Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Fler tecknar avtal direkt med facket

Många arbetsgivare är med i en arbetsgivarorganisation. Men det finns också företag som tecknar kollektivavtal direkt med facket. De senaste åren har dessa ökat kraftigt i hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 19 februari 2013

Sverige har fått allt fler hotell och restauranger de senaste åren, och antalet företag med kollektivavtal har också ökat. Det märks bland annat hos arbetsgivarorganisationen Visita, som har fått tillskott på 200 medlemmar sedan början av 2011. (Se grafik i bildspelet här intill.)
– Det beror på att branschen har växt, men också på att Visita jobbat aktivt med att lägga under sig delar av branschen. Vi tycker att det är bra att arbetsgivare går med i Visita, säger HRF:s avtalssekreterare Malin Ackholt.

En större ökning finns dock bland de arbetsgivare som tecknar avtal med facket utan att vara med i någon arbetsgivarorganisation, så kallade hängavtal.
De två senaste åren har de ”hängarbetsgivare” som följer riksavtalet mellan HRF och Visita ökat med 40 procent eller över 1300 arbetsgivare.
Det finns flera anledningar till att detta blivit vanligare, säger Malin Ackholt.
– Dels är våra lokala ombudsmän duktiga på att teckna avtal, vi har ett upparbetat system för det. Dels är det så att ett företag måste ha kollektivavtal för att kunna få ett positivt yttrande från HRF.
Ett yttrande från facket kan exempelvis vara avgörande för den arbetsgivare som vill anställa personer från ett land utanför EU.

I slutet av 2012 fanns hängavtal på 5 464 arbetsplatser, nästan lika många som de 5 865 arbetsplatser som var anslutna till Visita.
Visitas medlemmar är stora arbetsplatser med många anställda, medan hängavtal finns på mindre företag med få anställda. Här får företagaren vända sig till facket om det finns frågor om avtalet.
– När det tecknas avtal så ingår det att HRF ska bistå med information. Lokalavdelningarna svarar på frågor på telefon och bjuder in till träffar.
I och med att arbetsgivarna blir fler så ökar förbundets arbete med företagsrådgivning. HRF ska ta fram en strategi för hur hängavtalsarbetsgivare ska bemötas.

För de anställda är det ingen större skillnad. I hängavtalet på riksavtalet mellan Visita och HRF är lönerna några ören högre och lönehöjningen fördelas generellt, utan lokal förhandling. Men i övrigt följer innehållet förbundsavtalet.


Om avtal och hängavtal

Avtalsbundenhet kan uppkomma på två sätt, antingen genom att arbetsgivaren ansluter sig till en arbetsgivarorganisation eller att företaget tecknar ett så kallat hängavtal direkt med en facklig organisation.
På LO-förbundens områden för närvarande närmare 60 000 arbetsgivare bundna av hängavtal.
Under 2012 registrerades 4 245 nya hängavtal hos samtliga LO-förbund. Av dessa var 913 avtal, eller 20 procent, på Hotell- och restaurangfackets område.

Källa: Medlingsinstitutets årsrapport 2012

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter omställning

LO vänder i las-frågan

LO har inte helt släppt idén om ett nytt avtal kring trygghet och omställning. Den 27 maj ska ett extra repskap ta ställning till om man ska göra ett omtag, i huvudsak när det gäller omställningsförsäkringen.

Publicerad 18 maj 2021 Kommentera
LO vänder i las-frågan
I slutet av maj ska LO:s representantskap avgöra om man vill återuppta förhandlingar om omställning. Foto: Sofia Andersson

I höstas tecknades ett nytt avtal om trygghet och omställning mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Senare anslöt även två LO-förbund: Kommunal och IF Metall. Men LO kunde däremot inte ställa sig bakom avtalet. Nu ser det ut att ändras.

Den 27 maj kommer LO att hålla ett extra repskap, där förbunden ska enas om hur man går vidare.

Fakta repskap

LO:s representantskap är det högsta beslutande organet mellan kongresserna. Där samlas företrädare från samtliga fjorton medlemsförbund plus LO-styrelsen.

Framför allt är det frågan om omställningsförsäkringen. Enligt det avtal som Kommunal och IF Metall har undertecknat med arbetsgivarna ska reglerna i den LO-gemensamma TSL-försäkringen förändras. Och nu verkar LO intresserade av att ta upp saken igen.

– Det handlar om vår gemensamma omställningsorganisation och hur den ska fungera framgent, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson till Ekot.

Nyheter utredning

HRF: Bra att samråden utreds

En statlig utredning ska titta på hur man kan få samråden mellan Arbetsförmedlingen och fackliga organisationer att fungera bättre. Bra, tycker HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Men han hyser inte särskilt stort hopp om en lösning.

Publicerad 18 maj 2021 Kommentera
HRF: Bra att samråden utreds
HRF stoppade samråden 2019. Nu ska processen utredas. Bra, tycker Per Persson, avtalssekreterare. Foto: Peter Kroon/Arbetsförmedlingen, Peter Jönsson

Det är snart två år sedan som HRF bestämde sig för att sluta yttra sig över arbetsgivare som vill anställa med lönestöd.
I normala fall ska Arbetsförmedlingen, innan de godkänner till exempel en lönebidragsanställning, inhämta uppgifter från relevant facklig organisation för att avgöra om det är en lämplig arbetsgivare.

Det är många som aldrig får en riktig anställning

I oktober 2019 beslutade sig HRF för att upphöra med sina yttranden. Anledningen var att det tog mycket resurser, motsvarande 4–6 heltidstjänster per år.
Det hade HRF dock kunnat leva med, om man inte dessutom upplevde att Arbetsförmedlingen inte lyssnade på vad man sade.
Även tjänstemannaförbundet Unionen har upphört med samråden.

Nu har regeringen meddelat att man vill utreda samråden för att de ska fungera bättre.
Bland annat ska utredningen titta på om fackliga organisationer kan få ekonomisk ersättning för det arbete de utför.

– Det är bra att de utreder det här, men jag har inte jättestora förhoppningar. Ett eventuellt förslag ska också passera liberaler och centerpartister, och att de skulle säga ja till att ge fackliga organisationer pengar känns avlägset, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Men det är synd, säger han. För det är en viktig uppgift att se till att stöden hamnar rätt.

– Det är viktigt att kontrollera vilka företag som får statliga pengar, men också att se till att folk inte bli utnyttjade. Det är många som hamnar i de här stödåtgärderna som aldrig får en riktig anställning, säger Per Persson.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Nöjesparker

Grönan anställer 1 100

I dagarna kommer Gröna Lund i Stockholm att skriva under runt 1 100 anställningsavtal för säsongsjobbare. ”Nu kommer vi att göra många glada”, säger Magnus Widell, vd på Gröna Lund.

Publicerad 17 maj 2021 Kommentera
Grönan anställer 1 100
Från den 1 juni lättas restriktionerna och nöjesparkerna kan öppna. Det betyder jobb för 1 100 personer på Gröna Lund, berättar vd Magnus Widell. Foto: Colourbox, Frans Hällqvist

Det har varit en lång väntan för nöjesparker, som har tvingats hålla stängt i mer än ett år. I förra veckan kom beskedet att de får öppna den 1 juni, med viss begränsning.
– Vi är lättade och glada. Vi har levt med ganska mycket besvikelse under så lång tid, säger Magnus Widell.

För nöjesparker gäller att de får ta in en besökare per 20 kvadratmeter. Det betyder för Gröna Lunds del att de kan ta in 3 100 personer samtidigt. För att maxa antalet besökare kommer man att erbjuda förmiddags- eller eftermiddagspass.
– Om vi får den beläggningen som restriktionerna tillåter så kommer vi att gå runt. Men det ger oss inte utrymme att investera i nytt, säger Magnus Widell.

Det är många säsongsjobbare som har levt med osäkerhet kring om de ska få jobba i sommar eller inte. För 1 100 personer som kommer att anställas på Gröna Lund är inkomsterna i sommar säkrade.

I nuläget känner jag ingen oro över att vi inte får ihop tillräckligt med personal.

– Det har varit en väldigt stor oro, och det finns folk som har hoppat av. I nuläget känner jag ingen oro över att vi inte får ihop tillräckligt med personal. Det som kan bli problematiskt, inte bara för oss, det är på kocksidan, säger Magnus Widell.

Även om man är lättad över att restriktionerna anpassas den 1 juni så lever besvikelsen över hur nöjesparkernas verksamhet hanterats kvar.
– Vi är de enda parkerna i Europa som inte fått hålla öppet. Jag tycker att man har använt oss som symbolpolitik, som ett bevis på att man tar pandemin på allvar, säger Magnus Widell.

Ingår i temat: Coronakrisen 133 artiklar

Alla artiklar i temat (130 till)
Fråga om jobbet.
105
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här