Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

HRF: ”De har inte förstått problemet”

Regeringens förslag till ändrade regler för arbetskraftsmigranter får hård kritik från flera håll. - De har inte förstått problemet, säger HRF:s ordförande Ella Niia.

Publicerad 9 maj 2014
HRF: ”De har inte förstått problemet”
Många vittnar om att arbetskraftsmigranter utnyttjas i restaurangbranschen. Foto: Colourbox
inlinebild
Ella Niia, HRF:s förbundsordförande. Foto: Elis Hoffman

Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring ändrades 2008 har larmen om missbruk duggat tätt. Många parter, däribland facken och OECD, anser att reglerna måste skärpas för att förhindra att migrantarbetare luras och utnyttjas av svenska arbetsgivare. I veckan kom regeringens proposition med förslag på regeländringar. 

Bland annat vill regeringen göra det ska bli lättare för Migrationsverket att dra in uppehållstillstånd som beviljats på grund av arbete. Detta ska kunna ske om en migrant inte påbörjat sitt arbete inom fyra månader, oavsett vad skälet till detta är. Tillståndet ska också kunna dras in om det uppdagats att villkoren för arbetstillståndet inte är uppfyllda, till exempel att försäkringsskydd saknas eller att den anställde inte kan försörja sig på sin lön. Regeringen vill också att Migrationsverket ska få utökade befogenheter när det gäller kontroller.

Flera av remissinstanserna var kritiska. Amnesty skriver i sitt svar att utökade möjligheter att dra in tillstånd riskerar att försämra villkoren för de anställda. LO avstyrker Migrationsverkets kontroller eftersom de inte på något vis gynnar de anställda. Migrationsverket varnar i sin tur för överdriven tro på vad myndigheten kan åstadkomma med kontrollerna. Verket varnar också för att många migranter kan komma att mista sina tillstånd eftersom det kan vara krångligt för arbetsgivare att teckna försäkringar för personer utan svenskt personnummer. Även Hotell- och restaurangfacket är negativa till förslaget.
– Regeringen har inte förstått problemet. Det finns fortfarande inget i detta som gör det möjligt för anställda som utnyttjats att våga berätta. Om regeringen tror att detta ska underlätta för dem så är det naivt, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia.

LO föreslår i sitt remissvar att det bör vara möjligt för migranterna att få skadestånd om löner, försäkringar och övriga anställningsvillkor inte motsvarar det som utlovats. Regeringen säger nej till detta med hänvisning till att arbetsgivaren ändå straffas när de lurade anställda riskerar att få sina uppehållstillstånd återkallade. Den enda sanktion som föreslås är mot arbetsgivare som inte lämnar sanningsenliga uppgifter till Migrationsverket. Hen kan då åtalas för osann försäkran och riskerar böter eller fängelse i upp till två år. Regeringen medger dock att det förmodligen sällan kommer att handla om något annat än böter.
– Vi vill se starkare sanktioner mot arbetsgivare. Det måste bli kännbart att göra fel. Och när migrationsminister Tobias Billström hänvisar till den svenska modellen, så är det att göra det lätt för sig, säger Ella Niia.  

Hotell- och restaurangfacket tycker att överenskommelsen när det gäller lön och andra villkor ska vara rättsligt bindande, och att den anställde ska få stanna i landet den avtalade tiden.
– Det skapar större trygghet. Vi välkomnar arbetskompisar från både EU och länder utanför den fria rörligheten, men de ska ha samma villkor som vi har. Vi kan inte bedriva rovdrift på dem. 

Förslaget är en överenskommelse mellan Miljöpartiet och regeringen. 

Fakta: Arbetskraftsinvandring

År 2008 ändrade regeringen reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Då blev det lättare för medborgare i länder utanför EU att få tillstånd att arbeta i Sverige. Efter att det avslöjats att många arbetskraftsmigranter utnyttjats hos svenska arbetsgivare skärptes dock reglerna något år 2012, fast bara för vissa branscher. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här