Nyheter ekonomi

HRF investerar 30 miljoner i hyresrätter

Hotell- och restaurangfacket ska investera 30 miljoner kronor i fastigheter. Första projektet är 166 nybyggda hyreslägenheter i Malmö.

Publicerad 9 maj 2017
HRF investerar 30 miljoner i hyresrätter
HRF är delägare i det nystartade fastighetsbolaget Bantorget Hyresbostäder. Bolagets första projekt är 166 nybyggda hyreslägenheter i Limhamn i Malmö. Foto: Riksbyggen
Mikael Victor
Mikael Victor. Foto: Jann Lipka/HRF

Bantorget Hyresbostäder heter det nybildade fastighetsbolag som HRF startat tillsammans med LO och sex andra LO-förbund. Planen är att bolaget ska investera runt 2,5 miljarder kronor i hyresbostäder.
– Vi ser det som en bra investering. Det finns en poäng i att investera i fastigheter för att sprida riskerna, i stället för att ha allt i aktier eller räntepapper. Det kommer ju också att ge regelbundna intäkter i form av hyresintäkter. Dessutom vill vi bidra till att hyresrätter blir byggda, säger HRF:s ekonomichef Mikael Victor.

Förbunden går in med olika mycket pengar i bolaget. Hotell- och restaurangfacket har lovat att bidra med som mest 30 miljoner kronor, säger han.
– Vi har förbundit oss att gå in med 30 miljoner kronor. Men hittills har det bara handlat om cirka två miljoner kronor.

Fakta: Bantorget Hyresbostäder

Bantorget Hyresbostäder ägs gemensamt av LO-förbunden HRF, Elektrikerna, Seko, Handels, Pappers, Kommunal och Byggnads samt LO:s fastighetsbolag Bantorget Egendom.

HRF har även tidigare investerat i fastigheter, då genom fastighetsbolaget Aberdeen. I somras sålde förbundet av den portföljen och det är pengarna från försäljningen som nu ska återinvesteras, berättar Mikael Victor.

Det första projektet är 166 nybyggda hyreslägenheter i Malmö-förorten Limhamn. Inflyttning börjar under hösten 2017. Det är inte aktuellt med någon förtur till lägenheter för LO-medlemmar, säger Mikael Victor.
– Nej, så blir det inte.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Fler jobb inom branschen nästa år

Jobben ser ut att bli fler under nästa år. Inom hotell- och restaurangbranschen förväntas stor efterfrågan på kompetens, enligt en arbetsmarknadsbarometer från Manpower Group.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
Fler jobb inom branschen nästa år
Branscharbetsgivare räknar med att jobben ska öka med 12 procent. Foto: Colourbox

Hotell- och restaurangnäringen är en av de fem branscher som har allra starkast jobbprognos enligt Manpower Group. Arbetsgivare inom branschen räknar med att jobben ska öka med 12 procent. För arbetsmarknaden i stort väntas jobben öka med 5 procent.

Arbetsmarknadsbarometern bygger på intervjuer med arbetsgivare, som får svara på om de tror att sysselsättningen kommer att öka eller minska.

Arbetsförmedlingen har också har presenterat sin prognos för jobben de kommande två åren. I år räknar de med att sysselsättningen ökar med 85 000 personer och 2019 med 65 000 personer, året därpå med ytterligare  46 000 personer.

Samtidigt förväntas arbetslösheten öka något. Många av de arbetsgivare som intervjuats säger att de har svårt att hitta personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Därför behövs fortsatt fokus på utbildning, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Nyheter SPRINGNOTA

East backar om springnotor

Springnotor på restaurang East skulle serveringspersonalen stå för – med sin dricks. Det enligt ett avtal som arbetsgivaren presenterat för de anställda. Ogiltigt avtal, menar Per Persson, avtalssekreterare på HRF. Nu har arbetsgivaren tvingats backa.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
East backar om springnotor
Restaurang East i Stockholm. Foto: Sofia Andersson

Den populära restaurangen vid Stureplan i Stockholm uppgav för tidningen Stockholm Direkt att man har som mest åtta till tio springnotor i månaden. Nu vill man att de ska bli färre. Ett led i det var att den som serverat gäster som smiter från notan ska kunna uppge giltiga skäl till att betalningen uteblivit. Annars skulle kostnaden dras från dricksen.

Ägaren till restaurangen säger till Stockholm Direkt att det är helt i enlighet med kollektivavtalet.

Per Persson på Hotell- och restaurangfacket håller inte med.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

– Dricksen ska gå till den enskilde, som skattar för pengarna. Arbetsgivaren har inget med de pengarna att göra. Skulle arbetsgivaren hålla inne dricksen eller till och med lägga beslag på den skulle jag betrakta det som stöld från den anställde.

Om restaurangen bestämmer sig för att hantera dricks som företagets intäkter ska man dessutom betala moms och arbetsgivaravgifter på pengarna.

Kollektivavtalet reglerar däremot hur man ska hantera löneavdrag vid springnotor.
– Då ska den anställde prata med sin närmaste chef, och sedan ska parterna utreda om den anställde varit grovt vårdslös eller till och med har agerat medvetet. Först därefter kan det bli fråga om avdrag för den anställde, och då ska man enligt kvittningslagen anmäla det till Kronofogden.

Restaurangägaren menade att de anställda har gått med på upplägget genom att underteckna ett avtal. Nu har han dock tvingats backa. Till Dagens Nyheter säger han att man inte kommer att dra kostnaden direkt från dricksen.
Enligt Per Persson hade han egentligen inget val.
– Ett sådant avtal skulle vara ogiltigt. För att ta ett annat exempel: Om avtalet säger att jag ska ha 120 kronor i timmen och jag går med på 75 i stället – då är det ogiltigt. Den anställde kan inte avtala om sämre villkor än de som finns i kollektivavtalet.

Hotellrevyn har försökt nå ägaren till East för en kommentar.

Nyheter arbetsskador

Branschanställda drabbas hårt av hot och våld

Hot och våld, som till exempel rån, ligger bakom en liten del av arbetsskadorna i restaurangbranschen. Men när det inträffar blir konsekvenserna ofta allvarliga, visar en ny rapport från Afa Försäkring.

Publicerad 11 december 2018 Kommentera
Branschanställda drabbas hårt av hot och våld
När restauranganställda drabbas av hot och våld handlar det oftast om rån. De personliga konsekvenserna blir ofta stora, visar Afa Försäkrings rapport. Foto: Ove Nordström/Mostphotos

Risken för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall på grund av hot och våld är ganska liten i restaurangbranschen. År 2016 drabbades 0,1 på 1 000 restauranganställda av ett sådant olycksfall. Det kan jämföras med 4,9 på 1 000 lokförare och 2,6 på 1 000 poliser.

Men när restauranganställda utsätts får det betydligt oftare allvarliga konsekvenser. Här klassas fyra av tio arbetsolycksfall på grund av hot och våld som allvarliga. Det vill säga att olyckan lett till minst 30 dagars sjukskrivning eller läkning, alternativt medicinsk invaliditet.

Motsvarande siffra bland poliser är knappt vart tionde.
– Arbetsolycksfallen på grund av hot och våld kanske inte är lika många bland restauranganställda, men de är ofta allvarliga. Det förekommer ofta vapen, som knivar eller pistoler. Det gör att de här arbetsolycksfallen leder till stressreaktioner, säger Therese Ljung, analytiker på Afa Försäkring.

Det är vanligt att restauranganställda får en psykisk diagnos efter en allvarlig hot- och våldsorsakad arbetsolycka. Det gäller nio av tio kvinnor och drygt hälften av männen. Bland poliser, väktare och ordningsvakter är motsvarande siffra runt var fjärde.

Statistiken omfattar arbetsolyckor som anmälts till och godkänts av Afa Försäkring de senaste åren.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här