Inga kollegor på plats? Arbetsgivaren ska se till att även ensamarbetaren kan känna sig trygg under arbetspasset.
Foto: Linda Svensson
Från uteblivna pauser till psykisk ohälsa och olyckor. Jessica Larsson, HRF-ombudsman i avdelning Mitt, känner till riskerna med att jobba ensam.
Hur ligger det till med ensamarbete i branschen?
– Ensamarbete är vanligare än man tror.
Många kaféer i gallerior har det. Hotellreceptionister är ofta ensamma, inte bara på natten. De i housekeeping kan vara ensamma på sitt våningsplan.
Fjällguider som är ensamma på fjället liksom de som kör pistmaskiner och hanterar stora maskiner.
Vilka är riskerna?
– Det värsta är om det skulle hända en olycka som ingen märker och personen har svårt att larma. Sedan rån, hot och utsatta situationer med gäster eller folk som kommer utifrån som kan vara aggressiva eller påverkade.
Det finns också risk för psykisk ohälsa. Människan är ett socialt djur och behöver kontakt med andra. Kollegor kan se om någon börjar må dåligt.
– Men det kanske vanligaste är att man inte kan ta sina pauser eftersom det inte finns avbytare.
Vad kan man göra åt problemen?
– Riskanalyser och handlingsplaner. Man ska inte bara ta med akuta risker utan också sådant som att arbetsbelastningen kan bli för hög när man arbetar ensam och att det leder till stress.
Arbetsgivaren ska kunna svara på hur man ska få sina pauser.
Det är inte okej att be någon som jobbar i butiken bredvid att titta till kaféet, någon som inte är anställd hos arbetsgivaren kan inte ta över det ansvaret.
Bra att veta om ensamarbete
1 Två typer av isolering
Arbetet kan vara fysiskt isolerat, på så sätt att du inte kan få kontakt med andra annat än genom att till exempel ringa eller messa.
Eller så kan det vara socialt isolerat. Då är du bland människor, men kan inte räkna med deras hjälp i en kritisk situation.
2 Arbetsgivaren ansvarar för kontakt
Arbetsgivare ska se till att ensamarbetaren har möjligheter att kontakta andra, till exempel ett vaktbolag eller kollegor på andra arbetsställen.
Andra lösningar är att komma överens om tidpunkter då den anställda kontaktar en viss person eller återkommande besök av någon.
3 Ensamarbetare ska få vara med
De som jobbar natt ska också ges möjlighet att vara med på möten och aktiviteter dagtid, för att inte bli socialt isolerade.
4 Riskbedömning
Arbetet ska ordnas så att den som arbetar ensam »så långt möjligt« inte löper större risk att skadas än andra. Detta enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift.
Det ska göras en riskbedömning där man analyserar vilka faror som kan uppstå.
5 Om olyckan är framme
Om arbetet innebär stor risk för att man blir skadad måste det gå att få snabb hjälp i en nödsituation. Arbetsgivaren ska berätta för skyddsombud att det finns ensamarbete.
6 Då ska det inte vara ensamarbete
Går det inte att ordna arbetet utan påtaglig risk för kroppsskada ska det inte vara ensamarbete. Då måste någon mer vara på plats.
Till exempel kan det vara aktuellt med dubbelbemanning där det är stökigt, även om det skulle räcka med en anställd för att sköta själva arbetsuppgifterna.
7 Barn ≠ ensamarbetare
Barn mellan 13 och 15 år får aldrig arbeta ensamma. Ungdomar mellan 16 och 17 år kan få göra det i vissa fall. Men då får arbetet inte vara riskfyllt eller psykiskt påfrestande.
Det är till exempel inte lämpligt att de jobbar ensamma på ett kvällsöppet ställe med risk för rån.
