Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Lång väg tillbaka efter rånet

De långa sjukskrivningarna blir allt fler. Arbetsgivare agerar ofta för sent för att få de sjukskrivna åter i arbete. HRF:aren Wisam Kaddah kämpar för att komma tillbaka efter ett brutalt rån.

Publicerad 14 december 2015
Lång väg tillbaka efter rånet
Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar. Foto: Emil Malmborg

Wisam Kaddah hade jobbat åtta år på McDonalds i Malmö. Han trivdes trots långa arbetspass. Den här natten i augusti 2014 hade han och kollegan just burit ut sopsäckar när de hörde oväsen.
– Två killar sprang ut. Den ena vände sig om, och höll en lång kniv mot mig, berättar Wisam Kaddah.
Rånarna försvann och han bad kollegan att trycka på larmet. Det fungerade inte. Wisam ringde sin chef, som undrade hur det hade gått med kassaskåpet.
– Han frågade inte hur vi mådde. Jag var så chockad, jag klarade inte av att köra bilen hem.
Tiden efter rånet fick han mardrömmar och hade svårt att sova. När han var vaken kom ångesten. Han klarade inte av att arbeta.

Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar.
Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar.

Ingen från jobbet hörde av sig. En god vän såg till att han fick kontakt med läkare och psykolog. I december, fyra månader senare, hölls första mötet med jobbet.
– Jag orkade inte sitta instängd hemma. Men ett tag vågade jag inte gå ut. Det var efter att jag sett en av rånarna på City Gross. Jag har deras ansikten kvar i minnet, och kände igen honom på en gång.
I början av 2015 sa Wisam till sin läkare att han ville börja jobba, och fick lov att börja arbetsträna två timmar per dag. Men när han kom till arbetsplatsen fick han inget stöd, det var bara att börja.
– Det var ingen som hälsade mig välkommen. Jag fick ångest bara av att vara där, berättar Wisam.
Under sommaren provade han igen, denna gång på en annan av McDonalds restauranger. Men så fort han var på jobbet fick han flashbacks från rånet. Han försökte en tredje gång i september, men inte heller det gick.

Katrina Kristofersson, kassör och ombudsman på facket .
Katrina Kristofersson, kassör och ombudsman på facket.

Wisam Kaddah hör till de få som fått förlängd sjukskrivning efter 365 dagar. Innan de nya dagarna har tagit slut måste han hitta ett jobb.
– Jag är 37 år och har ingen utbildning. Jag skulle vilja jobba vanliga tider. Det kommer många flyktingar till Malmö nu, kanske skulle jag kunna jobba med dem?
Troligen kommer han behöva sluta sin fasta anställning, där han hade avancerat till positionen under restaurangchef. McDonalds har inga tjänster där han slipper miljön som påminner om rånet.
– Jag blir stressad av att vara där även när jag inte jobbar. Min son älskar McDonalds, men jag väntar utanför om han vill gå in.
Under sjukskrivningen har Wisam Kaddah haft löpande kontakt med Hotell- och restaurangfacket.
– Jag har fått mycket hjälp och stöd, säger han.
Katrina Kristoffersson, ombudsman på HRF avdelning Syd, säger att arbetsgivare ofta är sena med att agera, och facket kan hjälpa till att sätta press på dem.
– Så länge någon är sjuk och arbetsgivaren har tagit in en annan anställd tycker man det flyter på. Det är vanligt att vi kommer in när sjukdagarna håller på att ta slut.
Det kan då ha gått lång tid utan att någon rehabilitering påbörjats.
– Ju senare man börjar desto svårare blir det. Det går fort att tappa kontakten med arbetsplatsen, säger Katrina Kristoffersson.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Corona
Nyheter CORONA

HRF varnar för hyvling

I krisens spår vill arbetsgivare korta anställdas arbetstid. Men om flera personer får sänkt arbetstid blir alla förlorare, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 2 april 2020 Kommentera
HRF varnar för hyvling
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Hotell- och restaurangfacket har de senaste veckorna blivit kontaktade av flera arbetsgivare som vill dra ner på arbetstiden för hela eller delar av sin personal. Detta samtidigt som de har ingått avtal om korttidsjobb.

Det kan kännas solidariskt att flera personer går ner i tid i stället för att en eller flera blir helt uppsagda, men detta är något som HRF definitivt avråder från, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.
– Säger företaget i stället upp någon eller några har de full a-kassa, SGI och möjlighet att söka nytt jobb, kanske byta bransch.

Den som får sin tjänst hyvlad får lägre SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och a-kassa. Dessutom kan det vara svårt att fylla upp en tjänst på 30 eller 50 procent, säger Per Persson.
– Om en arbetskamrat är på väg att förlora jobbet tänker man kanske att ”då går vi alla ner i tid”. Men det avråder vi från, eftersom det rör om i livet för alla individerna. Hyvlingen gör att alla blir förlorare.

Om korttidsarbete

  • Korttidspermittering/korttidsarbete är ett sätt för arbetsgivarna att sänka lönekostnaderna utan att det drabbar de anställda alltför hårt.
  • Den anställde kan arbeta 40 – 80 procent men ändå få över 90 procent av lönen. Arbetsgivaren betalar 47,5 – 81 procent av den tidigare lönen. Den anställde avstår mellan 4 och 7,5 procent. Staten står för resten.
  • Korttidsarbetet har införts som en följd av de många varslen under coronakrisen. Tanken är att de som korttidspermitterats ska kunna återgå till sitt arbete efter krisen, med samma anställningsgrad.

När HRF har förklarat sitt resonemang för de arbetsgivare som begärt förhandlingar om neddragen arbetstid har de hittills förstått.
– Men om arbetsgivare framöver inte gör det, kan HRF välja att säga upp kollektivavtalen om korttidspermittering, säger Per Persson.

Kollektivavtal krävs för att arbetsgivaren ska få pengar från Tillväxtverket vid korttidspermittering.

Per Persson har ett budskap till anställda som överväger att gå med på hyvling:
–Att man går med på hyvling garanterar inte att man har kvar jobbet på sikt. Det finns ingenting som säger att arbetsgivaren inte senare säger upp deltidstjänsterna.

 

 

Ur temat Corona
Nyheter CORONA

De fick behålla jobben

På Kajplats 9 i Västerås har de anställda gått ned i arbetstid. Men de är glada att de fått behålla jobben.

Publicerad 1 april 2020 Kommentera
De fick behålla jobben
Caroline Sjöberg på Kajplats 9 i Västerås har korttidspermitterats. Foto: Jonas Bilberg
Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Antalet HRF-avtal om korttidspermittering är nu uppe i över 1 500. En av arbetsplatserna som tillämpar det är Kajplats 9 i Västerås.
– Vårt gästantal gick drastiskt ned. Vi satt med sex-sju lunchgäster. Det jag har hört är att företagen har haft sina egna restriktioner, utöver dem som myndigheterna har, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

All extrapersonal, runt tio personer, har varit tvungna att gå. Annars kan inte de tillsvidareanställda, i det här fallet 35 personer, omfattas av korttidspermitteringen.

En av dem som permitterats är Caroline Sjöberg, hovmästare.
– Jag har gått ned i arbetstid till 40 procent, men jag får 92,5 procent av min lön. Jag ser det bara positivt. Jag får ju behålla mitt jobb!

Hon beskriver hur plötsligt tappet kom. Nästan från en dag till en annan.
– Det är halverat, och det kan bli värre. Det är ju ingen som vet. Vi märker att varje gång det kommer något nytt i media så blir människor rädda.

Därför är det viktigt, säger hon, att det syns hur strikta de är med hygienen på restaurangen.
– Våra gäster ska känna sig trygga.

Fotnot: Läs mer om Kajplats 9 i kommande nummer av Hotellrevyn

Ingår i temat: Corona 30 artiklar

Alla artiklar i temat (27 till)
Ur temat Corona
Nyheter A-KASSA

Rusning till a-kassan

På ett dygn har det kommit in 4 011 ansökningar om medlemskap i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Publicerad 31 mars 2020 Kommentera
Rusning till a-kassan
Nya regler har fått många att ansöka om medlemskap i a-kassan.

I går meddelade regeringen att man lättar på kraven för att få a-kassa. Samtidigt höjs ersättningen. Det var ett välkommet besked för HRF.

– Det här visar på det allvarliga läget i branschen. Vi har haft en bransch där det hela tiden har funnits extra jobb, men inte längre, säger Malin Ackholt, ordförande för HRF och för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Sedan beskedet kom i går har alltså mer än 4 000 personer ansökt om medlemskap i HRAK.

– Det är oerhört höga siffror. Det visar att väldigt många människor inte har försäkrat sin inkomst tidigare, säger Malin Ackholt.

Totalt ökade HRAK med 11 323 medlemmar i mars.

Ingår i temat: Corona 30 artiklar

Alla artiklar i temat (27 till)
Fråga om jobbet.
92
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här