En lön på pappret som Migrationsverket får se – en helt annan, lägre summa i verkligheten. Upphörde oseriösa arbetsgivare med sådant när försörjningskravet för arbetstillstånd skärptes?
Vad kommer det skärpta försörjningskravet att leda till? Schystare villkor för arbetsmarknadens mest utsatta?
Där det finns stor erfarenhet av att lura systemet kommer ingen lag ensam kunna stoppa det.
Därför är det svårt att se att ett skärpt försörjningskrav för arbetstillstånd ska hindra att människor blir utnyttjade.
Inga elektrikerlöner
Det är ingen slump att de avtalade lägstalönerna mellan HRF och Visita är högre än i många andra avtal. I den här branschen funkar inte utbud och efterfrågan.
Den som vill anställa till exempel en elektriker får i regel vara beredd att betala ganska bra för det när jobben är fler än elektrikerna.
I hotell- och restaurangbranschen är avtalets lägsta löner ofta både golv och tak för vad man tjänar, arbetskraftsbrist eller ej.
Då vilar det på parternas axlar att se till att den siffran ger människor förutsättningar till en dräglig tillvaro.
Det är klart att det finns schysta arbetsgivare. Sådana som betalar bra lön, har koll på arbetsmiljön, erbjuder schema i god tid och försöker lägga pass så att du kan hämta på förskolan ibland.
Men det är tyvärr alltför vanligt med motsatsen.
Försörjningskravet löser inte problemet
Hotellrevyn har skrivit om människor som lever under villkor som man knappt trodde existerar i Sverige. Upphörde det den 1 november 2023 med ett höjt försörjningskrav från 13 000 kronor till 27 360? Knappast.
Antalet beviljade arbetstillstånd har visserligen minskat sedan dess. Förhoppningsvis för att flera arbetsgivare är villiga att betala löner som det går att leva på.
Men det går inte att ignorera den gnagande känslan att det finns de som får en lön på pappret som Migrationsverket får se, och en helt annan den 25:e varje månad.
Jag hoppas att jag har fel.
PS. Du prenumererar väl på vårt nyhetsbrev?