Nyheter utbildning

Färre söker branschutbildningar

Allt färre ungdomar söker till gymnasiets utbildningar inom hotell- och restaurang, visar Skolverkets senaste statistik. Men i Boden har trenden vänt.

Publicerad 13 september 2016
Färre söker branschutbildningar
Intresset för restaurangutbildning på gymnasiet minskar. Foto: Istockphoto

Det har blivit färre sökande till både Hotell- och turismprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet, enligt Skolverkets preliminära statistik för förstahandsval till gymnasieskolan.

Så många sökte

Gymnasieprogrammet Hotell- och turism hade i år 1 200 sökande, en minskning med 13,3 procent. Restaurang -och livsmedelsprogrammet hade 2 100 sökande, en minskning med 8,4 procent. Det har blivit färre sökande för varje år sedan de två programmen infördes 2011.

Antal sökande till Restaurang- och livsmedelsprogrammet:
2016/2017: 2 100
2015/2016: 2 293
2014/2015: 2 559
2013/2014: 2 683
2012/2013: 2 909
2011/2012: 3 443

Antal sökande till Hotell- och turismprogrammet:
2016/2017: 1 200
2015/2016: 1 385
2014/2015: 1 427
2013/2014: 1 484
2012/2013: 1 551
2011/2012: 1 779

 

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, ser flera troliga förklaringar till att färre söker utbildningarna.
– Det finns ett rykte att man bara jobbar inom hotell- och restaurang en kort tid. Det kan få både ungdomarna och deras föräldrar att tveka att välja programmen. Men vi är en bransch som växer och där man kan jobba på lång sikt, säger Pim van Dorpel.
Annat som avskräcker är den dåliga löneutvecklingen, menar han.

En skola som vänt trenden med allt färre sökande är Björknäsgymnasiet i Boden. Förra läsåret jobbade de målmedvetet med elevrekrytering till Restaurang- och livsmedelsprogrammet. De besökte alla högstadieskolor i kommunen och tog hjälp av hemkunskapslärarna, berättar Kenneth Vinblad von Walter, verksamhetsansvarig.
– Vi använde deras kök och matsalar. Åttorna och niorna lagade trerätters luncher tillsammans med oss lärare.

Elever i årskurs 8 har fått praktisera på Björkängsgymnasiet och har då deltagit i undervisningen. I årskurs 9 bjöds eleverna och deras föräldrar in och niorna fick laga en gourmetsupé tillsammans med gymnasieeleverna. Samtidigt informerades det om Restaurang- och livsmedelsprogrammet.
– När intresset var som minst sökte 10 elever till våra 32 platser. Nu fick vi 23 som sökte i första hand och det var studiemotiverade elever med höga poäng, berättar Kenneth Vinblad von Walter.

Kenneth Winblad von Walter, Björknäsgymnasiet.
Kenneth Vinblad von Walter, Björknäsgymnasiet.

Alla elever på programmet läser extra kurser som gör att de får högskolebehörighet. Att branschutbildningarna annars inte är högskoleförberedande såvida eleverna inte aktivt väljer till kurser, kan också vara en anledning till sviktande intresse, tror Pim van Dorpel. Han skulle helst se att programmen blev högskoleförberedande för alla.

Samtidigt som utbildningarna för hotell- och restaurangbranschen får färre sökande är det sedan flera år brist på kockar.
– Självklart spär det här på kockbristen. Problemet är att det även skapar ett tryck på de kockar som finns i branschen, som sliter och har mycket övertid, säger Pim van Dorpel.

Lösningen på kockbristen är att hitta fler vägar in i yrket, menar han. Utöver de eftergymnasiala KY-utbildningarna skulle det behövas en grundutbildning för kockar.
– Jag tror att det finns många restaurangbiträden som skulle kunna arbeta som kockar om de fick kompetensutveckling. Snabbspåret som validerar nyanlända kockars kunskaper är en annan väg.

 

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här