Nyheter ARBETSMILJÖ

Asif fick inte ha skägg på jobbet

Anställda på McDonald’s i Umeå vittnar om att de tvingats välja mellan att raka av sitt skägg och att sluta på restaurangen. Asif Sarker är en av dem. Arbetsgivaren förnekar saken.

Publicerad 24 februari 2020
Asif fick inte ha skägg på jobbet
Asif Sarker menar att han fick sluta på McDonald's i Umeå eftersom han vägrade raka av sitt skägg. Foto: AnnaKarin Drugge

Det var tidningen Folkbladet som först skrev om problem på en McDonald’s-restaurang i Umeå. Flera anställda vittnar i tidningen om att problemen började när en ny ägare tillträdde i slutet av förra året. Ägaren ska enligt anställda ställt nya krav på klädsel och utseende, bland annat ska han ha infört en ”nolltolerans mot skägg”.
– Han skickade ett mejl till alla anställda om att alla måste raka sig varje dag före arbetet, säger Asif Sarker.

Asif är utövande muslim och bär skägg av religiösa skäl. Det hade han även vid anställningstillfället, och fram till att den nya ägaren tog över arbetade han med skäggskydd i köket.
– Men det var inte tillräckligt för den nya ägaren, säger Asif.
I mitten av februari fick han sin provanställning på restaurangen avslutad. Asif menar att det enda skälet var att han vägrade raka av sitt skägg.
– Jag hade inte misskött mitt arbete på något sätt. Ägaren var tydlig med att han inte ville ha någon som inte var renrakad på restaurangen. Det var inte bara jag som fick sluta.

Mikael Forsberg, ombudsman på HRF i Umeå, är bekant med problemen på restaurangen.
– Jag har fått frågor om detta från en medlem som hade fått tjat om att raka av sitt skägg. Jag berättade att det inte är något som arbetsgivaren kan kräva, säger han.
Han menar att det inte finns stöd i Livsmedelslagen för att kräva att anställda ska raka av sitt skägg.
– Man måste ha skäggskydd, liksom du måste ha skydd för håret när du arbetar i kök. Men det är också allt.
Ännu har han inte fått begäran om att driva ärenden för någon medlem på arbetsplatsen.
– Men vi kommer att följa utvecklingen, säger Mikael Forsberg.

Asif Sarker, som inte är medlem i HRF, är i dag arbetslös. Han överväger nu att vända sig till Diskrimineringsombudsmannen. Det känns viktigt för honom att driva frågan vidare, även om han har liten förhoppning om att det ska leda någonstans.
– Jag bryr mig egentligen inte om jobbet, men eftersom jag inte har gjort något fel är det min rättighet att kräva det tillbaka.

Läs arbetsgivarens svar här.

Ur temat Corona
Nyheter CORONA

HRF varnar för hyvling

I krisens spår vill arbetsgivare korta anställdas arbetstid. Men om flera personer får sänkt arbetstid blir alla förlorare, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 2 april 2020 Kommentera
HRF varnar för hyvling
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Hotell- och restaurangfacket har de senaste veckorna blivit kontaktade av flera arbetsgivare som vill dra ner på arbetstiden för hela eller delar av sin personal. Detta samtidigt som de har ingått avtal om korttidsjobb.

Det kan kännas solidariskt att flera personer går ner i tid i stället för att en eller flera blir helt uppsagda, men detta är något som HRF definitivt avråder från, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.
– Säger företaget i stället upp någon eller några har de full a-kassa, SGI och möjlighet att söka nytt jobb, kanske byta bransch.

Den som får sin tjänst hyvlad får lägre SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och a-kassa. Dessutom kan det vara svårt att fylla upp en tjänst på 30 eller 50 procent, säger Per Persson.
– Om en arbetskamrat är på väg att förlora jobbet tänker man kanske att ”då går vi alla ner i tid”. Men det avråder vi från, eftersom det rör om i livet för alla individerna. Hyvlingen gör att alla blir förlorare.

Om korttidsarbete

  • Korttidspermittering/korttidsarbete är ett sätt för arbetsgivarna att sänka lönekostnaderna utan att det drabbar de anställda alltför hårt.
  • Den anställde kan arbeta 40 – 80 procent men ändå få över 90 procent av lönen. Arbetsgivaren betalar 47,5 – 81 procent av den tidigare lönen. Den anställde avstår mellan 4 och 7,5 procent. Staten står för resten.
  • Korttidsarbetet har införts som en följd av de många varslen under coronakrisen. Tanken är att de som korttidspermitterats ska kunna återgå till sitt arbete efter krisen, med samma anställningsgrad.

När HRF har förklarat sitt resonemang för de arbetsgivare som begärt förhandlingar om neddragen arbetstid har de hittills förstått.
– Men om arbetsgivare framöver inte gör det, kan HRF välja att säga upp kollektivavtalen om korttidspermittering, säger Per Persson.

Kollektivavtal krävs för att arbetsgivaren ska få pengar från Tillväxtverket vid korttidspermittering.

Per Persson har ett budskap till anställda som överväger att gå med på hyvling:
–Att man går med på hyvling garanterar inte att man har kvar jobbet på sikt. Det finns ingenting som säger att arbetsgivaren inte senare säger upp deltidstjänsterna.

 

 

Ur temat Corona
Nyheter CORONA

De fick behålla jobben

På Kajplats 9 i Västerås har de anställda gått ned i arbetstid. Men de är glada att de fått behålla jobben.

Publicerad 1 april 2020 Kommentera
De fick behålla jobben
Caroline Sjöberg på Kajplats 9 i Västerås har korttidspermitterats. Foto: Jonas Bilberg
Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Antalet HRF-avtal om korttidspermittering är nu uppe i över 1 500. En av arbetsplatserna som tillämpar det är Kajplats 9 i Västerås.
– Vårt gästantal gick drastiskt ned. Vi satt med sex-sju lunchgäster. Det jag har hört är att företagen har haft sina egna restriktioner, utöver dem som myndigheterna har, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

All extrapersonal, runt tio personer, har varit tvungna att gå. Annars kan inte de tillsvidareanställda, i det här fallet 35 personer, omfattas av korttidspermitteringen.

En av dem som permitterats är Caroline Sjöberg, hovmästare.
– Jag har gått ned i arbetstid till 40 procent, men jag får 92,5 procent av min lön. Jag ser det bara positivt. Jag får ju behålla mitt jobb!

Hon beskriver hur plötsligt tappet kom. Nästan från en dag till en annan.
– Det är halverat, och det kan bli värre. Det är ju ingen som vet. Vi märker att varje gång det kommer något nytt i media så blir människor rädda.

Därför är det viktigt, säger hon, att det syns hur strikta de är med hygienen på restaurangen.
– Våra gäster ska känna sig trygga.

Fotnot: Läs mer om Kajplats 9 i kommande nummer av Hotellrevyn

Ingår i temat: Corona 30 artiklar

Alla artiklar i temat (27 till)
Ur temat Corona
Nyheter A-KASSA

Rusning till a-kassan

På ett dygn har det kommit in 4 011 ansökningar om medlemskap i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Publicerad 31 mars 2020 Kommentera
Rusning till a-kassan
Nya regler har fått många att ansöka om medlemskap i a-kassan.

I går meddelade regeringen att man lättar på kraven för att få a-kassa. Samtidigt höjs ersättningen. Det var ett välkommet besked för HRF.

– Det här visar på det allvarliga läget i branschen. Vi har haft en bransch där det hela tiden har funnits extra jobb, men inte längre, säger Malin Ackholt, ordförande för HRF och för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Sedan beskedet kom i går har alltså mer än 4 000 personer ansökt om medlemskap i HRAK.

– Det är oerhört höga siffror. Det visar att väldigt många människor inte har försäkrat sin inkomst tidigare, säger Malin Ackholt.

Totalt ökade HRAK med 11 323 medlemmar i mars.

Ingår i temat: Corona 30 artiklar

Alla artiklar i temat (27 till)
Fråga om jobbet.
92
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här