Bomben bakom första maj
Foto: Jezzica Sunmo, Wikimedia Public Domain
Chefredaktören Om första maj

Bomben bakom första maj

Arbetarrörelsens högtidsdag kom till i kampen för åttatimmarsdagen. Men att det blev just den 1 maj berodde på en bomb i Chicago, påminner chefredaktör Jonas Nordling.

Publicerad 30 april 2026

Första maj är arbetarrörelsens formella högtidsdag sedan 1891.
Då beslöt den Andra Internationalen, en internationell sammanslutning av socialdemokratiska partier, att denna dag skulle manifestera kampen för åtta timmars arbetsdag.

Men man ville också hedra dödsoffren från den så kallade Haymarket-massakern.

Denna händelse inträffade i Chicago 1886, då en generalstrejk utbröt den 1 maj. Det blev våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Minst två arbetare blev skjutna till döds.

”The Anarchist riot in Chicago: a dynamite bomb exploding among the police”. Ett träsnitt av Thure de Thulstrup som publicerades i tidningen Harper’s Weekly den 15 maj 1886. Bild: Wikimedia Public Domain

Demonstrationerna fortsatte och den 4 maj var flera hundra poliser ute för att upplösa en demonstration vid torget Haymarket i Chicago. Då slängde någon pötsligt in en bomb i folkmassan. Kaos utbröt och båda sidor började beskjuta varandra.

Minst elva personer dog, varav sju poliser. Mörkertalet blev stort då många demonstranter kan ha avlidit senare av sina skador.

Dömda till döden

Åtta aktivister blev gripna och åtalade för bombdådet. Sju av dessa dömdes till döden. Fyra av de dömda hängdes och en tog livet av sig strax innan den planerade avrättningen. Övriga dömda benådades senare, med motivet att de dömts på felaktiga grunder.

De avrättade blev snabbt martyrer inom den unga arbetarrörelsen, runt om i världen. Detta ledde även till fortsatt våldsamma förstamajdemonstrationer, inte minst i USA.

Första maj 1894 utbröt till exempel de så kallade majkravallerna i Cleveland, då tusentals arbetslösa hamnade i våldsamma sammanstötningar.

Flera förstamajaktioner ledde till liknande konflikter, och den dåvarande presidenten Grover Cleveland uttryckte rädsla för att första maj skulle bli en dag av kravaller. Speciellt om den skulle hedra arbetare som blivit avrättade för bombdåd.
Därför firar amerikaner Labor Day i september i stället.

Helgdag sedan 1939

I takt med att den amerikanska arbetarrörelsen kraftigt förlorat i styrka har dock såväl första maj som Labor Day fått en minskad betydelse i USA.

Men i stora delar av den övriga världen blir som bekant första maj alltjämt uppmärksammad, och påminner om kampen för drägliga arbetsvillkor. I Sverige är första maj allmän helgdag sedan 1939.

Men att det blev just den 1 maj berodde alltså på en bomb i Chicago.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här