Avdraget för personalmat väcker känslor. Vi förklarar hur det funkar och vad du kan göra för att få valuta för pengarna.
1 Läs kollektivavtalet. Reglerna runt personalmat står i kollektivavtalet. När du tackar ja till en anställning går du även med på avtalets kostbestämmelser. Kostreglerna i den här listan är från avtalet mellan HRF och Visita, »Gröna riksavtalet«, men liknande bestämmelser finns även i andra avtal. Kostavdragen varierar lite mellan avtalen och är runt 40–44 kronor per arbetsdag när detta skrivs, 2015. Den som har kost både på arbetstid och på fritiden får ett avdrag på 2 283 kronor per månad, enligt kollektivavtalet med Visita. Saknas det kollektivavtal på företaget kan ni i samband med anställningen komma överens om vad som ska gälla.
2 Räkna ut din snittarbetstid. Jobbar du deltid, högst fyra timmar i genomsnitt per dag, så omfattas du inte av kollektivavtalets kostregler.
3 Få valuta för avdraget. I priset ingår en måltid som »bör vara varm, näringsrik och varierande«. Det ingår också »kaffemål«, det vill säga något i stil med fika eller mellanmål. Lever er personalmat inte upp till den här beskrivningen? Organisera er fackligt på arbetsplatsen och förhandla med arbetsgivaren om saken.
4 Förhandla och förändra! Kostbestämmelserna går att anpassa. Det är tillåtet att komma överens med arbetsgivaren om »en annan kostordning«. Det kan innebära olika saker: Det kanske inte finns lagad mat en del av året, utan bara enklare alternativ? Då kan man avtala om undantag från kostreglerna, helt eller delvis. Lunch och fika kan ändras till middag och nattamat på företag med kvälls- och nattverksamhet. Vid ramadan går det att förhandla om en annan lösning under just den perioden, och så vidare.
5 Tänk på konsekvenserna! Det går att förhandla bort kosten och kostavdraget om den lokala klubben och arbetsgivaren enats om det. Värt att tänka på är att man förhandlat bort rätten till den mat och dryck som ingår. Det kan då betraktas som stöld att äta eller dricka något som är arbetsgivarens egendom.
6 Ha koll på undantagen. Det går att göra en överenskommelse med arbetsgivaren om en anställd »av medicinska eller särskilda skäl ej önskar omfattas av kost på arbetsplatsen«. Det sistnämnda kan handla om religiösa regler runt mat. Medicinska skäl är vanligt vid allergier eller intolerans, ofta ska det styrkas med ett läkarintyg. Att bara ogilla personalmaten räknas inte. Undantag går också att göra när »endast enklare rätter tillhandahålles« vilket är öppet för tolkningar. Det kan vara smörgåsar, fikabröd eller mat som inte är varierad och näringsriktig.
7 Skilj på kost och rast! Du har kostavdrag och det finns personalmat – men du har inte tid att äta. Då är problemet hur arbetet är organiserat.
8 Kom ihåg att det är en förmån. Det är lätt att glömma bort, men jämför med andra branscher där anställda måste gå ut och köpa sin lunch till fullt pris varje dag, eller ordna matlåda.
Skatteverket bestämmer
- Skatteverket har slagit fast att en helt fri lunch är en förmån, år 2015 är den värderad till 86 kronor. Värdet av förmånen räknas upp med någon krona varje år.
- Enligt HRF:s kollektivavtal med Visita ska en anställd just nu (oktober 2015) betala 43 kronor per dag, maten är delvis fri. Kostpriset räknas upp med någon krona varje år.
- Mellanskillnaden mellan förmånsvärdet och kostpriset beskattas. Äter man på jobbet 20 gånger i månaden blir det 860 kronor att betala skatt på, med 2015 års belopp.
- Om kostavdrag inte görs ska hela förmånsvärdet beskattas.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.