Kollektivavtal är glödheta i vår. Men vad är det egentligen? Få koll på regelsamlingen som styr allt från arbetstider till löner.
Kollektivavtalet reglerar stort och smått på jobbet och är extra hett i år, då många avtal ska förhandlas om.
Men vad är det för något egentligen?
Gå igenom grunderna med oss!
1 Överenskommelse utan politiker
Man pratar ofta om den svenska modellen.
Det betyder att fack och arbetsgivare kommer överens i kollektivavtal om frågor som rör arbetsmarknaden, och politikerna håller sig undan.
2 Två sätt att teckna kollektivavtal
Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund. Ibland tecknar facket avtal med ett enskilt företag, då kallas det hängavtal.
3 Kan ha bättre villkor än i lag
I Sverige kan fack och arbetsgivare genom kollektivavtal komma överens om andra villkor än de som står i vissa lagar.
Exempel på sådana så kallade dispositiva lagar är arbetstidslagen och semesterlagen.
4 Reglerar mer än lönehöjningar
Kollektivavtalet innehåller en rad bestämmelser om till exempel anställningsform, arbetstid, semester, personalmat och förstås – lön.
5 Kollektivavtalet gäller alla på företaget
Kollektivavtalet gäller alla på en arbetsplats – även de som inte är med i facket.
Om arbetsgivaren skulle bryta mot avtalet för den som inte är med i facket kan denne dock inte göra något. Inte heller kan han eller hon få förhandlingshjälp av facket.
6 I år är det förhandlingsdags
Det är bara när kollektivavtalet går ut som fack och arbetsgivare förhandlar om nya villkor.
Det görs i varje avtalsrörelse.
Många av avtalets formuleringar ser lika ut år efter år, men lön förhandlar man alltid om.
7 Fredsplikt för det mesta
När det finns ett gällande kollektivavtal råder fredsplikt. Det innebär att facket inte kan strejka, och arbetsgivaren inte kan lockouta.
På arbetsplatser som saknar kollektivavtal kan facket strejka för att få arbetsgivaren att teckna avtal. Det gör man i praktiken bara om medlemmar på företaget har sagt att de vill att facket gör det.
