Arbetslivsakuten hälsa

Yohannes kan inte motstå fikabrödet!

Receptionisten Yohannes försöker bli av med några extrakilon. Hemma går det bra, men på jobbet är det värre. Nästan varje dag är det någon som har med hembakat eller en liten köpekaka till kaffet. Och han kan inte motstå! Yohannes har bett dem sluta, men de fortsätter. Vad ska han göra?

Publicerad 5 mars 2018
Yohannes kan inte motstå fikabrödet!
Yohannes försöker gå ner i vikt. Men han kan inte låta bli att ta av allt gott fikabröd som erbjuds. Illustration: Anna Nilsson

Berätta att du satt upp ett mål

Mårten Nylén, hälsoutvecklare och tränare
Mårten Nylén. Foto: Privat

Mårten Nylén, hälsoutvecklare och tränare:
– Jag hade börjat med att ställa mig själv frågan: ›Vad vill jag och vad behöver jag för att må bra?‹ Allt måste starta med ›jag vill‹, och det är förändring som skapar förändring. Den enda person vi kan välja att förändra är vi själva. Jag tycker att Yohannes bör sätta upp ett mål, och berätta om det för sina kollegor. Försök engagera dem, fråga om de kan hjälpa till.

– Vem vet, det kanske kan påverka även arbetskamraterna i rätt riktning? Det kan ha skapats normer och vanor på arbetsplatsen som inte är bra för alla. Alla kanske inte förstår, men jag tror att de flesta skulle göra det om han förklarade. Men det är också helt okej att säga nej. Man behöver inte bli tråkigare för det. Det går alltid att tacka nej på ett snällt och artigt sätt.
Det handlar mycket om hur man värderar sig själv, hur viktigt det är att man uppnår sitt mål. Som sagt, att sätta fokus på sina egna val i stället för att fokusera på andras.

Be kollegorna att sluta truga!

Claes Nilsson Tennstopet
Claes Nilsson. Foto: Lisa Castilla

Claes Nilsson, hovmästare på Tennstopet, Stockholm:
– Det är lätt att gå upp i vikt i branschen. Det är en stressig miljö, sena kvällar och lite för mycket gott att äta och dricka.
Efter 28 år i branschen hade jag själv övervikt och bestämde mig för att göra något åt det. Jag tycker att han ska vara tydlig och berätta för alla på jobbet: ›Det här vill jag göra, jag mår inte bra av mina extrakilon‹.

– Om det känns jobbigt att prata öppet om det så skriv ett litet brev och sätt upp på anslagstavlan. Be dem sluta truga honom. Det är lite som med alkohol, folk trugar för att slippa vara den enda som dricker eller äter dåligheter.
Jag tycker inte att Yohannes kan be kollegorna att sluta ta med fika. Vi har en tjej här på jobbet som brukar baka fantastiska bakverk. Man måste lära sig själv att avstå.

– Det finns saker han kan göra för att bli av med sötsuget. Han kan ta en lång promenad varje dag, dra ner på kolhydraterna och äta fyra mål mat om dagen. Det håller uppe blodsockret och ökar förbränningen.
Om han gör det kanske han faktiskt kan smaka lite på kakan som bjuds, han behöver ju inte äta sig mätt.

Finns likheter med andra typer av missbruk

Kerstin Ljungström.

Kerstin Ljungström, organisations-konsult
– Det är ett problem med många sidor. Det finns likheter mellan att ha ett problem med beroende av socker och ha problem med andra missbruk, som alkohol eller rökning. Ser man det så är det också viktigt att kunna prata om det med den seriositet som man gör om andra missbruk.
Det kan vara så att Yohannes behöver ett professionellt stöd, sådan hjälp finns ju att få.

– Han kan inte begära att kollegorna ska avstå från sitt kaffegodis. Men han kan prata med dem och förklara att det är en svårighet för honom. På samma sätt som om man har en alkoholist i familjen eller vänkretsen, och man kanske låter bli att dricka när hen är med eftersom man inte vill att den ska bli mer sjuk. Det är en omtänksamhetsfråga.

– Han kan också prata med sin chef och förklara att det verkligen är ett problem för honom.
Chefen skulle kunna säga: ›Nu har vi en stödutmaning här som handlar om att hjälpa Yohannes med det han behöver för att må bra. Hur kan vi vara kreativa och hjälpa honom?‹
Men det är inte säkert att Yohannes har lust att ha den öppenheten, man vill ofta ta det här med viktnedgång lite flärdfullt.«

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här