Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Trötta på snusket – kräver körkort för kockar

Kocken som lagar maten och krögaren som ansvarar för köket borde ha ett körkort på sina kunskaper. Det anser hälsoskyddsinspektörerna i Stockholms län.

Publicerad 1 november 2002

Alltför många matförgiftningar och smuts i köken ligger bakom kravet.
Livsmedelsinspektörerna har testat kunskaperna hos kockar och arbetsgivare på 207 restauranger i Stockholms län. Resultatet var i snitt 11 rätt av 16 möjliga.
? Det är för dåligt. Det var grundläggande frågor om förvaring, temperatur och hur man hindrar bakterietillväxt. De borde ha alla eller nästan alla rätt, säger Michael Öhlund, miljöinspektör i Upplands Bro kommun och en av dem som har samordnat aktionen.
Det var inte någon större skillnad i kunskaper mellan dem som hade yrkesutbildning och dem som saknade utbildning.
– Vi måste fundera över kvaliteten på restaurangutbildningarna, säger Michael Öhlund.
Hälften av de testade var arbetsgivare, hälften anställda kockar eller köksmästare. På små restauranger är det ofta samma person. Och arbetsgivarens kunskaper är viktigast.
– Arbetsgivaren är ansvarig för att tillhandahålla kunskaper, säger Michael Öhlund.

Självkontroll kräver kunskaper
Men bara var femte anställd hade fått någon slags utbildning eller instruktion under det senaste året.
Numera bygger kontrollen av arbetsmiljö och hygien på att företaget granskar sig själv, för protokoll över resultatet och gör något åt bristerna. Då måste företagaren ha tillräckliga kunskaper. Något som ofta saknas i restaurangvärlden.
– Ägaren ska ha någon slags pejl på det här. Annars blir det väldigt svårt för kommunens inspektörer, säger Michael Öhlund.
Krögaren måste ha baskunskaper i livsmedelshygien för att kontrollen ska fungera.
Michael Öhlund anser att dagens system för tillstånd och kontroll är tungrott.
– Man kan komma in från gatan, lägga fram en ritning på en restaurang. Är ritningen okej får du tillståndet.
Kommunen tittar aldrig på den blivande krögarens kunskaper och lämplighet när lokalen blir godkänd för livsmedelshantering.
I stället borde myndigheterna ställa kunskapskrav på krögaren före starten. En gång om året bör krögaren och kockarna sedan testas, så att de inte glömmer bort vad de har lärt sig.
Inspektörerna har givit upp hoppet om att restaurangbranschen själv ska kunna klara upp problemen med dålig hygien. De har haft många år på sig utan förbättringar. Därför måste myndigheterna göra något. Livsmedelsverket bör utarbeta en central kursplan, tester och regler, anser livsmedelsinspektörerna i Stockholms län.
Michael Öhlund jämför mer de krav som finns på andra områden i samhället.
– Den som ska arbeta i en zoo-butik och sälja råttor, kaniner och reptiler måste kunna visa upp ett intyg på att de har kunskaper om djuren. Då är det rimligt att den som lagar mat till människor kan visa papper på sina kunskaper.

Testa dig själv:
Här är frågorna som en kock borde ha alla rätt på >>

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter MÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 Kommentera
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här