Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Lång väg tillbaka efter rånet

De långa sjukskrivningarna blir allt fler. Arbetsgivare agerar ofta för sent för att få de sjukskrivna åter i arbete. HRF:aren Wisam Kaddah kämpar för att komma tillbaka efter ett brutalt rån.

Publicerad 14 december 2015
Lång väg tillbaka efter rånet
Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar. Foto: Emil Malmborg

Wisam Kaddah hade jobbat åtta år på McDonalds i Malmö. Han trivdes trots långa arbetspass. Den här natten i augusti 2014 hade han och kollegan just burit ut sopsäckar när de hörde oväsen.
– Två killar sprang ut. Den ena vände sig om, och höll en lång kniv mot mig, berättar Wisam Kaddah.
Rånarna försvann och han bad kollegan att trycka på larmet. Det fungerade inte. Wisam ringde sin chef, som undrade hur det hade gått med kassaskåpet.
– Han frågade inte hur vi mådde. Jag var så chockad, jag klarade inte av att köra bilen hem.
Tiden efter rånet fick han mardrömmar och hade svårt att sova. När han var vaken kom ångesten. Han klarade inte av att arbeta.

Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar.
Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar.

Ingen från jobbet hörde av sig. En god vän såg till att han fick kontakt med läkare och psykolog. I december, fyra månader senare, hölls första mötet med jobbet.
– Jag orkade inte sitta instängd hemma. Men ett tag vågade jag inte gå ut. Det var efter att jag sett en av rånarna på City Gross. Jag har deras ansikten kvar i minnet, och kände igen honom på en gång.
I början av 2015 sa Wisam till sin läkare att han ville börja jobba, och fick lov att börja arbetsträna två timmar per dag. Men när han kom till arbetsplatsen fick han inget stöd, det var bara att börja.
– Det var ingen som hälsade mig välkommen. Jag fick ångest bara av att vara där, berättar Wisam.
Under sommaren provade han igen, denna gång på en annan av McDonalds restauranger. Men så fort han var på jobbet fick han flashbacks från rånet. Han försökte en tredje gång i september, men inte heller det gick.

Katrina Kristofersson, kassör och ombudsman på facket .
Katrina Kristofersson, kassör och ombudsman på facket.

Wisam Kaddah hör till de få som fått förlängd sjukskrivning efter 365 dagar. Innan de nya dagarna har tagit slut måste han hitta ett jobb.
– Jag är 37 år och har ingen utbildning. Jag skulle vilja jobba vanliga tider. Det kommer många flyktingar till Malmö nu, kanske skulle jag kunna jobba med dem?
Troligen kommer han behöva sluta sin fasta anställning, där han hade avancerat till positionen under restaurangchef. McDonalds har inga tjänster där han slipper miljön som påminner om rånet.
– Jag blir stressad av att vara där även när jag inte jobbar. Min son älskar McDonalds, men jag väntar utanför om han vill gå in.
Under sjukskrivningen har Wisam Kaddah haft löpande kontakt med Hotell- och restaurangfacket.
– Jag har fått mycket hjälp och stöd, säger han.
Katrina Kristoffersson, ombudsman på HRF avdelning Syd, säger att arbetsgivare ofta är sena med att agera, och facket kan hjälpa till att sätta press på dem.
– Så länge någon är sjuk och arbetsgivaren har tagit in en annan anställd tycker man det flyter på. Det är vanligt att vi kommer in när sjukdagarna håller på att ta slut.
Det kan då ha gått lång tid utan att någon rehabilitering påbörjats.
– Ju senare man börjar desto svårare blir det. Det går fort att tappa kontakten med arbetsplatsen, säger Katrina Kristoffersson.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här