade mig välkommen. Jag fick ångest bara av att vara där, berättar Wisam.
Under sommaren provade han igen, denna gång på en annan av McDonalds restauranger. Men så fort han var på jobbet fick han flashbacks från rånet. Han försökte en tredje gång i september, men inte heller det gick.

Katrina Kristofersson, kassör och ombudsman på facket .
Katrina Kristofersson, kassör och ombudsman på facket.

Wisam Kaddah hör till de få som fått förlängd sjukskrivning efter 365 dagar. Innan de nya dagarna har tagit slut måste han hitta ett jobb.
– Jag är 37 år och har ingen utbildning. Jag skulle vilja jobba vanliga tider. Det kommer många flyktingar till Malmö nu, kanske skulle jag kunna jobba med dem?
Troligen kommer han behöva sluta sin fasta anställning, där han hade avancerat till positionen under restaurangchef. McDonalds har inga tjänster där han slipper miljön som påminner om rånet.
– Jag blir stressad av att vara där även när jag inte jobbar. Min son älskar McDonalds, men jag väntar utanför om han vill gå in.
Under sjukskrivningen har Wisam Kaddah haft löpande kontakt med Hotell- och restaurangfacket.
– Jag har fått mycket hjälp och stöd, säger han.
Katrina Kristoffersson, ombudsman på HRF avdelning Syd, säger att arbetsgivare ofta är sena med att agera, och facket kan hjälpa till att sätta press på dem.
– Så länge någon är sjuk och arbetsgivaren har tagit in en annan anställd tycker man det flyter på. Det är vanligt att vi kommer in när sjukdagarna håller på att ta slut.
Det kan då ha gått lång tid utan att någon rehabilitering påbörjats.
– Ju senare man börjar desto svårare blir det. Det går fort att tappa kontakten med arbetsplatsen, säger Katrina Kristoffersson.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här