Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Lång väg tillbaka efter rånet

De långa sjukskrivningarna blir allt fler. Arbetsgivare agerar ofta för sent för att få de sjukskrivna åter i arbete. HRF:aren Wisam Kaddah kämpar för att komma tillbaka efter ett brutalt rån.

Publicerad 14 december 2015
Lång väg tillbaka efter rånet
Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar. Foto: Emil Malmborg

Wisam Kaddah hade jobbat åtta år på McDonalds i Malmö. Han trivdes trots långa arbetspass. Den här natten i augusti 2014 hade han och kollegan just burit ut sopsäckar när de hörde oväsen.
– Två killar sprang ut. Den ena vände sig om, och höll en lång kniv mot mig, berättar Wisam Kaddah.
Rånarna försvann och han bad kollegan att trycka på larmet. Det fungerade inte. Wisam ringde sin chef, som undrade hur det hade gått med kassaskåpet.
– Han frågade inte hur vi mådde. Jag var så chockad, jag klarade inte av att köra bilen hem.
Tiden efter rånet fick han mardrömmar och hade svårt att sova. När han var vaken kom ångesten. Han klarade inte av att arbeta.

Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar.
Wisam Kaddah har slut på sjukskrivningsdagar.

Ingen från jobbet hörde av sig. En god vän såg till att han fick kontakt med läkare och psykolog. I december, fyra månader senare, hölls första mötet med jobbet.
– Jag orkade inte sitta instängd hemma. Men ett tag vågade jag inte gå ut. Det var efter att jag sett en av rånarna på City Gross. Jag har deras ansikten kvar i minnet, och kände igen honom på en gång.
I början av 2015 sa Wisam till sin läkare att han ville börja jobba, och fick lov att börja arbetsträna två timmar per dag. Men när han kom till arbetsplatsen fick han inget stöd, det var bara att börja.
– Det var ingen som hälsade mig välkommen. Jag fick ångest bara av att vara där, berättar Wisam.
Under sommaren provade han igen, denna gång på en annan av McDonalds restauranger. Men så fort han var på jobbet fick han flashbacks från rånet. Han försökte en tredje gång i september, men inte heller det gick.

Katrina Kristofersson, kassör och ombudsman på facket .
Katrina Kristofersson, kassör och ombudsman på facket.

Wisam Kaddah hör till de få som fått förlängd sjukskrivning efter 365 dagar. Innan de nya dagarna har tagit slut måste han hitta ett jobb.
– Jag är 37 år och har ingen utbildning. Jag skulle vilja jobba vanliga tider. Det kommer många flyktingar till Malmö nu, kanske skulle jag kunna jobba med dem?
Troligen kommer han behöva sluta sin fasta anställning, där han hade avancerat till positionen under restaurangchef. McDonalds har inga tjänster där han slipper miljön som påminner om rånet.
– Jag blir stressad av att vara där även när jag inte jobbar. Min son älskar McDonalds, men jag väntar utanför om han vill gå in.
Under sjukskrivningen har Wisam Kaddah haft löpande kontakt med Hotell- och restaurangfacket.
– Jag har fått mycket hjälp och stöd, säger han.
Katrina Kristoffersson, ombudsman på HRF avdelning Syd, säger att arbetsgivare ofta är sena med att agera, och facket kan hjälpa till att sätta press på dem.
– Så länge någon är sjuk och arbetsgivaren har tagit in en annan anställd tycker man det flyter på. Det är vanligt att vi kommer in när sjukdagarna håller på att ta slut.
Det kan då ha gått lång tid utan att någon rehabilitering påbörjats.
– Ju senare man börjar desto svårare blir det. Det går fort att tappa kontakten med arbetsplatsen, säger Katrina Kristoffersson.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här