Receptionisten Yohannes försöker bli av med några extrakilon. Hemma går det bra, men på jobbet är det värre. Nästan varje dag är det någon som har med hembakat eller en liten köpekaka till kaffet. Och han kan inte motstå! Yohannes har bett dem sluta, men de fortsätter. Vad ska han göra?

Berätta att du satt upp ett mål

Mårten Nylén, hälsoutvecklare och tränare:
– Jag hade börjat med att ställa mig själv frågan: ›Vad vill jag och vad behöver jag för att må bra?‹ Allt måste starta med ›jag vill‹, och det är förändring som skapar förändring. Den enda person vi kan välja att förändra är vi själva. Jag tycker att Yohannes bör sätta upp ett mål, och berätta om det för sina kollegor. Försök engagera dem, fråga om de kan hjälpa till.
– Vem vet, det kanske kan påverka även arbetskamraterna i rätt riktning? Det kan ha skapats normer och vanor på arbetsplatsen som inte är bra för alla. Alla kanske inte förstår, men jag tror att de flesta skulle göra det om han förklarade. Men det är också helt okej att säga nej. Man behöver inte bli tråkigare för det. Det går alltid att tacka nej på ett snällt och artigt sätt.
Det handlar mycket om hur man värderar sig själv, hur viktigt det är att man uppnår sitt mål. Som sagt, att sätta fokus på sina egna val i stället för att fokusera på andras.
Be kollegorna att sluta truga!

Claes Nilsson, hovmästare på Tennstopet, Stockholm:
– Det är lätt att gå upp i vikt i branschen. Det är en stressig miljö, sena kvällar och lite för mycket gott att äta och dricka.
Efter 28 år i branschen hade jag själv övervikt och bestämde mig för att göra något åt det. Jag tycker att han ska vara tydlig och berätta för alla på jobbet: ›Det här vill jag göra, jag mår inte bra av mina extrakilon‹.
– Om det känns jobbigt att prata öppet om det så skriv ett litet brev och sätt upp på anslagstavlan. Be dem sluta truga honom. Det är lite som med alkohol, folk trugar för att slippa vara den enda som dricker eller äter dåligheter.
Jag tycker inte att Yohannes kan be kollegorna att sluta ta med fika. Vi har en tjej här på jobbet som brukar baka fantastiska bakverk. Man måste lära sig själv att avstå.
– Det finns saker han kan göra för att bli av med sötsuget. Han kan ta en lång promenad varje dag, dra ner på kolhydraterna och äta fyra mål mat om dagen. Det håller uppe blodsockret och ökar förbränningen.
Om han gör det kanske han faktiskt kan smaka lite på kakan som bjuds, han behöver ju inte äta sig mätt.
Finns likheter med andra typer av missbruk

Kerstin Ljungström, organisations-konsult
– Det är ett problem med många sidor. Det finns likheter mellan att ha ett problem med beroende av socker och ha problem med andra missbruk, som alkohol eller rökning. Ser man det så är det också viktigt att kunna prata om det med den seriositet som man gör om andra missbruk.
Det kan vara så att Yohannes behöver ett professionellt stöd, sådan hjälp finns ju att få.
– Han kan inte begära att kollegorna ska avstå från sitt kaffegodis. Men han kan prata med dem och förklara att det är en svårighet för honom. På samma sätt som om man har en alkoholist i familjen eller vänkretsen, och man kanske låter bli att dricka när hen är med eftersom man inte vill att den ska bli mer sjuk. Det är en omtänksamhetsfråga.
– Han kan också prata med sin chef och förklara att det verkligen är ett problem för honom.
Chefen skulle kunna säga: ›Nu har vi en stödutmaning här som handlar om att hjälpa Yohannes med det han behöver för att må bra. Hur kan vi vara kreativa och hjälpa honom?‹
Men det är inte säkert att Yohannes har lust att ha den öppenheten, man vill ofta ta det här med viktnedgång lite flärdfullt.«