Regeringens förslag till ändrade regler för arbetskraftsmigranter får hård kritik från flera håll. - De har inte förstått problemet, säger HRF:s ordförande Ella Niia.
Sedan reglerna för arbetskraftsinvandring ändrades 2008 har larmen om missbruk duggat tätt. Många parter, däribland facken och OECD, anser att reglerna måste skärpas för att förhindra att migrantarbetare luras och utnyttjas av svenska arbetsgivare. I veckan kom regeringens proposition med förslag på regeländringar.
Bland annat vill regeringen göra det ska bli lättare för Migrationsverket att dra in uppehållstillstånd som beviljats på grund av arbete. Detta ska kunna ske om en migrant inte påbörjat sitt arbete inom fyra månader, oavsett vad skälet till detta är. Tillståndet ska också kunna dras in om det uppdagats att villkoren för arbetstillståndet inte är uppfyllda, till exempel att försäkringsskydd saknas eller att den anställde inte kan försörja sig på sin lön. Regeringen vill också att Migrationsverket ska få utökade befogenheter när det gäller kontroller.
Flera av remissinstanserna var kritiska. Amnesty skriver i sitt svar att utökade möjligheter att dra in tillstånd riskerar att försämra villkoren för de anställda. LO avstyrker Migrationsverkets kontroller eftersom de inte på något vis gynnar de anställda. Migrationsverket varnar i sin tur för överdriven tro på vad myndigheten kan åstadkomma med kontrollerna. Verket varnar också för att många migranter kan komma att mista sina tillstånd eftersom det kan vara krångligt för arbetsgivare att teckna försäkringar för personer utan svenskt personnummer. Även Hotell- och restaurangfacket är negativa till förslaget.
– Regeringen har inte förstått problemet. Det finns fortfarande inget i detta som gör det möjligt för anställda som utnyttjats att våga berätta. Om regeringen tror att detta ska underlätta för dem så är det naivt, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia.
LO föreslår i sitt remissvar att det bör vara möjligt för migranterna att få skadestånd om löner, försäkringar och övriga anställningsvillkor inte motsvarar det som utlovats. Regeringen säger nej till detta med hänvisning till att arbetsgivaren ändå straffas när de lurade anställda riskerar att få sina uppehållstillstånd återkallade. Den enda sanktion som föreslås är mot arbetsgivare som inte lämnar sanningsenliga uppgifter till Migrationsverket. Hen kan då åtalas för osann försäkran och riskerar böter eller fängelse i upp till två år. Regeringen medger dock att det förmodligen sällan kommer att handla om något annat än böter.
– Vi vill se starkare sanktioner mot arbetsgivare. Det måste bli kännbart att göra fel. Och när migrationsminister Tobias Billström hänvisar till den svenska modellen, så är det att göra det lätt för sig, säger Ella Niia.
Hotell- och restaurangfacket tycker att överenskommelsen när det gäller lön och andra villkor ska vara rättsligt bindande, och att den anställde ska få stanna i landet den avtalade tiden.
– Det skapar större trygghet. Vi välkomnar arbetskompisar från både EU och länder utanför den fria rörligheten, men de ska ha samma villkor som vi har. Vi kan inte bedriva rovdrift på dem.
Förslaget är en överenskommelse mellan Miljöpartiet och regeringen.
Fakta: Arbetskraftsinvandring
År 2008 ändrade regeringen reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Då blev det lättare för medborgare i länder utanför EU att få tillstånd att arbeta i Sverige. Efter att det avslöjats att många arbetskraftsmigranter utnyttjats hos svenska arbetsgivare skärptes dock reglerna något år 2012, fast bara för vissa branscher.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
