Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Danskt krogfolk dör allt tidigare

Arbetar du i restaurang så dör du 4,5 år tidigare än du annars skulle ha gjort. Det konstaterar danska restaurangfacket, som har granskat dödligheten i olika yrken i Danmark. Och skillnaderna mot andra yrken verkar öka.

Publicerad 23 september 2002

Det danska facket har räknat om risken att dö i förtid till ett index. 100 är normalvärdet. En manlig arbetare i hotell- och restaurangbranschen har index 182. Det betyder att han har 82 procents högre risk att dö i förtid än genomsnittsdansken.

Dödligheten i några olika yrken i Danmark
* Yrken där män dör i förtid
Hotell- och restaurangpersonal, ej utbildad: dödlighetsindex   182
Hotell- och restaurangpersonal, yrkesutbildad: dödlighetsindex   181

Taxichaufför: dödlighetsindex 175
Reklamfotograf, konsthantverkare: dödlighetsindex 165

Trädgårdsmästare, fruktodlare, lantbrukare, läkare, lantbruk- och trädgårdsarbetare är hälsosamma yrken för män, med ett dödlighetsindex på 70-85.

* Yrken där kvinnor dör i förtid
Träindustriarbetare: dödlighetsindex   185
Arbetare i fiskeindustri: dödlighetsindex   180
Butiksinnehavare, livsmedel, tobak: dödlighetsindex   158
Restaurangarbetare: dödlighetsindex 138
Krögare, caféägare: dödlighetsindex 138

Omsorgspersonal, daghemspersonal och egenföretagare i frisörbranschen är yrken där de arbetande har låga dödlighetsindex på 81-90.

Sjukare – inte friskare
Utvecklingen går åt fel håll. De restauranganställda blir inte friskare, utan sjukare, jämfört med hela befolkningen.

* Så här har index över dödligheten utvecklat sig för yrkesutbildade män i hotell- och restaurangnäringen:
1981-1985:   161
1986-1990:   170
1991-1995:   181
Hela tiden är normalsiffran i befolkningen 100.

* Bland de kvinnliga krögarna har också dödsrisken ökat. Här är siffrorna:
År
1981-1985:   112
1986-1990:   135
1991-1995:   143
Hela tiden är normalsiffran i befolkningen 100.

Hjärta, lungor och lever tar stryk
Lugncancer och hjärtsjukdomar skördar många liv bland både anställda och företagare i branschen.
Överdödligheten i lungcancer är högst bland kvinnorna. Icke yrkesutbildade restaurangarbetare har index 250 och krögare har 200. Den enda yrkesgrupp där kvinnorna har högre risk för lungcancer är arbetare i fiskeriindustrin. De har dödlighetsindex 650.

För män är lungcancerrisken är 180 bland yrkesutbildade hotell – och restaurangarbetare. Mer utsatta är bara målare (225) och arbetare i järn-, metall- och gjuteriindustrin (240).

Även då det gäller hjärtsjukdomar ligger restaurangfolket illa till. Kvinnliga krögare har en överdödlighet på 200 mot genomsnittet 100. Yrkesutbildade män i branschen har en dödlighet på 170.

Alkoholen är en yrkesrisk. Dödligheten i leversjukdomar som hänger samman med alkohol ligger på 250 för yrkesutbildade män i hotell och restaurangnäringen. Det är högst av alla yrkesgrupper.

Hoppas på nordiskt samarbete
Det är inte nytt att dödligheten är hög i hotell- och restaurangnäringen. Det nya och alarmerande är att det inte syns några förbättringar, skriver Henrik Hansen, utredare på det danska restaurang- och bryggerifacket RBF, som har sammanställt rapporten.
Den fysiska arbetsmiljön har blivit bättre. Men arbetstakten har ökat och därmed stressen.
Vad vill facket göra?
– Vi vill göra något, men vi har svårt att hitta realistiska vägar som våra medlemmar stödjer och som också arbetsgivarna kan vara med om, säger Henrik Hansen.
Nu hoppas han på ett samarbete mellan de nordiska fackförbunden för att minska hälsoriskerna för de anställda.

Källa:

Utvalgte statistiske oplysninger om arbejdsmiljöet i hotel- og restaurationsbranschen, RBF, mars 2002. Rapporten bygger på uppgifter från Danmarks Statistik.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här