Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Utnyttjad kock får 170 000 kronor

Kocken flyttade från Iran till Umeå-trakten för att jobba på restaurang. Där fick han jobba långt mer än heltid för en femhundring i veckan. Nu får han 170 000 kronor i utebliven lön i en förlikning.

Publicerad 19 januari 2015

En heltidstjänst med drygt 18 000 kronor i månadslön. Så löd anställningsvillkoren som fick mannen att våren 2011 flytta till Umeå från sitt hemland Iran för att arbeta som kock. Väl här visade sig villkoren se annorlunda ut.
– Han har jobbat långa arbetspass sex dagar i veckan, bra mycket mer än en heltid, säger Eva-Lotta Ramberg, förbundsjurist på HRF.

Från början hade mannen inget bankkonto, och lönen betalades då ut kontant i form av en femhundring, ibland en tusenlapp, i veckan. Även när mannen senare skaffat ett bankkonto var den månatliga lönesumman ungefär densamma, säger Eva-Lotta Ramberg.
– Det vi kan se är att det aldrig har blivit några större summor.

I nästan två år arbetade mannen på restaurangen. Enligt Hotell- och restaurangfacket uppgick arbetsgivarens samlade löneskuld under den perioden till cirka 600 000 kronor. Förbundet stämde arbetsgivaren i tingsrätten och krävde förutom lönesumman även skadestånd för brott mot semesterlagen, eftersom kocken inte fått någon semesterersättning. 

Arbetsgivaren bestred kraven, och menade att kocken inte alls arbetat så mycket som han påstått. Hon menade också att kocken tagit många och långa pauser samt ätit minst två mål mat på restaurangen per arbetsdag, något som inte dragits från lönesumman. Arbetsgivaren hänvisade också till att en stor summa pengar, drygt 160 000 kronor, överförts till kockens pappa i Iran.

Efter förhandlingar i tingsrätten enades förbundet och arbetsgivaren nyligen om en förlikning. Enligt den får kocken 170 000 kronor i utebliven lön. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här