Chefredaktör Jonas Nordling om hur motbokens avskaffande påverkade krogbranschen – och vilka lärdomar som går att dra när Systembolagets framtid diskuteras.
Häromdagen firade vi 70 år utan motbok. Ett jubileum som passerade närmast obemärkt.
Annat var det när systemet togs bort i oktober 1955. Då kastades motböcker i sjön, eller revs på löpande band. En förhatlig symbol för förmyndarsamhället försvann, utan saknad. Eller?
Gynnade krogarna
Det så kallade Brattsystemet tillkom för att ransonera svenskarnas alkoholintag. 1917 infördes systemet fullt ut och de tillåtna köpen för vin och sprit bokfördes för varje berättigad medborgare i ett individuellt dokument, den så kallade motboken.
Detta begränsade förstås allmänhetens alkoholintag, vilket var huvudsyftet.
Men systemet med motbok gynnade även restaurangnäringen. Där gick det att legalt konsumera mer alkohol utöver motbokens ranson. Vilket inte minst var postitivt för landets alla ölkaféer.
Branschen ville ha kvar motboken
Restaurangbranschen såg alltså inte så positivt på motbokens avskaffande. Beslutet skulle nämligen även göra många inom krogarna arbetslösa.
Motståndet syns tydligt vid läsning av denna tidnings äldre årgångar. Där höjdes ofta varningens fingrar för att ändra gällande ordning. Men alltså utan effekt.
1954 tog riksdagen det avgörande beslutet att motboken skulle bort, och det skulle verkställas i oktober året därefter.
Erlanders luring
Hösten 1955, strax innan motböckerna kastades i sjön, skrev Carl Bengtsson en rungande klagoskrift i Hotellrevyn. Han, som hade varit HRF:s ordförande under 25 år (1925–1950), ville nu tala klarspråk.
Bengtsson menade att Erlanders regering hade lurats.
Självaste finansminister Sköld hade lovat att lära svenska folket att överge spriten. Statlig propaganda för vin och ”alkoholfria fruktsafter” utlovades. Men det var tomma löften, konstaterade Bengtsson.
”Nu ska det vara tyst, dödstyst, om vinets existens, och brännvinet får behålla sin livliga rangplats utan störningar, ty den marknaden behöver som var och en vet ingen reklam”, skrev den gamle förbundsordföranden uppgivet.
Inte imponerad
Carl Bengtsson var inte imponerad av regeringens underlag när det gällde avskaffandet av Brattsystemet.
Den gamle HRF-basen var övertygad om att samtiden snart skulle se bristerna:
”Flera delar kommer med säkerhet att dra uppmärksamhet till sig vad det lider. En sjöman till häst som plötsligt givit sig politiken i våld kunde ha varit författaren.”
I sak fick Bengtsson rätt.
Restaurangnäringen drabbades hårt, många förlorade sina jobb. Och dessutom ökade förstås alkoholkonsumtionen kraftigt i svenska hem, med stora sociala problem som följd.
Men att åter införa Brattsystemet och motboken blev aldrig aktuellt, trots Carl Bengtssons förhoppningar.
Skadade en viktig bransch
I ett alternativt universum skulle motbokens död kanske kunna ha ifrågasatts hårdare av eftervärlden. Det skadade trots allt en viktig näringsgren och drabbade dessutom folkhälsan negativt på många sätt.
Men motböckerna ligger säkert kvar på havets botten. Svenskens behov av att få köpa valfri mängd alkohol var, och är, alltför stark. Att åter ransonera alkohol kommer medborgaren inte acceptera.
Systembolaget på tur
Nästa strid kommer i stället handla om själva Systembolagets existens. Och då återuppstår faktiskt Carl Bengtssons argument för att försvara gällande system.
Att överge monopolet kommer drabba restaurangerna negativt, eftersom alkoholen då kommer att finnas tillgänglig närsomhelst och varsomhelst. Och medborgarnas alkoholintag kommer förstås dessutom att öka.
Det inser även en sjöman till häst.
