Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

HRF: ”De har inte förstått problemet”

Regeringens förslag till ändrade regler för arbetskraftsmigranter får hård kritik från flera håll. - De har inte förstått problemet, säger HRF:s ordförande Ella Niia.

Publicerad 9 maj 2014
HRF: ”De har inte förstått problemet”
Många vittnar om att arbetskraftsmigranter utnyttjas i restaurangbranschen. Foto: Colourbox
inlinebild
Ella Niia, HRF:s förbundsordförande. Foto: Elis Hoffman

Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring ändrades 2008 har larmen om missbruk duggat tätt. Många parter, däribland facken och OECD, anser att reglerna måste skärpas för att förhindra att migrantarbetare luras och utnyttjas av svenska arbetsgivare. I veckan kom regeringens proposition med förslag på regeländringar. 

Bland annat vill regeringen göra det ska bli lättare för Migrationsverket att dra in uppehållstillstånd som beviljats på grund av arbete. Detta ska kunna ske om en migrant inte påbörjat sitt arbete inom fyra månader, oavsett vad skälet till detta är. Tillståndet ska också kunna dras in om det uppdagats att villkoren för arbetstillståndet inte är uppfyllda, till exempel att försäkringsskydd saknas eller att den anställde inte kan försörja sig på sin lön. Regeringen vill också att Migrationsverket ska få utökade befogenheter när det gäller kontroller.

Flera av remissinstanserna var kritiska. Amnesty skriver i sitt svar att utökade möjligheter att dra in tillstånd riskerar att försämra villkoren för de anställda. LO avstyrker Migrationsverkets kontroller eftersom de inte på något vis gynnar de anställda. Migrationsverket varnar i sin tur för överdriven tro på vad myndigheten kan åstadkomma med kontrollerna. Verket varnar också för att många migranter kan komma att mista sina tillstånd eftersom det kan vara krångligt för arbetsgivare att teckna försäkringar för personer utan svenskt personnummer. Även Hotell- och restaurangfacket är negativa till förslaget.
– Regeringen har inte förstått problemet. Det finns fortfarande inget i detta som gör det möjligt för anställda som utnyttjats att våga berätta. Om regeringen tror att detta ska underlätta för dem så är det naivt, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia.

LO föreslår i sitt remissvar att det bör vara möjligt för migranterna att få skadestånd om löner, försäkringar och övriga anställningsvillkor inte motsvarar det som utlovats. Regeringen säger nej till detta med hänvisning till att arbetsgivaren ändå straffas när de lurade anställda riskerar att få sina uppehållstillstånd återkallade. Den enda sanktion som föreslås är mot arbetsgivare som inte lämnar sanningsenliga uppgifter till Migrationsverket. Hen kan då åtalas för osann försäkran och riskerar böter eller fängelse i upp till två år. Regeringen medger dock att det förmodligen sällan kommer att handla om något annat än böter.
– Vi vill se starkare sanktioner mot arbetsgivare. Det måste bli kännbart att göra fel. Och när migrationsminister Tobias Billström hänvisar till den svenska modellen, så är det att göra det lätt för sig, säger Ella Niia.  

Hotell- och restaurangfacket tycker att överenskommelsen när det gäller lön och andra villkor ska vara rättsligt bindande, och att den anställde ska få stanna i landet den avtalade tiden.
– Det skapar större trygghet. Vi välkomnar arbetskompisar från både EU och länder utanför den fria rörligheten, men de ska ha samma villkor som vi har. Vi kan inte bedriva rovdrift på dem. 

Förslaget är en överenskommelse mellan Miljöpartiet och regeringen. 

Fakta: Arbetskraftsinvandring

År 2008 ändrade regeringen reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Då blev det lättare för medborgare i länder utanför EU att få tillstånd att arbeta i Sverige. Efter att det avslöjats att många arbetskraftsmigranter utnyttjats hos svenska arbetsgivare skärptes dock reglerna något år 2012, fast bara för vissa branscher. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

Hemester räddade sommaren

Genom att snabbt anpassa verksamheten efter nya förutsättningar har Kajplats 9 i Västerås klarat krisen. Än så länge.

Publicerad 15 september 2020 Kommentera
Hemester räddade sommaren
Caroline Sjöberg kan se tillbaka på en bra sommar på Kajplats 9. Foto: Jonas Bilberg
Caroline Sjöberg. Foto: Jonas Bilberg

När Hotellrevyn pratade med Kajplats 9 i mars hade botten precis gått ur hotell- och restaurangnäringen. Alla anställda skulle korttidspermitteras och man ville snabbt få fart på uteserveringen. Men nu kan man blicka tillbaka på en bra sommar.
– Det känns som vi gick från 10 till 210 procent. Det har varit mycket gäster här i sommar, framför allt i juli, säger hovmästare Caroline Sjöberg.

Men det var inte givet att det skulle bli en lyckad säsong. Varje vecka anpassades restaurangen till nya rekommendationer och föreskrifter. När bordsservering blev obligatoriskt satsade man på en app, som senare visade sig smidig, men som drogs med barnsjukdomar.
– Det var lite struligt. Det drogs till exempel 122 räkmackor på någons konto. Det blev några kostsamma dagar, men sedan har det funkat, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Korttidspermitteringen blev inte långvarig. Redan den 1 juni avslutade man den.
– Det blev ett heltidsjobb att hålla reda på allt. Och vi kunde inte bemanna upp inför sommaren när de tillsvidare­anställda var permitterade. Så vi körde som vanligt från juni, säger Johan Sjöqvist.
Det var kanske tur. I juli sattes rekord på intäkterna. Varje dag var som lördag, och innan extrapersonalen hade fått rutin på arbetsuppgifterna var det stressigt.
– Normalt går de parallellt ett tag innan högsäsongen drar i gång. Men i år hann vi inte med det. Det var nästan så att extrapersonalen började när ordinarie gick på semester, berättar Johan Sjöqvist.

Att det blev en bättre sommar än vanligt kan de, paradoxalt nog, tacka coronapandemin för.
– Folk har semestrat hemma, så det har varit många gäster från närorterna. Och eftersom vi ligger i hamnen har man kunnat ta båten och unna sig middag ute, säger Caroline Sjöberg.

Det blev bättre när vi anställde en social distance managerJohan Sjöqvist

Med restriktionerna som gäller har det varit mycket att tänka på när gästerna strömmade till.
– Det var kaos ett tag. Vi skulle springa och mäta avstånd och jaga gäster. Samtidigt skulle vi lära upp sommar­personalen. Det blev bättre när vi anställde en social distance manager, säger Johan Sjöqvist.
Caroline Sjöberg uppskattade också tillskottet.
– Det var jätteskönt att ha honom bakom sig. Han räknade gäster och såg till att de satt ned och höll avståndet.

Att det gick så bra under juli har gjort att restaurangen slipper varsla personal om uppsägning, vilket var uppe för diskussion. Man har hittat andra lösningar.
– Det är skönt att vi hade en bra sommar. Det ger lite andrum. Men det är inget vi går i mål på, säger Johan Sjöqvist.
Men Johan och Caroline ser med viss oro på hösten. Normalt har de många företagsgäster. Västerås hyser flera internationella företag, som ABB och Bombardier, och representationsmiddagar har gett intäkter på vardagar. Dessutom är osäkerheten stor kring hur det ska gå med lunchserveringen när många fortsatt jobbar hemma.

Den viktiga julbordssäsongen har man redan börjat fundera på hur man ska genomföra.
–Nu vet vi inte hur det blir, men vi har utrymme att fatta kloka beslut, säger Johan Sjöqvist.

Nyheter kollektivavtal

Sushi Yama får kollektivavtal

Avtalslösa restaurangkedjan Sushi Yama fortsätter att växa. Nu meddelar företaget att de tänker gå med i Visita – och få kollektivavtal för de anställda.

Publicerad 11 september 2020 Kommentera
Sushi Yama får kollektivavtal
Den första januari 2021 ska Sushi Yama gå in i Visita, meddelar företaget.

I slutet på förra året skrev Hotellrevyn om problem på avtalslösa sushikedjan Sushi Yama. Anställda vittnade då anonymt om långa arbetsdagar och övertid som inte alltid ersattes. Hotell- och restaurangfacket har vid flertal tillfällen försökt få till ett kollektivavtal med kedjan, men utan resultat.

Nu meddelar Sushi Yama att de tänker gå med i Visita – och därmed få kollektivavtal med HRF.
– Beslut om medlemskap hos Visita är taget och initierat. Vi signerar med Visita så fort alla handlingar är klara och inträde sker den 1 januari 2021, vilket är något vi ser fram emot, skriver Danny Barsoum, Chief Brand Officer på Sushi Yama, i ett mejl.

Beskedet välkomnas av Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.
– Jag tycker att det är alldeles utmärkt att de har bestämt sig för det. Det är lite sent, men bättre sent än aldrig.
Ett kollektivavtal kommer att göra stor skillnad för de anställda på Sushi Yama, säger Per Persson.
– Det är en oerhörd förbättring för de anställda, för våra medlemmar. Nu kommer de att vara garanterade kollektivavtalsenliga villkor, försäkringar, lönehöjningar och mbl börjar fungera. Vi har förstått att det finns anställda där som känner sig otrygga, detta är en stor förbättring för dem.

Sushi Yama-kedjan startades 2008 och har i dag ett 50-tal restauranger. Förra året sysselsatte företaget omkring 400 personer och omsatte runt 240 miljoner kronor. I våras köptes Sushi Yama av riskkapitalbolaget Litorina.

Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här