Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

HRF: ”De har inte förstått problemet”

Regeringens förslag till ändrade regler för arbetskraftsmigranter får hård kritik från flera håll. - De har inte förstått problemet, säger HRF:s ordförande Ella Niia.

Publicerad 9 maj 2014
HRF: ”De har inte förstått problemet”
Många vittnar om att arbetskraftsmigranter utnyttjas i restaurangbranschen. Foto: Colourbox
inlinebild
Ella Niia, HRF:s förbundsordförande. Foto: Elis Hoffman

Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring ändrades 2008 har larmen om missbruk duggat tätt. Många parter, däribland facken och OECD, anser att reglerna måste skärpas för att förhindra att migrantarbetare luras och utnyttjas av svenska arbetsgivare. I veckan kom regeringens proposition med förslag på regeländringar. 

Bland annat vill regeringen göra det ska bli lättare för Migrationsverket att dra in uppehållstillstånd som beviljats på grund av arbete. Detta ska kunna ske om en migrant inte påbörjat sitt arbete inom fyra månader, oavsett vad skälet till detta är. Tillståndet ska också kunna dras in om det uppdagats att villkoren för arbetstillståndet inte är uppfyllda, till exempel att försäkringsskydd saknas eller att den anställde inte kan försörja sig på sin lön. Regeringen vill också att Migrationsverket ska få utökade befogenheter när det gäller kontroller.

Flera av remissinstanserna var kritiska. Amnesty skriver i sitt svar att utökade möjligheter att dra in tillstånd riskerar att försämra villkoren för de anställda. LO avstyrker Migrationsverkets kontroller eftersom de inte på något vis gynnar de anställda. Migrationsverket varnar i sin tur för överdriven tro på vad myndigheten kan åstadkomma med kontrollerna. Verket varnar också för att många migranter kan komma att mista sina tillstånd eftersom det kan vara krångligt för arbetsgivare att teckna försäkringar för personer utan svenskt personnummer. Även Hotell- och restaurangfacket är negativa till förslaget.
– Regeringen har inte förstått problemet. Det finns fortfarande inget i detta som gör det möjligt för anställda som utnyttjats att våga berätta. Om regeringen tror att detta ska underlätta för dem så är det naivt, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia.

LO föreslår i sitt remissvar att det bör vara möjligt för migranterna att få skadestånd om löner, försäkringar och övriga anställningsvillkor inte motsvarar det som utlovats. Regeringen säger nej till detta med hänvisning till att arbetsgivaren ändå straffas när de lurade anställda riskerar att få sina uppehållstillstånd återkallade. Den enda sanktion som föreslås är mot arbetsgivare som inte lämnar sanningsenliga uppgifter till Migrationsverket. Hen kan då åtalas för osann försäkran och riskerar böter eller fängelse i upp till två år. Regeringen medger dock att det förmodligen sällan kommer att handla om något annat än böter.
– Vi vill se starkare sanktioner mot arbetsgivare. Det måste bli kännbart att göra fel. Och när migrationsminister Tobias Billström hänvisar till den svenska modellen, så är det att göra det lätt för sig, säger Ella Niia.  

Hotell- och restaurangfacket tycker att överenskommelsen när det gäller lön och andra villkor ska vara rättsligt bindande, och att den anställde ska få stanna i landet den avtalade tiden.
– Det skapar större trygghet. Vi välkomnar arbetskompisar från både EU och länder utanför den fria rörligheten, men de ska ha samma villkor som vi har. Vi kan inte bedriva rovdrift på dem. 

Förslaget är en överenskommelse mellan Miljöpartiet och regeringen. 

Fakta: Arbetskraftsinvandring

År 2008 ändrade regeringen reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Då blev det lättare för medborgare i länder utanför EU att få tillstånd att arbeta i Sverige. Efter att det avslöjats att många arbetskraftsmigranter utnyttjats hos svenska arbetsgivare skärptes dock reglerna något år 2012, fast bara för vissa branscher. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här