Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Sämre arbetsmiljö för unga kvinnor

Unga kvinnor har fått sämre arbetsmiljö, visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket. Städare och restaurangpersonal hör till de grupper som har sämst fysisk arbetsmiljö.

Publicerad 23 juni 2014
Sämre arbetsmiljö
för unga kvinnor
Upprepade rörelser är vanligt för hotell- och kontorsstädare. Foto: Mostphotos

Allt fler unga kvinnor har värk i kroppen efter att ha upprepat samma arbetsuppgifter eller arbetat framåtböjda, i vriden ställning.  Fler unga kvinnor känner också olust inför att gå till jobbet och har svårt att sova på grund av jobbet. Färre kvinnor, oavsett ålder, upplever att de har ett omväxlande arbete.
Uppgifterna kommer från den arbetsmiljöundersökning som Statistiska centralbyrån, SCB, gör vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket.
De största försämringarna mellan 2011 och 2013 gäller kvinnor i åldern 16–29 år. För män i samma åldersgrupp har arbetsmiljön tvärtom förbättrats, bland annat när det gäller färre tunga lyft och bullerexponering.
Ungefär en tredjedel av alla som jobbar har olika kroppsliga besvär varje vecka, till exempel ont i nacke, axlar eller knän. Arbetare har överlag mer besvär än tjänstemän.

Bland de yrkesgrupper som till stor del har påfrestande arbetsställningar märks hotell- och kontorsstädare samt storhushålls- och restaurangpersonal.
Av undersökningens kvinnliga hotell- och kontorsstädare arbetar 56 procent i vridna arbetsställningar. För 75 procent av städarna innebär arbetsuppgifterna upprepade rörelser flera gånger per minut under minst en fjärdedel av arbetstiden.  
Storhushålls- och restaurangpersonal gör också många upprepade rörelser, 69 procent.

I undersökningen ställs också frågor kring vad som görs för att förbättra arbetsmiljön, genom systematiskt arbetsmiljöarbete samt företagshälsovård. För kvinnor som arbetar inom storhushåll och restaurang är sådana insatser ovanliga. Här har 45 procent systematiskt arbetsmiljöarbete och 32 procent har tillgång till företagshälsovård. I den utsatta gruppen hotell- och kontorsstädare saknar över hälften företagshälsovård. På arbetsmarknaden i stort ser det bättre ut, enligt undersökningen. Där har i genomsnitt över hälften av de sysselsatta systematiskt arbetsmiljöarbete och två av tre har tillgång till företagshälsovård.

 Mer ur undersökningen

  • Kvinnliga hotell- och kontorsstädare är mest utsatta när det handlar om hudkontakt med rengöringsmedel.  74 procent utsätts för detta under minst en fjärdedel av arbetstiden.
  • Av storhushålls- och restaurangpersonal är 38 procent utsatta för buller minst en fjärdedel av arbetstiden.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här