Till slut har LO, Svenskt Näringsliv och Unionen kommit överens om ett avtal för etableringsjobb – parternas lösning för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Redan 2017 inledde parterna förhandlingar om en kollektivavtalad anställning som skulle underlätta för dem som står längst från arbetsmarknaden. Då var Hotell- och restaurangfacket positiva.
– Det är ingen diskussion vi har haft på senare tid. Arbetsmarknaden ser ju lite annorlunda ut i dag. Då var vi positiva, när den stora flyktingvågen kom och det var många som behövde komma i arbete. Nu har vi haft en pandemi och det är närmast arbetskraftsbrist, säger Peggy Nyholm, HRF:s avtalssekreterare.
Etableringsjobb
- Etableringsjobb erbjuds två grupper av arbetssökande: nyanlända som varit i Sverige upp till tre år samt långtidsarbetslösa. Arbetstagaren får en kombination av lön från arbetsgivaren och ersättning från staten, så att den sammanlagda inkomsten motsvarar lägstalönen i kollektivavtal.
- Som längst kommer arbetstagaren att kunna ha ett etableringsjobb under två års tid. Därefter ska etableringsjobbet i normalfallet övergå i en tillsvidareanställning.
- Den anställde ska kunna plugga svenska på SFI under anställningen.
- Avtalet träder i kraft 1 januari 2023, men kan börja tillämpas först efter att regeringen har genomfört förordningsändringar i enlighet med parternas krav.
Etableringsjobben innebär att företag ska kunna visstidsanställa upp till två år och betala cirka 9 000 kronor i lön.
Staten betalar resten så att det motsvarar minst minimilön i kollektivavtalet. Förutsättningen är att det finns en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.
EU har gett sitt godkännande till statligt subventionerade etableringsjobb. Nu ska regeringen se över avtalet och de delar som staten ska stå för.
När allt är klart, sannolikt någon gång i vår, är det upp till de enskilda förbunden att ta ställning till om de vill teckna avtal om etableringsjobb.
– Vi får se om vi eller vår motpart lyfter frågan, säger Peggy Nyholm.