Vad säger forskningen om effekter av friskvårdsbidrag? Vi frågade Kristina Eliasson, specialist i ergonomi.
Enbart ett friskvårdsbidrag räcker inte, arbetsgivare måste jobba mer strategiskt.
Det säger Kristina Eliasson som är specialist i ergonomi vid Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet.
– Det är en förmån som uppskattas av de anställda och som möjliggör ett förändrat hälsobeteende. Fysisk aktivitet är ju viktig inom hotell och restaurang, där många har ergonomiskt belastande arbete.
Men företaget behöver ha en strategi. Enbart ett friskvårdsbidrag leder inte automatiskt till bättre hälsa, betonar hon.
– Vi ser mer effekt av att införa träning på arbetstid. Där går det att se att det blir färre belastningsbesvär, ökat välmående och minskad sjukfrånvaro.
En annan bra strategi är att se till att det går att få in den fysiska aktiviteten i samband med arbete.
– Gym på jobbet är ett exempel på hur man kan göra det.
Som arbetsgivare kan man inte nöja sig med att underlätta träning. Arbetsmiljön måste skötas.
Kristina Eliasson ser begränsad nytta av aktiviteter som massage och fotvård.
– Det kan vara skönt och hålla tillbaka belastningsbesvären lite. Får du ont i ryggen på jobbet och har svaga muskler hjälper inte massage på sikt.
Men fysisk träning är heller inte lösningen på allt.
– Som arbetsgivare kan man inte nöja sig med att underlätta träning. Arbetsmiljön måste skötas. Där behövs organisatoriska insatser. Det kan vara arbetsrotation, god ergonomi, rätt arbetsredskap och hjälpmedel.